226 Svar av fresta

(9 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Jag är inne på samma spår som Bo, dvs. att vetemalten blivit mer välmodifierad och kanske inte behöver en proteinrast. Jag gör sällan proteinrast med lager numera men vetemalten har förstås mer proteiner, även om den är välmodifierad.

Förra året bryggde jag en bayersk ljus veteöl helt utan proteinrast. Jag skippade också rasten vid 40 grader eftersom jag tycker jag får nästan för mycket nejlikefenoler ändå. Det var ett intressant experiment. Det blev rejält med degig fällning redan i lakkärlet. I kokkärlet såg det ut som äggviteredning och det blev ett massivt och grynigt skum under kokningen. Även vid tappningen till jäskärlet blev det mycket skum, och betydligt mer druv än vanligt.

De första färdiga flaskorna jag provade hade ett konstigt, grynigt skum som kollapsade snabbt och lämnade en slags mjölig fällning på glasets insida. Ungefär som vispad äggvita. Men efter ytterligare ett par veckors lagring blev det helt annorlunda, bra hållfast och homogent skum minst lika bra som när jag gjort proteinrast.

Det är dags för veteölsbryggning igen i morgon eller på söndag. Hmm, undrar om jag ska göra proteinrast eller inte?

Det hade varit intressant att göra ett riktigt parallelltest men det kräver ju att man kan göra två parallella mäskningar.

Hoppa till forum: Öltyper, recept och bryggloggar

227 Svar av fresta

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Finns det inte en koppling till oxidation? Det kan ju vara en större risk när man brygger starka öl som behöver stå längre på ett jäskärl som släpper in mycket syre. Fast det kanske gäller acetaldehyd mer än etylacetat. Har någon koll på det?

Hoppa till forum: Bryggmetoder och råvaror

228 Svar av fresta

(1 svar, postad i Resor, pubar och bryggerier)

Oj, det är ju klippt och skuret för mig! De kanske behöver en tubaist till i musikkåren?

Hmm, frun är inte lika entusiastisk...

Hoppa till forum: Resor, pubar och bryggerier

229 Svar av fresta

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det kan ju läcka långsamt, då rör sig vattnet i jäsröret ändå när man trycker på locket.

Hoppa till forum: Bryggmetoder och råvaror

230 Svar av fresta

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Om det är ett rejält rullande kok funkar det nog med locket delvis på, och att låta kondensen droppa ner vid sidan.

Ju större kok man har desto större problem blir det att koka bort DMS. Volymen ökar ju mer än ytan när man skalar upp.

Hoppa till forum: Bryggmetoder och råvaror

231 Svar av fresta

(15 svar, postad i Utrustning)

Gasen kostar ca 40 kr för att koka med 4 kW i 90 min? Elen ligger väl på ca 1,1 kr/kWh och 4 kW * 1,5 h = 6 kWh = 6,6 kr, betydligt mindre. Men visst, om du gillar att köra gasbrännare så är det inte dyrt jämfört med mycket annat.

Hoppa till forum: Utrustning

232 Svar av fresta

(7 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Jag är inte säker på vilken kategori du ska skicka in den i, måste nog prova först! smile

Angående Jämtlands öl så drack jag en Hell i helgen, den hade också massor av diacetyl. Fast det kanske är jag som bygger upp en fixering nu...

Hoppa till forum: Öltyper, recept och bryggloggar

233 Svar av fresta

(10 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Om du ställer jäskärlet och kupévärmaren i en isolerad låda så borde det väl inte dra så mycket energi?

Hoppa till forum: Bryggmetoder och råvaror

234 Svar av fresta

(2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det krävs betydligt längre syrarast än 30 min för att det ska ha någon större effekt på pH:t, troligen många timmar.

Ett alternativ till mjölksyra i mäsken är att tillsätta mer kalcium vid inmäskningen så att reaktionen med fosforföreningarna i malten (eller vad det nu var) sänker pH:t. Du kan använda t.ex. kalciumklorid eller kalciumsulfat beroende på hur du vill påverka smaken. Men det beror förstås på hur mycket kalcium du har från början. Eller använd syramalt.

Jag använder bara mjölksyra i lakvattnet ibland när jag brygger riktigt ljusa öl, men jag har å andra sidan det motsatta problemet med väldigt mjukt vatten som kräver buffring åt andra hållet så att pH:t inte blir för lågt.

Och det bästa är att göra som Raasken skriver och prova sig fram och mäta. I slutändan är det inte teorin utan verkligheten som gäller.

Hoppa till forum: Bryggmetoder och råvaror

235 Svar av fresta

(8 svar, postad i Utrustning)

Kolla i bygghandeln också. Jag såg en stor plasthink på minst 100 l på Beijer förra året, jag kan inte hitta den i deras katalog på nätet men allt står ju inte där. Står det PP i botten är den hyfsat värmetålig.

Hoppa till forum: Utrustning

236 Svar av fresta

(28 svar, postad i Utrustning)

Johan_std skrev:

En fundering, hur blir det om man öppnar en öl i tryckkammaren? kommer all kolsyra vara kvar kvar i ölet under det trycket så man upplever ölen som utan kolsyra? :-)

Och kan man dricka hur många eurolager som helst utan att rapa? Vad händer då när man ska lämna tryckkammaren? smile

Hoppa till forum: Utrustning

237 Svar av fresta

(8 svar, postad i Utrustning)

Om man har dem till humle kanske de går att använda många gånger. Men jag skulle inte göra det till kött och fisk. Eftersom det är mjuk plast är det nog svårt att få dem helt rena, och vassa ben kan lätt sticka hål på påsarna. Jag har en av de billigaste varianterna av en "riktig" vacuumförpackare och jag tycker en av poängerna är att man kan använda nya fräscha påsar till sina fina köttbitar utan att slabba med diskning.

Hoppa till forum: Utrustning

238 Svar av fresta

(6 svar, postad i Utrustning)

Nä, det tog några år för mig att inse att packningen gick att dra loss från kranen. smile

Ölslangen får sitta kvar på kopplingen. Men jag byter dem med nåt års mellanrum. Jag har oftast en kort stump grov ölslang som övergår i sytråd via en John Guest-koppling. Jag brukar ta bort den kopplingen vid rengöring, och efter ett tag blir änden på slangen sliten och måste kapas av. Efter några kapningar är den för kort och jag får sätta på en ny stump.

Hoppa till forum: Utrustning

239 Svar av fresta

(18 svar, postad i Utrustning)

Jag har inte heller fått några vettiga värden från den konverteringsformel som används bla. i ProMash. Efter lite grävande i mina ölbryggararkiv hittar jag ett inlägg från 1999 av Louis Bonham i Homebrew Digest #3062 som jag tror är ursprunget till formeln. Det han gjort är att kombinera ett de empiriska formlerna för att uppskatta alkohol från (1) OG och FG med (2) SG och brytningsindex. Han löser helt enkelt ut SG ur formlerna givet alla andra storheter. Problemet är att empiriskt framtagna formler inte är avsedda att användas på det sättet och felen kan bli hur stora som helst.

Det är mycket bättre att ta fram en formel direkt från riktiga data. Nu finns det faktiskt en person som håller på med det: Sean Terrill. Jag har provat hans formel och den stämmer mycket bättre med mina gamla mätvärden på OG, FG och brytningsindex. Nu är jag inte riktigt säker på hur bra mina gamla mätvärden är så jag har börjat mäta brytningsindex på jäst öl igen för att se hur det stämmer. Men det verkar som om de nya formlerna kan fungera tillräckligt bra för att slippa ta hydrometerprov på utjäst öl i framtiden!

Hoppa till forum: Utrustning

240 Svar av fresta

(16 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Flaskor låter lite bökigt, då måste du väl använda tratt för att få ner jästen i dem? Jag har några glasburkar på knappt 1,5 liter, tyvärr har några gått sönder och nya verkar inte finnas längre (det var bockwurst från Hemköp i dem från början). Då är det lättare att hälla från burk till burk om man behöver tvätta i flera steg.

För att få den tjocka slurryn ner i små behållare för frysning (jag fryser bara 2-3 ml i varje burk) använder jag ett glasrör som jag för ner i botten på burken. Sen suger jag upp jäst med en gummisug som jag köpt på apoteket. Den ser ut som en gummiboll med en lång pip, och används bland annat för att suga ur snor ur näsan på spädbarn. Bör diskas noga om den är använd! smile

Hoppa till forum: Bryggmetoder och råvaror

241 Svar av fresta

(9 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Snyggt! Men det får nog bli fluga för mig, slipsen hamnar bara i mäskkärlet hela tiden och kladdar ner överallt. smile

Hoppa till forum: Inget av ovanstående...

242 Svar av fresta

(6 svar, postad i Utrustning)

Enligt min erfarenhet är det klart värt det att plocka isär och rengöra alla delar, och dra igenom stigarröret. Det blir mycket jobbigare att få bort intorkad smuts.

Det är också viktigt att ta loss och rengöra kopplingarna regelbundet. Jag låter dem sitta på i max en vecka och tar sedan loss och spolar rent allt. Tänk på att det går att dra loss gummipackningen i partykranarna, det gör det mycket lättare att få ren den ordentligt och det är ju det mest utsatta stället. Varje månad eller så låter jag dem ligga i PBW eller liknande för att lösa upp eventuella avlagringar.

För att minska risken för spill när jag tar bort fatkopplingen så brukar jag linda en bit hushållspapper löst runt kopplingen innan jag drar loss den.

Hoppa till forum: Utrustning

243 Svar av fresta

(19 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

peps skrev:

Bara av nyfikenhet, finns dessa formler publicerade någonstans?

Jag har letat men inte hittat det tyvärr. Står det något i den nya jästboken ni som har den?

Efter att ha lekt runt lite med kalkylatorn gissar jag att det ligger någon typ av logaritmisk modell bakom. Skulle vara trevligt om den blev publicerad så man kunde modifiera beräkningarna lite - jag vill ofta t.ex. stega upp i fler steg eller vända på resonemanget och ta reda på hur mycket öl en given mängd jäst räcker till efter uppstegning. Nu senast ville jag som ett steg i uppodlingen till en tjeckisk pilsner brygga en lättöl och då måste man ju tänka på jästmängden i båda stegen. Det blir väldigt krångligt med MrMalty och/eller Wyeasts kalkylator.

Hoppa till forum: Bryggmetoder och råvaror

244 Svar av fresta

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag kallar det vildjäst eftersom det kommer från russin (jästen på druvskalen) och odlas upp med sockerarter. Surdeg är en annan sak, där är det mer bakterier och kulturen matas med mjöl.

Hoppa till forum: Bryggmetoder och råvaror

245 Svar av fresta

(2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det är väl egentligen inte säkert att utbytet sjunker med ökande OG. Men när man ska brygga riktigt starka öl kan man ofta inte laka ur mäsken lika mycket eftersom det skulle bli för utspätt och då får man förstås sämre utbyte. Och gör man en tjockare mäsk med mindre vatten går också lakningen sämre.

Sen kan det totala utbytet (dvs. inte bara mäskning & lakning utan hela processen) påverkas av vörtstyrkan, på så sätt att man tappar mer extrakt om det blir starkare vört kvar i kokkärlet t.ex. Det beror lite på hur man räknar.

Jag har bara märkt av ett något sämre utbyte när jag bryggt öl i närheten av OG 80, och det har då bara gått ner till ca 82-87% från ca 90% (mäskning/lakning, alla andra förluster borträknade). Starkare öl än så har jag ingen erfarenhet av, men då kan det säkert bli mer märkbart.

Hoppa till forum: Bryggmetoder och råvaror

246 Svar av fresta

(11 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Ett problem är ju att hinkar, slangar mm. lätt får repor där otäckheter kan gömma sig så att rengöringsmedlen inte kommer åt. Värme kan kanske hjälpa ändå men det är inte 100% säkert, om man inte kan koka föremålet rejält som t.ex. silikonslang.

Numera försöker jag skrubba plastkärlen så lite som möjligt, löser istället upp smutsen med PBW. Maskindiskmedel eller målarsoda funkar också men PBW är strået vassare. Sen försöker jag också byta hinkarna med några års mellanrum.

Hoppa till forum: Bryggmetoder och råvaror

247 Svar av fresta

(13 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

OK, håll i er för nu blir det mattelektion:

Ursprungligt extrakt:
OE = 53 °Ö = 13,1 °P

Skenbart extrakt efter jäsning:
AE = 21 °Ö = 5,3 °P

Ballings formel ger verkligt extrakt
RE = OE - (OE - AE)/(1,22 + 0,001*OE) = 6,8 °P = 27 °Ö

Och sen om man räknar med sockret:
OE = (53+30-21) = 62 °Ö = 15,2 °P
AE = 17 °Ö = 4,3 °P
RE = OE - (OE - AE)/(1,22 + 0,001*OE) = 6,4 °P = 25 °Ö

Så möjligen har det jäst ut något men det kan också vara inom felmarginalen.

För övrigt så tror jag du gör rätt som försöker röra upp jästen, den är som sagt väldigt flockulerande.

/Maltematikern

Hoppa till forum: Bryggmetoder och råvaror

248 Svar av fresta

(52 svar, postad i Utrustning)

Haha, då kan man alltså sitta på jobbet och köra bryggverket hemma via webbläsaren? smile

Hoppa till forum: Utrustning

249 Svar av fresta

(23 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Jästen är hemligheten för att få till en bra dubbelbock tycker jag. En bra jäst i botten som jäser rent och maltigt, och bra kontroll på jästemperaturen så det inte bildas för mycket oönskade smaker. White Labs WLP833 / Brewers Choice 2487 PC lär vara Ayingers jäst och ska ge mycket maltig kropp - jag har inte provat den utan bara W34/70 = BC2124. Sedan måste man trimma in mäsktemperatur tillsammans med jästen för att få rätt utjäsning, inte för söt och inte för torr. Men det är ju ett nobelt uppdrag... :-)

Hoppa till forum: Öltyper, recept och bryggloggar

250 Svar av fresta

(18 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Jo, Graham Wheelers bok är bra men tyvärr är det en hel del gissningar och substitutioner. Och framför allt så finns det inga rekommendationer på jäst, något som är helt avgörande för brittiska ales. Då är Jim's beer kit ett bra komplement.

Brewing Classic Styles spelar i en helt annan liga, fantastiskt bra sammanfattningar av ölstilar och tekniker tycker jag.

Hoppa till forum: Öltyper, recept och bryggloggar