Min bryggarvånda

Jag är mer eller mindre i samma sits. Startade min bryggkarriär tidigt 2002, tror jag, med hyfsad framgång men allt eftersom tiden gick började problem uppstå med infektioner och annat vilket gjorde att jag mer och mer tappade lusten. Har haft ett antal längre avbrott, det senaste innan mitt nuvarande var på tre år. Jag skaffade familj och bytte upp mig från ungkarl i en tvåa till familj i hus med nya bryggförutsättningar men också många nya åtaganden kring huset, tomten och familjen. Började brygga igen i Januari 2009 och hann med en 5-6 batcher innan sommaren gjorde sitt inträde. Inget av ölen blev bra utan problemen som jag haft tidigare med infektioner och felsmaker frestade åter igen på mitt tålamod.

Sedan dess har jag också tappat i vikt, med nya matvanor, men tyvärr också nu mot slutet fått återfall som gör det tungt.

Som min bryggkamrat Raasken kan vittna om så pratar jag gärna om vilka planer jag har med mitt bryggande och min utrustning, speciellt inköp av nya prylar och allt därtill men jag brygger ju aldrig så det blir bara en massa prat.

Nu har man skaffat corneliusfat med kolsyra, ny kokgryta och en kyl med digital termostat. Nästa steg måste bli att få ordning och reda på alla bryggprylar, ingredienser och utrymmen samt att ta tag i problemen kring mina infektioner och andra störande element. Man får ju höra en hel del att "vad skall du med så mycket grejer till, du får ju aldrig något öl färdigt!".

Som om inte det ovanstående vore nog så är jag en man med många andra intressen som också kräver sin tid. Inte undra på att man efter jobbet istället hamnar framför datorn och slösurfar bort kvällarna istället för att tänka på allt det där andra...

För några år sedan beskrev en kille i ett ölforum (jag har glömt vilket) hur han bantade med öl. Situationen var den att han bodde i en studentlägenhet, hade slut på pengar men hade ett försvarligt lager med hembryggt. Under några veckor åt han ingen fast föda men levde på öl och vitamintabletter. Han gick ner ett rejält antal kilon och mådde bra hela tiden.

Jag tror inte att öl i första hand är det som bygger upp ölkulan utan allt annat man man blir sugen på under tiden.

Själv har jag kört med LCHF, dvs lite kolhydrater, en hel del protein och mycket fett. Ingen ris, potatis, pasta utan kött, fet fisk, korv, grädde, ägg mm. Max 5 gram kolhydrater per 100 gram matvara. Det fungerade fantastiskt bra fram till semestern då det syndades en hel del. Efter syndafloden så ville min mage inte riktigt vara med längre när jag återgick till den feta maten. Långsamt tappade jag momentum och min viktnedgång stannade och vände. Men jag har gett mig den på att försöka igen efter jul/nyår. Jag gjorde en gastric banding-operation 1998 som tyvärr försvårar intag av den typ av mat man mest äter med LCHF. Operationen i sig var mer eller mindre värdelös har det visat sig. Därav de nya metoder som tagits fram.

En sak som jag inte gjorde avkall på under hela tiden var faktiskt öl. Jag hinkade i mig en hel del och märkte inget negativt av det...öh..ja förutom det mer uppenbara då förstås *Host* dagen efter *host*...

Nej, tyvärr inte. Jag tycker jag varit noga med renligheten men uppenbarligen är det något i min process som måste ses över. Star San och PBW kommer att användas framöver, nya jäshinkar, silikonslang som kan kokas och fatölsanläggning i stället för flaskor. Min omgivning måste styras upp bättre där jag brygger. Bättre tvättmöjligheter i pannrummet där jag håller till mm mm.

Jag tror också det är bra med svackor. För att kreativiteten skall trivas är det klokt att idka lite växelbruk. Jag hade ett uppehåll på ett par år, bara för att ta upp det igen med frenesi för ungefär ett år sedan, och från årsskiftet fram till sommaren bryggde jag mer än en batch i veckan. Sedan ebbade det ut ganska snabbt, och jag har under hösten inte bryggt mer än kanske någon batch i månaden.

När jag började brygga för massa år sedan var jag också mycket inne på Belgisk öl, så det är också min "hemmaplan". Nu när jag satt igång igen har jag lite snöat in på sydtysk lageröl, och det är ju spännande att få borra djupt i någon aspekt av bryggandet.

Och sedan - vem vet? Kanske kommer jag en vacker dag också snöa in på det här tokhumlandet som så många verkar vara inne på? Kanske det är någonting för dig, Pål, din Stone Ruination-upplevelse till trots? Något nytt att bita i?

Hej

Det är väl som med bryggandet som med livet, det går upp och ner. För några år sedan, bryggde jag ett antal öl som som bäst kan kallas för mediokra, då la jag bryggandet på hyllan för ett tag, och efter ett tag så smög sin känslan fram igen och det var roligt igen.

Nu brygger jag inte sådär mycket egentligen, 6-7 ggr/år.

Ibland så jämför jag bryggandet som att beställa en Pizza, det känns trevligt att välja ut en och det kääns trevligt att vänta på den, men inte alltid så trevligt när man är proppmätt.

Alltså, det är trevligt att lura ut ett recept, väga upp malt och humle, göra i ordning utrustningen dagen före bryggning samt själva bryggningen. Sen kan det kännas en sorts tomhet när det är över.

Slentrianbryggning är nog en fiende.

Bo