Om nu detta är den enda förändringen så är det förstås den egna krossningen.
Troligtvis för grovt krossat.
Jag inväntar att Humlegården ska få hem nya krossar.
Den lilla enkätundersökning jag gjorde för ett tag sen gav vid handen att de flesta som har tvåvalsars maler malten två gånger för att få riktigt bra krossning.
Jag lutar därför mot att skaffa en trevalsars.

2,352

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Om du brygger med tokhårt Uppsala vatten kan jag förstå att dina bryggder sällan får lågt pH.

Med lite mjukare vatten så har jag tydligt upplevt problem med till exempel stouts som jag inte tillsatt karbonat i. Ölet blir inte gott och en av anledningarna är att det är surt samtidigt som beskt.
Usch!

Visst har pH en stor inverkan på både mäskningen och lakningen.
Frågan är om du har ett hårt eller mjukt vatten?
Dvs om det är så att vattnet du använder gör att mäsken inte hamnar någonstans mellan 5.2-5.5 i pH så kan det vara orsaken till ditt problem!
Jag får helt klart ett bättre utbyte om jag tillsätter en skvätt mjölksyra vid mäskning av enbart ljusa maltsorter. Dvs pH sänkningen ger högre utbyte.

Fast man ska akta sig för att inte ta i för mycket!

2,354

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Varför ta bort filten på dagen?
Isolering fungerar både mot kyla OCH värme!
Dvs med isolering på hela tiden så bör temperatursvängningarna dämpas effektivare än om man bara har isolering under natten!

Egentligen är det inte så viktigt förutom om man får väldigt låga värden. Då måste man fundera igenom sin bryggteknik.
Jag tror att den största enskilda orsaken är hur man lakar.
Inte för snabbt och inte för kallt ger bästa resultat.

2,356

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

För några år sedan satt jag och en kompis och testade lite olika ölsorter.
Just vid det tillfället hade han en pH-mätare så vi testade pH på varje ölsort efter att vi smakprovat.
Om jag minns rätt så blev syran mycket påtaglig vid pH < 4.0.
Vissa öltyper ska förvisso vara sura men då pratar vi inte "vanliga" öl.

2,357

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

För lågt pH tycker jag leder till sämre öl generellt. Syran blir påtaglig och med hög beska ger det en rätt "rälig" smak.
En hel del kommersiella lagers är helt klart för sura vilket antagligen är en följd av att man vill laka ut så mycket som möjligt och snabba på mäskning och jäsning. Men jag tycker inte det är optimalt för ölsmaken.

Frågan är också hur man mäter utbytet av malten.
Jag har märkt att det finns massor av olika sätt att mäta och vad man mäter.
Jag själv brukar mäta efter att bryggningen är klar, humle frånsilad och vörten kyld. Dvs ett slags effektivt utbyte.

Andra mäter direkt efter lakningen och innan kokning, humling. Då får man en högre siffra men risken för fel är uppenbar om man mäter varm vört och inte kompenserar för att volymen är större i en varm vört än en kall dito.
Det gäller sålunda att dels kyla provet till den temp som hydrometern är kalibrerad för och omräkna totalvolymen av vörten.
Jag tror att en del missar det sistnämnda och får väldigt höga siffror (>100%!)

Sedan är det frågan om man mäter utbyte av vikten av malten eller om man jämför med det teoretiska maximala utbytet hos malten. Där skiljer sig det också.

Vilken volym hade du på jäshinken/damejanne eller vad du brygger i?
Nej den är inte fördärvad bara för att det jäst över.
Vänta tills imorgon.
Om det inte bubblar då så köp en påse torrjäst typ Nottingham eller SafeAle och tillsätt imorgon kväll

Låter som om du haft för lite utrymme för skummet/jästen att bubbla på.
Efter att du gjort rent och satt tillbaka jäsröret så tar det en stund innan du fått så pass mycket övertryck. I början går kolsyran ut i ölet/vörten. När det är mättat går det ut i luften. Sedan krävs ett visst övertryck innan dete bubblar i röret igen.

Ha tålamod!

Jag kan inte jämföra med Bamforths bok eftersom jag inte läst den.
Däremot kan jag lämna en del info om Fix & Fix bok.
Den koncentrerar sig enbart på  bryggteknik.

Den går igenom alla moment i bryggningen på ett välskrivet sätt. Lätt att ta till sig eftersom den håller sig på en nivå som de flesta kan hänga med i. Fix var doktor i matematik om jag inte minns fel, men det finns inte speciellt mycket matematik i boken.

Det finns inte ett enda recept i den. Vilket jag tycker var bra eftersom det finns så många andra receptsamlingar.

Jag kan rekommendera boken till både nybörjare och mer avancerade.
Jag blev en bättre bryggare efter att ha läst boken.

Det finns kanske lite småfel här och där men det står jag ut med. Till exempel så omnämns en gammal felaktig relation mellan SRM och EBC färg på öl.

Kapitlen om mäskning och humle är i mitt tycke höjdpunkterna i boken.

2,362

(11 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hjärnsläpp från min sida!
Arean på en cirkel är förstås (radien^2*pi)
Så mitt exempel blir.
0,075*1,5*1,5*3,14 = 0,53 liter/minut.
Dvs ungefär 1 liter på 2 minuter vilket stämmer rätt bra för mig. Använder dubbel jäshink med den inre botten uppborrad.

2,363

(11 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det finns någon formel jag sett någonstans som lyder:
optimal lakhastighet = 0.075L/dm^2 / minut.
Dvs med en diameter på 3 dm får man c:a 0,7 liter/minut (0,075*3*3,14)

Jag minns inte varifrån den ursprungligen kommer men jag har för mig att Kjell Eriksson från Uppsala skrev om det en gång.

2,364

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag brukar alltid ha i lite (natrium)bikarbonat i mina stout och porters.
Tipset fick jag från Terry Fosters Porter bok (Classic Beer Style Series #5, Produktnr:    7205  på Humlegården). Kan rekommenderas!

Det löser sig lätt i vatten vilket gör att man kan tillsätta det i lakvattnet utan problem till skillnad från kalciumkarbonat (krita).

Mängden jag brukar använda är cirka en halv tesked (2,5 ml) till 25 liter stout.

Resultatet blir en rund och trevlig karaktär och man får bort den råa otäcka brändheten som lätt kan uppstå av mycket rostat korn eller svartmalt.

2,365

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

1) Renlighet 100%
2) Jästen, 90%
3) Maltsorter och mängd, 80%
4) Vatten, salter, 50%
5) Humlesorter och mängd, 30%
Totalt: 350%
Svar: Summan av ingredisenerna blir större än de enskilda ingående komponenterna. Det är som att 1+1=3 smile

2,366

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

När jag kollar igenom mina recept ser jag att det mest är ljussirap eller brödsirap jag använt. Inte så mycket mörk sirap.
Det har för det mesta varit Barley Wines eller liknande. Rätt komplexa recept med många olika malt och humlesorter samt lagring i ett år eller så.
Men det fungerar säkert på en bitter också,  jag tror det kan bli rätt bra.

2,367

(17 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Veteölsjästen kan vara lite knepig.
Först brukar den jäsa på snabbt som attan.
Efter några dagar avtar den för att ligga och småputtra i många dagar.
Oftast tar primärjäsningen uppåt 10 dagar för mig just med tysk veteöl.
Jag brukar mäta SG för att försäkra mig om att primärjäsningen är avklarad och inte förlita mig alltför mycket på bubbelfrekvensen. Det kan tjuvläcka lite ibland vilket gör att det inte ser ut som det jäser speciellt mycket.

2,368

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag använder då och då sirap i en del starkare öl.
Det blir en viss smak av den som är förvillande lik kandisockertillsatser.
Det jäser i princip ut helt och hållet precis som socker.
Jag brukar räkna med samma extraktbidrag som maltsirap (c:a 330 ÖL/kg)

2,369

(17 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hoppas det blev bra.
Ett tips dock.
Du hade antagligen inte alls behövt mata upp förkulturen igen.
Den brukar dundra igång även om den jäst ut ett par dagar innan.
Det är värre åt andra hållet, dvs om förkulturen inte kommer igång ordentligt innan bryggningen.

2,370

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

doppa ett glödgat järn i den färdiglakade vörten

Instämmer med att det troligen har att göra med karamellisering av vörten.
Ölet blir sötare och "godare" som många fortfarande vill ha till jul.

2,371

(17 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Du kan ta 45%pilsnermalt och 55%vetemalt eller däromkring.
Angående mäskschema så kan du välja på steg eller dekoktion.
För att få det rätta stuket så börja med en rast på 40ºC i 20-30 minuter.
Sedan en proteinrast på runt 55ºC i ytterligare 30 minuter.
Sedan kan du gå opp till försockringsrasten.
Antingen så kör du en längre rast på 67-68ºC i 60 minuter eller så delar du upp den på en rast vid 62ºC i 30 minuter och därefter 72ºC i 30 minuter. Den sista rasten kan du köra en dekoktion på.

Rätt mycket socker behövs. Ta 50% mer än för en ale.

2,372

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag vet inte om jag har haft tur eller inte.
Men jag har aldrig varit med om att jästen blivit temperaturchockad.
Normalt när jag jäser en lager så kyler jag vörten ner till runt 15-20.
Sedan ställer jag in jäshinken i kylskåpet för att jäsa.
I och med den relativt stora mängden så sker avkylningen inte så snabbt att jästen "somnar".
Jag pratar då om lagerjäst.

Jag hade en gång jäshinken ute i garaget då det blev så kallt att vörten frös!
Jag tog in den i rumstemperaturen och efter något dygn hade den tinat upp och börjat jäsa igen!

Jäst är en mycket tålig organism!

För att knyta tillbaka till jästen så tror jag att många av de jäster som säljs har så att säga kommit över jästen på icke tillåtet sätt.

Många bryggerier har odlat fram egna stammar som de är väldigt förtegna om.  Trots att många bryggerier filterar sin öl så kan man ibland lyckas odla upp jäst från flaskorna.

Frågan är då vem som egentligen "äger" jästen. Är det bryggeriet eller..?

Som exempel kan jag nämna att jag idag hällde upp en Sierra Nevada Pale Ale och upptäckte att det fanns jästrester i flaskan. Normalt så ska det inte finnas. Om jag nu tar  den jästen och odlar upp och säljer som "genuin Sierra Nevada jäst" har jag då stulit från Sierra Nevada eller är det legalt?

På samma sätt jobbar många av jästleveranörerna. Det är ett gränsland och därför vill inte leverantörerna säga rent ut vilken jäst det egentligen är som man odlat upp och sålt.

Det är tråkigt för oss hembryggare för det gör allting så mycket svårare om man vill klona ett kommersiellt öl för hemmabruk.

Samtidigt kan jag i viss mån förstå bryggerierna som kanske lagt ner åtskilligt med tid och kapital för att få fram en riktigt bra jäst.

Svårt att hitta en balansgång

Jag håller med.
Jag saknar till exempel maltanalysdata!
Det är alldeles för klent med information om sådant till oss hembryggare.
Humlegården har försökt att få information men leverantörerna verkar inte så intresserade.
Jag vill till exempel veta Kolbachindex och proteininnehåll så att jag vet om jag behöver göra en proteinrast eller inte.
Extraktinnehållet skadar heller inte eftersom det blir lättare att beräkna hur mycket malt som går åt om jag vill brygga ett öl med ett speciellt OG.

Informationen finns där ute hos mälterier och grossister. Tyvärr verkar de inte vara speciellt intresserade av att dela med sig av någon outgrundlig anledning.

2,375

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det borde gå utmärkt att brygga lageröl just nu.
I Stockholms området ligger tempen mellan 8-12 grader dygnet runt vilket är perfekt för "naturlig" lagerjäsning.
När det sedan blir ännu kallare passar det utmärkt med lagring av lagern.