1

(3 svar, postad i Utrustning)

En intressant idé, säkert värt att prova. Men problemet är väl att allt som är i "skugga" förblir odesinficerat.

Johannes

Några tips till.

Koka en stund med locket på för att "ångsterilisera" kastrullkanten, alternativt koka ett par liter vatten under lock före bryggningen.

Prova någon annan desinficeringskemikalie, klorin är inte så effektivt om pH är för högt. Hade en gång en jäshink som använts för Brettanomyces jäsning (Orval klon) stående bräddfull med klorinlösning i över 24 timmar, nästa sats blev Brett kontaminerad.

Smakade förkulturen bra?

Johannes

Senaste brygden är ett slags mellanmörk ale, också med Cascade + Nelson Sauvin.

http://www.humle.se/punbb/images/upload/32_%F6l2.jpg

Johannes

Tips:använd slipsnål, eller knäpp kavajen smile

Nu är nästa färdig, ylle-cashmere blandning. Gjorde även denna ca. 0.5 cm smalre.

http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips20.jpg
http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips21.jpg

Johannes

Gällande silnät i mäskkärlet så tycker jag att IKEAs stänkskydd (artikel 101.125.30) fungerar klockrent (bara man är beredd att klippa lite). Det är av rostfritt stål.

Johannes

Hej igen, tack för kommentarerna. En hel arbetsdag för att åstadkomma en slips, kanske inte så produktivt, men å andra sidan ökad förståelse för varför handsydda slipsar kostar som de gör. Det viktigaste är att man är mycket noggrann (ett enda felsatt stygn kan göra att slipsen får fel "look" och man får riva upp den och börja om). Konstaterade nu i efterhand att det vore kul att också få till mönsteranpassning på baksidan, men detta kräver nog att slipsens form specialanpassas för det tyget som man använder. Eftersom baksidan på en slips normalt inte syns (om man inte knyter den runt pannan), så skulle den omsorg ändå endast komma slipsens ägare till kännedom.

scaryeyes: T-shirt av gamla humlepåsar låter inte så praktiskt, den torde bli ganska genomskinlig. Men kanske en wifebeater... dock verkar mina humlepåsar (någon slags PP-väv) hålla hur länge som helst.

Johannes

Hej,

jag hör till den kategori som gärna testar på nya galna saker som omgivningen alltsom oftast klassificerar som totalt bortkastad tid. Då jag häromdagen noterade att min lokala tygaffär (som uppsökts för att rekognoscera brew-in-a-bag-råmaterial) saluförde små överblivna partier väldigt trevligt helylle-kamgarnstyg från Armani för en spottstyver, slog mig tanken att försöka göra en slips. Min erfarenhet av handarbete är dock hittills begränsad till att sy fast skjortknappar... trots det tycker jag att resultatet blev helt ok, tack vare diverse källor på nätet (t.ex.  http://samhober.com/necktie/howtomakeanecktie.htm) och en hel del försök och misstag.

Jag började med att slakta en gammal slips (8.5 cm bred) och skapa papperskopior av de olika tygstyckena. En vanlig (three-fold) slips består av tre långa tygstycken som sammanfogas, foder, mellanlägg, och slipsögla.

http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips12.jpg

De tre långa tygstyckena måsta skäras i vinkel mot tygvåden för att ge rätt elasiticitet i slipsen. Den halvmeter jag inhandlat räckte med nöd och näppe:

http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips14.jpg

Jag valde att göra den "self-tipping", dvs. fodret är i samma material som resten av slipsen. Här är alla delarna utklippta och redo att sys ihop:

http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips13.jpg

Foderbitarna vändsys först vid ändorna. Det svåraste upplevde jag var att få spetsen bra, fick göra om det ett par gånger innan jag var nöjd.
http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips8.jpg http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips10.jpg

Sedan sys de tre långa bitarna ihop. Det är viktigt att mönsteranpassningen blir korrekt vid skarven:
http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips9.jpg

Som mellanlägg valde jag att använda ett styvare ylletyg som jag råkade ha hemma istället för den polyesterväv som fanns i den slaktade slipsen. På så vis blir denna slips verkligen "100% ylle" och torde bli mer resistent mot skrynkelveck efter användning. Sedan är det bara att stänga och sy ihop slipsen. Detta sker med en enda lång trad, från basen upp till spetsen. Den ena kanten av slipsen viks så att man göra "dolda stygn" bakom kanten via mellanlägget. Det är viktigt att man inte syr genom till andra sidan (även om man bara "nyper fast" framsidan bildas fula gropar då slipsen sträcks). Slipsöglan sys som ett "rör" som vänds ut-och-in, och fästs i mittsömmen samt i bägge ändorna.

http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips18.jpg http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips7.jpg

Det är viktigt att man lämnar en liten ögla i slutet så att slipsen kan sträckas utan att stygnen dras ihop och skapar fula veck:

http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips11.jpg

Nu är slipsen klar, återstår bara förstärkningnar (den violetta tråden resmade jag ur en bit av samma tyg) samt att pressa slipsen. Man bör pressa mycket försiktigt för att bibehålla den tredimensionella, runda, handgjorda känslan i kanterna. Knuten blev även helt acceptabel tycker jag.

http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips16.jpg http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips1.jpg

Några detaljbilder:

http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips15.jpg http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips17.jpg http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips19.jpg http://www.humle.se/punbb/images/upload/slips6.jpg

Jag är ganska nöjd med slutrestultatet, men det återstår ännu att se om det är en bra slips. Total kostnad 6 EUR (ca. 50 SEK), och då har jag material kvar för ytterligare en slips. Sammanlagd tid ca. 8h, och då gjorde jag om de flesta moment minst en gång (nästa går säkert på halva tiden). Det är ändå mindre tid än jag lägger ner på en sats öl (bryggning + tappning), och slipsen har jag ju kvar efter att ölen är uppdrucken. Sådana här projekt är ju förstås väldigt omanliga och inte alls i linje med forumets anda, men ibland måste man testa något annat, och det är kul när det i alla fall lyckas någorlunda smile  (det blev ingen brew-bag). Undrar om man skall våga sig på siden?

Johannes

8

(5 svar, postad i Utrustning)

Effekten halveras om du seriekopplar två likadana element, eftersom resistansen fördubblas och strömmen därmed halveras. Två st. 2300W i serie ger alltså 1150W. Effekten per ytenhet minskar till en fjärdedel jämfört med att använda ett 2300W, vilket säkert är till fördel för elementenas livslängd. Jag erinrar mig att på så sätt växla mellan serie och parallel koppling av element för övrigt var populärt bland "bryggare" som föredrog att sätta kopparspiralen ovanpå kokkärlet snarare än i det då det begav sig.

Johannes

9

(5 svar, postad i Utrustning)

Det är den runda bimetallbrickan som bryter kretsen; man brukar enkelt kunna sätta den ur spel genom att helt enkelt bocka till den, eller klippa bord en del som tidigare nämnts.

Vattenkokarelement har fungerat bra i flera år för mig, men varning utfärdas! De har ganska liten yta i förhållande till effekten. Det tenderar att snabbt byggas upp ganska mycket beläggning som måste hållas efter, annars ökar säkert risken för överhettning snabbt (har lyckats med att bränna hål i kokkärlet under pågående kok p.g.a. detta). Risken för elektrifiering är väl ganska liten, i synnerhet om man använder jordfelsbrytare.

Johannes

10

(5 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Att filer kan korrumperas med tiden det vet jag av egen erfarenhet, tack och lov för bacup. Min mapp med alla öl loggar bara försvann från en dag till en annan

Är ofta bättre om en fil direkt försvinner, eftersom man då ofta upptäcker det relativt omgående och kan återställa filen från backup. En korrumperad fil kan överskriva den säkerhetskopierade versionen av filen och göra att man kan förlorara den ursprungliga versionen utan att ens veta om det (beroende på om man kör inkrementell backup, hur ofta, osv.).

Ang. mobiltelefon så körde jag länge (10 år) med den billigaste Nokiaversionen. Hade bara två olika modeller, 5110 och 1100 (den senare annars en av världens mest sålda elektronikprodukter)  från 1998-2010.  Har dock under detta år insett att det är bra att ha en telefon med GPS och WLAN, etc., om man reser i arbetet eller på fritiden. Man måste bara lära sig att använda funktionerna effektivt, det tycker jag är den största stötestenen. Ofta är UIn klumpig och buggig, speciellt på pekskärmstelefoner. Planerar köpa en Android-telefon under 2011.

Johannes

Kul att se att många gör egna snygga etiketter; själv har gjort för vin och mjöd, dock ej för öl.

Senaste brydgen: NZ IPA med Cascade + Nelson Sauvin. OG 1076 IBU 51. Torrhumlad med Nelson Sauvin.

http://www.humle.se/punbb/images/upload/DSC_5007.JPG

Johannes

12

(5 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Hehe, kul att bli påmind om att Solitaire faktiskt hette Harpan i svenska Windows; min pappa har spelat endast detta spel sedan Windows 3.0 år 1990. Själv är jag datornörd, forskare inom datavetenskap osv, men uppgraderar ändå inte hårdvaran oftare än vartannat/vart tredje år. Backup bör man däremot inte slarva med, utan se till att den görs automatiskt på regelbunden basis, annars blir man lätt ledsen om (när) hårddisken kraschar. Filer kan även korrumperas med tiden.

Johannes

13

(10 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Jag vill påstå att man inte skall underskatta svackornas betydelse. Den stora fördelen med en hobby gentemot en profession (där man konstant måste hålla sig motiverad), är ju att man under uppehåll åter kan bygga upp motivationen för t.ex. en ny öltyp. Allom bekant torde ju vara att största euforin uppnås när man är inne på en ny ölstil, experimenterar hejvilt med nyzeeländsk humle, eller bereder sitt första suröl. Detta i kontrast med att slabba ihop den n:te iterationen av husölet, planerat för jämn konsumtion under den kommande månaden; då känns det bara jobbigt att diska kokkärlet och bära ut draven. Slutar man i tid, så kan man börja i tid.

Angående bantning: i regel ju snabbare man går ner i vikt, desto snabbare går man upp i vikt igen. Att gå ner i vikt på lång sikt kräver att man noggrant balanserar kaloriintag och energiförbrukning så att det senare överväger, alternativt att någon yttre omständighet påtvingar ett kaloriunderskott. I avsaknad av yttre omständigheter är viktnedgång egentligen ett helt ingenjörsmässigt problem. Man kan inte lita på känslor osv. som evolutionsmässigt är anpassade till kost med lägre energiinnehåll än den i dag allmänna.

Johannes

14

(6 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Nu blev det dock det säkra före det osäkra: kastade bort extrakt och malt för flera hundra, trots att de kanske var helt bryggbara. Inte så sugen på oönskat proteintillskott i ölet. 

Johannes

15

(6 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Jag undrar om inte det vore lämpligare att värmebehandla extraktet, säg i ugnen på 100 grader i någon timme? Men tack för tipsen!

Nu har jag även hängt upp flugpapper för att hoppeligen fånga de sista vuxna fjärilarna, och eftersom jag skall resa till Stockholm imorgon och vara borta tre dagar så tänkte jag även stänga ventilationskanalerna och tömma en burk insektgift i lägenheten. Hoppeligen räcker dessa åtgärder för att ta kål på dem.

Johannes

16

(6 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Hej alla,

det verkar som om fadäserna kommer på rad här för min del. Nyss hemkommen från en längre resa märker jag att mitt skafferi numera inhyser objudna hyresgäster i form av mottfjärilar. De verkar i huvudsak ha livnärt sig på en påse cashewnötter och några dåligt tillsutna mjölpåsar. Har nu dammsugit upp ett hundratal fjärilar, slängt bort det mesta i skafferiet, och attackerat skåpet med en insekticid (pyretrin). Jag hade några (öppnade) påsar torkat maltextrakt i skåpet som jag ogärna vill slänga. Påsarna var hyfsat väl tillslutna och ser ok ut, men vet någon om torkat maltextrakt kan hysa ägg eller larver? Hur har ni andra som drabbats av eländet gjort för att bli av med ohyran?

Johannes

Ajaj, låter inte roligt (har själv varit med om att förlora all vört varav en ansenlig del på golvet). Då är man inte glad.

Min senaste klantighet är att råka ställa in ugnstermostaten på 200 grader istället för 125 grader vid värmesterilisering av bygelflaskor, vilket innebär att en IPA får vänta på flaskning tills jag fått nya kapsyler från Brouwland.

EDIT: Märkte att Humlegården också har dessa patentkorkar, skulle ha beställt härifrån om jag sett det innan jag redan gjort beställningen.

http://www.humle.se/punbb/images/upload/DSC_4562.JPG

Förkulturen kanske var utjäst redan? Luften i kärlet värms upp och expanderar snabbt då man flyttar det från kallare till varmare och löst kolsyra kan avgå, varför det bubblar då man flyttar en utjäst förkultur/öl från kylskåpet till rumstemperatur.

Intressant fynd, men att det fanns kolsyra i flaskorna visar väl bara att de var väl tillslutna, inte att jästen fortfarande är vid liv. Det senare är väl tämligen osannolikt...

Johannes

CalleT du har nog rätt. Jag bryggde i söndags en ordinary bitter med OG 1.035. Enligt kalkylatorn ovan så skulle den ge 128 kcal per 35 cl om man drack vörten helt ojäst (förutsatt att formeln är tillförlitlig i denna ända), och 113 kcal per 35 cl om den jäses ner till 1.005. Skillnaden mellan FG 1.010 och 1.005 är helt försumbar.

Johannes

En annan fråga. Vilka bryggningsprogram räknar automatiskt ut energiinnehåll?

Johannes

22

(16 svar, postad i Öl och hälsa)

Hej,

skall rikta in mig på att brygga "bantningsöl", mest bitter/mild och liknande brittiska typer. För att få en ungefärlig uppfattning av energiinnehållet i mina hembrygder har jag hittills använt denna sida:

http://www.probrewer.com/resources/tools/beerspecs.php

Jag undrar om dessa formler som cirkulerar ger värden jämförbara med det energiinnehåll som anges på livsmedelsprodukternas näringsdeklaration? Vad jag förstått anger den senare siffran inte direkt den energi som erhålls genom förbränning av livsmedlets torrsubstans i en kalorimeter, utan är anpassad till de fysiologiska processerna och kompenserar för den del av födan som inte upptas av kroppen. Men kanske det är så att allt innehåll i ölet metaboliseras?

Johannes

23

(9 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Visst är det alltid en fin känsla att kunna konstatera att detta blev bättre än jag hade trott, inte enbart efter första bryggningen. Vill man ha ett bestående, tunt skum på ytan stopet ut så fungerar det fint med glas som är laseretsade i bottnen (t.ex. Duvels glas har ett litet "D" inetsat). De mikroskopiska groparna fungerar som kondensationskärnor för kolsyran.

Johannes

Vet inte om denna bedrövliga fadäs bör hänföras till kategorin klantigheter, men nedan följer en resumé allom till varnagel.

Varseblev denna afton att jag åstadkommit en oväntad smärre vattenskada i mitt skafferi genom att underlåta att ordentligt försluta en ziplock-påse med ca. 500g kalciumklorid (vägsalt) efter senaste bryggning.  Kalciumklorid är tydligen väldigt hygroskopt, och påsen hade under några veckor ansamlat icke oansenliga mängder vatten i det tropiska, fuktiga klimat vi haft här i sydvästra Finland den senaste tiden. Påsen låg på en skafferihylla av laminerad spånskiva, och det ansamlade vattnet hade sipprat in i spånskivan via den obehandlande baksidan och gjort att skivan svällt så att den är förstörd. En påse mjöl och ett paket ris tog den också med sig.

Förslut alltså behållare med detta bryggsalt väl, är den lärdom vi härav kan draga.

Johannes

Gelatin samt en--två veckor i kylskåp så kallt som möjligt (utan att det fryser förstås) brukar fungera för mig. Men köldgrumling är ingen defekt hos ett öl i sig utöver det estetiska. Ett hett tips är att dricka ur ler- eller porslinskrus.

Johannes