Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Aktiva trådar Trådar utan svar
Sökalternativ (Sida 1 av 32)
Nu brygger jag inte i liten skala längre men vi märkte tydligt av problemet med acetolaktat-diacetyl när jag tog ett par flaskprover från vår lagringstank. Jag var inte så noga med att flusha flaskorna med co2 eller sätta kapsylen på skum eftersom flaskorna skulle iväg snabbt men jag behöll ett par hemma som alla utvecklade mycket påträngande diacetyl. Från lagringstanken smakade det inte diacetyl alls. Det gick på en vecka. När ölet stått i lagringstanken ytterliggare ett antal veckor och flaskor och fat fyllts med mer noga kontroll av evakuering av luft och kapsylering på skum så har problemet i stort försvunnit. Forcerat diacetyltest var positivt. Nu var det lager det handlade om den gången så min gissning är att jästen som fanns kvar i suspension ändå orkade jobba i lagringstemperaturen under mognaden och att vi på det viset minskade problemet. Så svaret på frågan om oxidation kan ske snabbt skulle från min synvinkel i vissa avseenden (iaf acetolaktat-diacetyl) vara ja.
Men visst. Du beskriver en bra noggranhet så det här är bara ett tips. Prova diacetyltestet nästa gång och se om du får napp. Annars så kan förstås infektion vara ett reelt problem också.
Angående ev diacetyl så ska man också vara medveten om att om inte jäsningen och jästen fått jobba klart helt så kan det finnas mycket acetolaktat i ölet. Det i sin tur omvandlas sedemera till diacetyl genom oxidation. För att ta reda på om man har mycket acetolaktat kan man göra ett forcerat diacetyltest. Värm ölen till ca 60 grader i 15 minuter. Kyl. Lukta och smaka med ett ej uppvärmt prov. Om det uppvärmda smakar diacetyl har du mycket acetolaktat kvar som omvandlas till diacetyl. Problemet är sannolikt mindre om man flaskjäser men om man krashar sitt öl, låter det klarna och sedan tappar på fat och trycksätter kan det vara ett reelt problem. Risken är då att man har för lite aktiv och frisk jäst som hjälper till att processa diacetyl när det bildats.
Sen precis som Kenneth säger så kan det ju bildas från bakterier vid infektion.
Just karamelligheten du beskriver låter ju absolut som diacetyl och inte fenoler tycker jag. Om du själv upplever att ölen smakar oxidation (specificera hur det smakar) så kan det ju vara så att ölen faktiskt oxiderar lite vilket också snabbar på omvandlingen av acetolaktat.
Som Rambo säger. Gå enligt kolsyretabell. Du vill egentligen veta hur mycket kolsyra som finns löst i ölet. Trycksätt fatet vid den temperatur och det tryck du ska ha för att nå x antal ovlymer löst kolsyra. När du sedan ska flaska kyler du ölet så mycket du kan, driver ut det med tryck till flaskan. Sen kapsylerar du och då kommer du inte behöva bry dig om hur många bar du har i flaskan. Du vet att du ligger nära den volym kolsyra du vill ha. Du kan servera ölen i vilken temperatur du vill, kolsyran i ölet kommer inte att förändras (i praktiken) beroende på vilken temperatur du har. Om du öppnar en flaska som är varm kommer du förstås förlora aningen mer (trycket sjunker och lösloigheten minskar) än om du har en kall öl. Precis som en flaska eller burk du köper på affären. Hänger du med eller är det jag som missar något i din fråga?
Edit: För att svara rakare på din fråga ser jag nu.... Du behöver inte ställa trycket och kolsyra vid temperaturen du ska servera vid. Du kan kolsyra i 15 grader om du vill men då får du ha ett högre tryck för att nå samma volym kolsyra som vid kolsyresättning vi 2 grader. Men mängden kolsyra blir den samma och det är ju det du är ute efter. Men flaksa så kallt som möjligt för att minska risken för skumbildning.
Är inte heller riktigt med på din fråga. Du ska tänka mindre på bar och mer på löst kolsyra gissar jag. Mottrycksfyller du? Kolla vilken vol löst kolsyra du vill ha. Sänkt tempen så mycket du kan i fatet innan flaskning, justera trycket så att trycket motsvarar ditt önskemål om löst kolsyra. Trycket i flaskorna varierar beroende på vilken temperatur du förvarar dem (liksom det varierar i fatet beroende på temperatur) men så länge falskan eller fatet är slutet kommer kolsyremängden att vara den samma. Ju varmare, desto högre tryck om du har samma mängd kolsyra. Förstår jag din fråga rätt?
Sockret påverkar väl inte kokpunkten i sig utan gör att temperaturen kan stiga mer än 100 grader? Vatten har fortfarande 100 som kokpunkt. Så din knäck börjar koka vid 100 grader ändå men tempen kommer att stiga ju mindre vätska som finns kvar i den?
Edit: Stämmer nog förresten att den påverkar kokpunkten också...
Man kan också andända ett aluminiumnät, likadant som rekommenderas till hemgjorda bazookas. Då slipper man få med det mesta. Funkar även med kottar.
Alltså med mer tid i koket för du enkelt beskrivet mer beska. Ju kortare desto mindre beska plyss att flyktiga aromer inte kokar bort. Men om tex kylningen tar lång tid är risken att det blir ner beska än tanken var. Det där med 60, 20, 5 min är således iaf när det handlar om sena givit, särskilt av högalfahumle en grov uppskattning. 5-10 minuter efter koket men med fortsatt hög temp ger en så pass hög isomerisering att det definitivt kan ge avtryck på beskan, särskilt om mängden humle är stor och extra särskilt om det är uttalade hlgalfasorter i slutet. Hönger du med?
Jag menade inte primärt vilken temp det jäst i utan hur du kylt vörten innan jästtillsats. Om det tar lång tid kommer det att ge mer beska än om du kyler på kort tid. Dina 30 min givit bidrar också med mestadels om inte nästan bara beska.
Hur kyler du och hur lång tid tar det? Sen har du givie på 30 minuter vilket jag helt skulle skippat, lägg från 15 max och framåt,bstörre mängd på slutet istället.
Olika karamellmalter ger olika bidrag både i form.av smak och färg. en mörkare ger mer fyllig och "mättad" smak. Tänk ungefär som karamell på din creme caramel. Ju mer du värmer/kokar din sockerlag desto mer dmaksar den och desto mer förg ger den. Vad du vill ha är väl en avvägning av vad du gillar och vad du vill efterlikna.
Du kan inte avläsa densitet mha refraktometern när det jäst, den visar fel. Det finns formler men det enklaste och bästa är att mäta med en dwnsitetsmätare som du doppar i ölet för att se hur mycket socker det finns kvar. Men det kanske du visste och har tagit hänsyn till?
Om du inte ska sälja alkohol så behöver du inte snacka med Skatteverket skulle jag tro. Däremot kan det vara en bra ide att prata med kommunen eftersom du säljer npgit som ändå ska förtäras. Miljö och hälsa brukar sköta såna grejer och gör de inte det kan devsäjert hänvisa dig. Det kanske inte är så noga egentligen och jag kan bara ge dig råd ur starta bryggeri perspektiv och då vill manliksom inte tulla på reglerna. Snacka med dem och hör vad de säger? Är det lite hobbyverksamhet och du ändå inte ska sälja din vört till allmänheten på npgot vis så kanske det inte är så kinkigt. Om du ska jäsa och sälja är du inne i bryggerivärlden och då krävs det en del av både dig och köpare.
En annan sak att tänka på när du pratar om fruktighet. Det är inte bara humlen som kan bidra till det, även jästen kan ge mycket fruktighet men det kommer ju an lite på vad du vill ha. En del engelska stammar kan ge fantastiska bidrag. Stone t.ex. kör nog med dry english yeast om jag inte minns fel som iofs är dry men ger en annan profil än us05/chico. Det beror lite på vad du menar med fruktighet. Samtidigt är det en balans eftersom en del hårdflockande engelska stammar kan ta med sig en del humlearomer med sig när den flockar. Bara en tanke.
Revolution var ordet. Här I jämtland har det senaste året förutom vi poppat upp 4 små bryggerier till (om man räknar med härjedalen). Och folk gillar det. Bryggvolymer från 50 liter (minsta) till 5-600 liter som vi brygger. Grymt kul. Man undrar bara när marknaden blir mättad. Men ärligt talat så hellre många små än några stora. Jag tror inte vi sett slutet på resan ännu.
I Juli får du stötta en andra humlemedlem då Svensson. Då kommer 2 av våra biror på bolaget, en saison och en lite starkare pale ale. Vi har sålt på krogar i Åre, Östersund och Umeå sedan mars men bolaget tar lite mer tid. Eftersom vi finns på beställningssortimentet men är lokal leverantör så omfattas vi av bolagets egen logistiklösning så det ska funka fint att bara beställa exakt de antal flaskor man vill ha till valfritt bolag.
Www.jemtehedbrande.com
Jag tror inte du ska vara rädd för att de ska vara för lätta att öppna. Det är inte min erfarenhet av någon kulventil. Men fundera över om du verkligen ska ta en med amerikansk rörgänga. Det finns ju fullt med alternativ som följer den standard som vi lätt hittar nipplar etc till här i sverige. Men du kanske har andra tillbehör som redan har den standarden?
Jag är ingen expert på att borra i rostfritt men jag använde en stegborr av metall från clasohlson. Se till att du inte sätter hålet för lågt så att delar av det hamnar i kurvan på botten av kastrullen. Det är nästan omöjligt att få tätt då. Bäst är att gör hål och svetsa på en gänga förstås. Det är mitt starkaste tips om du kan undvara någon hundring till. Då kan du också sätt på en blindmutter om du skuille vilja ha kastrullen som bara kastrull utan en otymplig vemtil som sticker ut.
Edit: Båda ventilerna har nog en spärr, den där brickan som sitter i basen på armen.
Jag kan inte rekomendera Classes termometer. Den visar 6 grader fel hos mig och jag har inte listat ut om kan kan kalibrera den. Tror inte det.
Vi måste ha uppfattat det hela olika. Jag uppfattade ämnet som en resa i ölkulturer. Ok att snubben inte snackade finIPA eller så mycket om den belgiska mångfalden och att fokus till stor del låg på lageröl. Men utgångspunkten var väl ändå hans egen ransakan om vad som byggt upp hans egen tanke om vad fin och riktig öl är. Serien handlade väl egentligen inte så mycket om öl som dryck utan mer om öl som kulturell företeelse. I det sammanhanget var det väl naturligt att utgå från lagertypen? Sen att det hade varit kul med en mer nyanserad bild av den tid och det sammanhang som de flesta här lever och brygger i är väl sant men jag uppfattade aldrig att syftet var att belysa den delen? Jag tyckte det var rätt kul och intressant men kanske inte som bryggare eller ölnörd.
Skulle vara kul att höra slutresultatet om man kan få se receptet också. Har du någon erfarenhet av French Saison och kan göra en jämförelse så ska jag döpa ett av mina barn efter dig.
Jag skulle också föreslå en ny jäststam om du absolut vill komma ner i densitet. Det mesta av smakbidraget från jästen har du säkert redan fått. Men den mpste också vara i fin form. Det finns inga garantier att det kommer att bli till belåtenhet. Sen är frågan varför det blev som det blev. Hur tillförlitlig är din termometer, temp under jäsning och allt annat som kan spela in. Men jag gissar att du har hyftsad koll.
Vörtens pH är högre vid.lägre temperatur. Siktar man kring 5,5 vid rumstemp hamnar man på det som motsvarar gå 5,2 vid mäsktemp.
Tack tack.
Jag hade fått för mig att brettkaraktären accentueras om den får hjälp av syre. Samtidigt ska brett c vara en rätt diskret stam så jag tänkte att karaktären kanske blir lite för klen i helt anaeroba förhållanden.
Hej!
Gör ett försök till historisk IPA, enorma mängder humle, engelsk primärjäst, bara pale ale malt. När den tickat ner från 1063 till 1016 på en vecka förde jag över till damejeane och tillsatte ett rör med brett c och medium toast ekkuber. Nu har den stått i 14 dagar och jag hade förväntat mig en pellicle men det ända som har hänt är att det stigit några bubblor från botten. Jag gjorde ingen förkultur på bretten eftersom jag tänkte att det historsikt sett måste ha varit brett i ganska dålig form bara i träfaten som alen lagrades i och den ska ju stå iaf 6 månader innan jag gör något mer men jag hade kanske förväntat mig lite mer aktivitet. Nu har jag plastfilm istället för jäsrör för att få lite genomsläpplighet av syre men det kanske inte är nog alls?
Någon van brettjäsare som har förslag eller input?
Mvh
Love
Låter ju riktigt smaskens! Hehe! nu är det sällan jag bjuder hem folk på starksprit, men frågan är hur glada de skulle bli om jag drog fram det där istället... Fast oas. Öl i gamla tider var säkert inte mycket att lita på heller. Så jag säger kör!
Funna inlägg: 1 till 25 av 789