Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Aktiva trådar Trådar utan svar
Sökalternativ (Sida 1 av 2)
Techno skrev:Hej
Spännande! hur vet du det? oops det lät anklagande, sorry absolut inte menande, bara undrar, jag brygger ofta veteöl samt har kört med vissa calcs som säger si och så mycket prime för att nå 3,5-4 covol, men vad ligger exempel en erdinger på i covol?
Bo
Jag har märkt att vissa källor säger 3,5-4 medans bl a BeerSmith säger 2,5-3%.
Jag testat en mängd olika veteöl och testat olika mängd socker. Min bedömning är att kolsyrehalten i de flesta kommersiella veteöl ligger väldigt nära de öl jag gjort med 2,9% covol. Tyvärr hade jag ingen Erdinger hemma men jag testade Franziskaner, Paulaner, Störtebeker, Weihenstephan och Schöfferhofer. Alla de låg någorlunda lika med min 2,9% medans min 3,7% framstod som betydligt mer kolsyrad.
Med ett OG på 120 så kommer det att krävas en hel del jäst. Gör du som MrMalty rekommenderar så lär du få ett bra resultat. Efter en snabbcheck så verkar du behöva mer än 600 miljarder jästceller så MrMaltys siffror verkar rimliga.
Min första batch hefeweizen blev väldigt bananaktigt vilket jag gillade skarpt. Denna gång ökade jag storleken på förkulturen från 1,5 till 2 liter. En liten ändring kan tyckas men skillnaden blev stor. Banankaraktären är ytterst liten och överlag är det en betydligt renare jäsning trots samma jästemperatur och pitchtemperatur (21 grader). Det blev riktigt gott ändå men nästa gång ska jag försöka få till banansmaken igen.
Har dessutom suttit och jämfört med 5-6 ölsorter systemet tillhandahåller och snacket om 3,5-4 vol kolsyra är struntprat. Den ligger snäppet under 3% i kommersiella veteöl. En för hög kolsyrehalt ger ett ostabilt skum med alldeles för stora bubblor. En annan reflektion är att alla köpvete har en antydan till unken smak som delvis döljs bakom kryddnejlika- och maltaromen. Tack och lov så har vi hembryggare möjligheten att avnjuta veteöl så som den ska avnjutas, dvs. färsk.
Jag känner igen mig. Jag bjuder gärna på mina öl i förhoppningen att fler ska få upp intresset för hembryggning men det går ju åt en hel del öl till det. Visst, ingredienserna kostar inte så mycket men inkluderar man arbetsinsatsen så kunde man lika gärna bjudit på bra öl från bolaget.
Man får nog helt enkelt informera folk om att det ligger flera timmars arbeta bakom varje öl. De flesta inser nog inte det. Vill de ändå inte ge någon slags kompensation för det så kan de lika gärna vara utan öl.
Sitter och har lite funderingar över att brygga ett Brage-öl dvs. ett öl för idrottsklubben Brage. Klubben har ett öltält/restaurang där de säljer öl i samband med matcherna och det vore en dröm att få sitt öl lanserat där.
Ni som gett er in i branschen har nog svaret. Är det en stor process man måste gå igenom innan man får tillståndet att sälja sitt öl till lokala krogar?
En fantastisk törstsläckare. Den första flaskan man dricker är ganska söt. Efter ett par dagar är de perfekta och förhoppningsvis har man kommit till den sista flaskan innan den börjar bli alldeles för torr. Anledningen till att man har i russin i flaskorna är för att man ska se när den är färdig. När russinen flyter upp till ytan så är drycken klar.
Ett tips är att riva citronskalet och ha med den i jäsningen innan man tappar upp det. Du kan också lägga till lite apelsinskal.
Techno skrev:Hej
Samma här, gillar banan, någon som vet vid vilken temp tyskarna brygger sina vete öl?
Bo
Det hade onekligen varit intressant att veta. Testade några olika hefeweizen förra veckan och för mig är det uppenbart att de är jästa i olika temperaturer. Den jag gillade mest av de jag testade var Schöfferhofer som precis som min hefeweizen har en tydlig banankaraktär. Erdingern däremot hade ingen som helst banankaraktär i jämnförelse. Jag antar att den är jäst i den lägre temperaturskalan.
Förresten, finns det någon här som bor i närheten av Borlänge och har jäst en hefeweizen i 17 grader. Det hade varit intressant att få provsmaka det. Jag bjuder på en "varmjäst" hefeweizen i gengäld.
Jag har en bekant som har kom trea i skandinaviska mästerskapen och han har aldrig kört vattenjustering förutom ph-stabilisator. Så det går att göra bra öl med rent kranvatten.
Det är som Bee säger onödigt att gröta sig ner i vattenbehandling innan du ens har ett hum om hur de tre andra huvudingredienserna malt, humle och jäst samt bryggprocessen påverkar resultatet.
Jag personligen gillar veteöl med lite mer karaktär än vad man får när man jäser den kallt. Jag är riktigt nöjd med min hefeweizen jag jäste i 21 grader. Jästen jag använde var WLP300.
Din öl blir nog bra. Den kommer att ha en tydlig banankaraktär men det behöver inte vara en nackdel.
Varmt och soligt idag så jag kunde inte hålla mig nå mer. Testade min första hefeweizen efter bara 5 dagars kolsyrejäsning. Helt okej med kolsyra men det fanns en viss sötma än så jag får nog vänta en vecka till.
Smaken kan beskrivas som nybakade vetebullar med en tydlig banankaraktär. Efter en stund kommer nejlikan och beskan fram. Färgen är lite mörkare men det var väntat då jag hade i några procent mörkare malt. I smaken är den mer lik en Schöfferhofer än en Erdinger för er som har testat de två. Det var dock det jag ville åstadkomma när jag jäste den i 21 grader. Hur som helst, jag är riktigt nöjd.
Jag valde att döpa ölen till HopfenTauer då den innehåller Hallertauer-humle och är en hyllning till Janne Tauer. Vi får se om jag får två tummar upp av honom. Jag lovade att bjuda honom på ett par öl. Dock kanske jag får ta och döpa om den till Jan Banan med tanke på den tydliga banankaraktären.
Tack för hjälpen.
Bryggde ölet baserat på en alfasyra på 8,5%. Jag tyckte att vörten smakade lite väl beskt för en hefeweizen så jag lyfte ur NB-humlen en kvart innan koket var färdigt. Dels också för att minimera smakbidraget just den humlesorten ger. Dock misstänker jag att det mesta av alfasyran redan hade kokat ur efter 45 minuter.
Det snackar ofta om sena humlegivor och torrhumling men är det någon som annan som valt att plocka ur humlen innan koket är färdigt? Vill man ha beskan men inte aromen så känns det vettigt att ge vörten en chans att koka bort aromerna innan man kyler den.
Idag gjorde jag min första hefeweizen. Redan när man pitchade i jästen kände man den karakteristiska banandoften. Förhoppningsvis får man en svalkande öl när sommarvärmen kommer.
Jag hade tänkt att brygga ön Hefeweizen med Hersbrucker som enda humlet. Dock är alfahalten på 2,4% lägre än jag räknat med så jag har beslutat att använda en mindre del Northern Brewer humlekottar på 9,9% för att hjälpa upp IBU:n utan att behöva använda all Hersbrucker.
Kruxet är att humlet är mer än ett år gammalt. Jag öppnade påsen för ett år sedan och efter det har den försvarats lufttätt i frysen. Även om det är optimala förhållanden för att förlänga livslängden på humlet så antar jag att det ändå sker en liten alfahaltsminskning. Frågan är hur stor förlust jag kan räkna med?
Är jag ute och cyklar om jag beräknar att alfahalten har sjunkit med ungefär 15-20% dvs att den ligger på runt 8-8,5% just nu. Den exakta siffran är inte så viktig så länge man kommer någorlunda rätt.
Finns det några andra nackdelar med att använda äldre humle som en del av bittergivan? Dyker det upp några bismaker när humlen oxideras?
Jag menar bara att en kokplatta (el eller gas) håller betydligt längre än en extremt tunn printed polymer, speciellt om man kör på den effekten som krävs. För det andra så lär inte en printer polymer aldrig ens fungera för att få en vört att koka. Den kan i bästa fall hjälpa till att hålla mäsken varm. Även silikonalternativet som maximalt kan nå 230 grader C lär kämpa med att hålla vörten i ett rullande kok. En kokplatta håller en betydligt högre temperatur. Är man orolig över den höga värmen från en kokplatta så kan man se till att ha en tjockbottnad gryta med bättre värmefördelning samt att man isolerar de övriga delarna. Då kan man sänka den direktverkande värmen betydligt.
Varför inte bara använda en kokplatta? Det är det enklaste och mest hållbara alternativet.
Snyggt och enkelt. Dock har nog inte de flesta en magnetomrörare när de gör en förkultur för första gången.
Jag körde igång min andra bryggning. Även denna gång kör jag med extrakt. Jag lovar att köra helmalt nångång men just nu vill jag fokusera på allt annat än mäskningsprocessen. Jag köpte hem extrakt, humle och jäst för två olika öl men jag upptäckte att jag hade glömt bort att köpa mellanmörk maltextrakt för dagens bryggning. Efter en stunds panik så justerade jag receptet till att inkludera honung och maltodextrin. Övriga ingredienser är weyermanns pilsnermalt, multons vetemalt, och multons ljusa maltextrakt. Jag är lite osäker på vilken slags malt den sistnämnda innehåller men eftersom det är en engelsk produkt så antar jag att den innehåller pale ale malt snarare än pilsnermalt. Jag bestämde mig för att använda endast Amarillo i vörtkoket och senare är det tänkt att torrhumlas med Cascade. Jästen som används är American ale yeast blend (WLP060).
Det stavades Öchsle ursprungligen men jag har för mig att tyskarna gjorde en reform för några år sedan och plockade bort alla "umlauts" dvs. Ä, Ö och Ü. Det samma gäller ß som har ersatts med SS. Eftersom vi fortfarande har bokstaven Ö så är det rimligtvis så vi ska stava det.
Här är min första skapelse. Skummet lägger sig ganska snabbt men glaset var inte kliniskt rent heller. Kolsyran är något svag men fullt godkänd.
Malt: Weyermann Pilsnermalt extrakt, Multons medium torrextrakt
Humle: Northern brewer, Cascade, Tettnanger
Jäst: American Ale Blend jäst (WLP060)
Här har ni en äkta stålverksarbetare eller processoperatör på den kontinuerliga glödgningslinjen i Borlänge som det officiellt heter.
Nu när man tänker efter så finns den en del likheter med ölbryggningen. Ingredienserna är oerhört viktiga men inte minst tillverkningsprocessen. Båda inkluderar en noggrann rengöring till att börja med. Precisa tempraturerhöjningar/sänkningar för att uppnå önskad resultat. En snabbkylning och till slut en åldring för att plåten ska få sin slutgiltiga egenskaper. Precis som när det gäller öl så är syre en riktig sabotör. Syre förstör plåten och syre förstör ölen. Skillnaden är att ifall det skiter sig på jobbet så är det oftast bara att köra om plåten genom ugnen.
Jag har bara haft problem med DHL så numera undviker jag dom in i det sista. Finns det ett annat alternativ så väljar jag alltid det även om det kostar mer.
Jag är ingen kemiskt men jag är av uppfattningen att blandade gaser inte separerar sig. Det är ungefär som en vatten/alkohol-blandning som man måste värma upp till den specifika kokpunkten för alkoholen för att kunna utvinna den. För att separera gaser så måste de först kylas till ett flytande tillstånd varefter den sakta värms upp till de respektive gasernas kokpunkter.
Efter 13 dagar på flaska så är ölen betydligt mer kolsyrad (dock behövs det lite till) samt så känns det som om smakerna är betydligt mer harmoniska. Alla smaker känns mer polerade. Det är uppenbart att ölen ändrar sin karaktär mer tiden. Jag har bestämt mig att fortsätta i samma spår med nästa batch. Det blir åter en ljus ale men i stället för northern brewer, cascade och tettnanger så lutar det åt amarillo och cascade. Förövrigt så blir det nog samma ingredienser.
Jag funderade på ifall det finns några ölbryggare i dalarna? Jag har just bryggt färdigt min första batch som jag tycker är över förväntan även om den kan förbättras på vissa punkter. Jag har dock aldrig tidigare provat ett hembryggt öl och jag känner ingen som kan dela med sig av sitt kunnande så jag har inga egentliga referenser förutom det som kan hittas på systemet när jag ska bedöma ölet. Så min egentliga fråga är ifall det finns någon i dalarna/borlängetrakten som har egenbryggd öl att dela med sig och kan prova det jag har åstadkommit för att möjligtvis ge lite vägledning till att förbättra det?
Jag mejlade Borlänge energi men jag har inte fått nåt svar efter två veckor. Man får väl ta och mejla dom igen. Det jag har att gå på är det lilla som nämns på hemsidan.
"Grundvattnet, som tas upp från Badelundaåsen, är så bra att det inte behöver renas eller få tillsättning av kemikalier. Det är drickbart direkt från källan!"
"Vårt vatten är medelhårt. Ca 7,2-7,5°dH (tyska grader) eller ca 51-53mg kalcium/l vatten och pH-värdet är 7,5-8."
Funna inlägg: 1 till 25 av 38