Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter Lund
Dyliga frågor avgörs enklast med hjälp av en hedonistisk utilitaristisk lyckokalkyl. Vissa kommer naturligtvis att hänvisa till dygdetik eller kanske till och med kantianska tankegångar.
Kantianska tankegångar verkar dock leda oss in på att vi aldrig får hälla ut öl(hälla ut öl som generell handling måste vara en synd). Däremot kan vi aldrig låta dålig öl vara outhälld. (hans resonemang om dödsstraff borde passa in här).
Svåra frågor är det.
Otäcka dofter efter avslutat jäsning är något som förekommer men är inget att oroa sig för.
German Ale 1007 har en tendens att kunna skumma väldigt mycket. En sant och rejält överjäsande jäststam. Den är också dålig på att klarna så du får nog ge ölet lite extra tid innan det blir helt klart. Grumligheten är antagligen jäst då 1007 flockulerar dåligt.
Att jäsbart går att prima med. Just därför använder jag socker. Smaken är oftast inte något som man märker av såvida man inte primar med någon söt likör eller liknande.
Tror nog du kommer få en god öl utav det.
Det här stod också på hemsidan
"Crystal clear dales water from our own well
Maris Otter malted barley for extra flavour
Some wheat to fortify our beers’ natural head
A little roasted malt for colour and flavour
Generous amounts of whole English hops to make the beer really refreshing."
Borde ge ganska bra ledtrådar. Lite vete i lär ju knappast ge speciellt mycket smak men lika bra att hålla sig till det man vet.
att jäsa 22 liter i 30 liters hinkar funkar för mig riktigt bra.
Att hälla igenom ett durkslag verkar vara en bra lösning tills vidare (och kanske konsekvent senare) för att få igång mina jäsningar.
Hemsidan (http://www.blacksheepbrewery.com/beers/bottled.cfm) ger inte så många ledtrådar. East kent goldings som aromhumle och någon form av rostad malt för färg och smak. Om du mäter upp FG kan man räkna ut OG utifrån alkoholen.
När det gäller vilken jäst man ska använda vet jag inte alls.
Skulle jag försöka mig på något liknande skulle jag bygga upp en öl med nästan bara marris otter och black patent malt för färg till ungefär OG 1.060 mäska vid hög temperatur. Enbart köra på east kent goldings och jäsa med någon lite mildare brittisk jäst som inte jäser ut så jättemycket och ger ganska mycket estar. (så jag minns den i alla fall).
Det verkar ju funka väldigt bra hur som helst.
Skulle dock vara riskabelt för mig att jäsa utan lock (eller ens ha en glipa under syresättning) då jag jäser det mesta i en matkällare där det antagligen finns ganska många bacilusker som vill smaska på vörten. Att starta jäsningen vid högre temp i ett renare rum är ju alltid en möjlighet.
Får fundera över det här.
Har nu gått över till att koka hela vörten och insett att mina jäsningar inte verkar gå lika bra som innan. Jag misstänker att detta beror på att vattnet ur kranen här är väldigt syresatt och att jag när jag spädde till rätt volym också fick ner tillräkligt med syre i vörten.
Som det är nu försöker jag skalpa så mycket som möjligt när jag låter mäsken rinna ner i jäskärlet med är det tillräkligt? Att stå o vispa känns inte så lockande och inte heller att skaka jäskärlet. Är det dags att leta efter en akvariesten eller beställa en syresättningssten och annat man behöver till ett rent syrgas system.
Hur gör ni andra helvörtskokare för att få ner tillräkligt med syre för jästen att må bra?.
De kommer leva sida vid sida och bidra med sina egna smaker.
Encelliga kulturer är en relativt ny företeelse och fortfarande finns det bryggerier som jäser med blandade kulturer.
Däremot är det ibland svårt att förutsäga vilken jäststam som ger mest avtryck. Vissa är bättre på att slåss om maten som finns och andra är bättre på att ge tydlig smak.
Men testa på. själv blandar jag kulturer då och då bara för att jag har dem. Jäser en rauchbeir just nu med S-23 och danish lager. Hade båda klara så varför inte.
Kan vara svårt att få fram samma öl igen dock såvida man inte vet precis hur mycket av varje jäststam man får i och i vilken hälsa de befinner sig. Men variation förnöjer.
Fick för mig att de redan förpackade W34/70 i 11.5 grams. Kan iofs vara så att produkten jag fick upp var ompacketerad av en enskild butik.
Gäller väl bara att hoppas på att de utökar sitt sortiment med små förpackningar.
Vad jag har förstått så är Saflager W-34/70 samma jäststam som Wyeast 2124 Bohemian Lager (som bör vara Weihenstephan 34/70). Finns det någon möjlighet att ta in denna på mindre förpackningar?(11.5 g)
Att odla upp jästkulturer till lageröl är bra jobbigt tycker jag. Att kunna köpa två små påsar inte alltför dyrt vore perfekt och jag är inte helt nöjd med S-23 i mina lageröl. Ett större urval av billig och bra torrjäst vore ganska kul ändå.
Med såpass små volymer borde det både vara enkelt och rätt kul att testa dekoktionsmäskning. Själv planerar jag att dekoktionsmäska min nästa brygd.
Sen om man ska tro Denny (skaparen av en uppsjö av goda recept och en väldigt systematiskt bryggare) så blir inte alltid dekoktionsmäskningar bättre än infusionsmäskningar. (15 dommare kunde inte plocka ut de dekoktionsmäskade ölen (allt annat lika) bland ett antal bryggder och preferenserna delade sig väldigt jämt mellan de olika ölen.)
Oandra sidan verkar fler och längre dekoktioner ge tydligare och bättre smak. Så tre temperatursteg och långa koktider borde kunna ge en rejält god smak.
Om du tillsatte mycket jäst i förhållande till vört vilket borde vara lätt hänt i en såpass liten sats kan den nog jäsa ut extremt snabbt.
Där man traditionellt har lyckats fånga vildjäststammar är ju också fruktodlingsområden. Man kanske helt enkelt ska försöka få tag i färsk obesprutad frukt och odla upp den vildjäst som finns på skalet. Precis som vissa hävdar att lambic kulturerna uppstod (att jästen fanns på frukten och därför också i luften).
Då borde man dessutom få en lite större chans att få en bra kultur (tror jag i alla fall).
I fruktvin behöver man inte tillsätta jäst i vad jag har förstått då det jäser bra av sig själv.
Ph i sig säger inte så jättemycket. Finns olika miniraler som verkar olika.
Jag har själv ingen aning om vilket vatten jag har men jag misstänker att det är ovanligt mjukt. Verkar funka bra till att brygga det mesta dock. Rent generellt har vi väldigt bra vatten att brygga med i sverige.
Crystal är en mörk karamelliserad maltsort. Det görs genom att man "stuvar" malten. Man låter den helt enkelt konverteras till maltsocker i kornet redan under mäskning och sedan höjer man temperaturen och karamelliserar sockret. Ger karamellsmak och färg.
Det är fullt möjligt att jag räknat helt uppåt väggarna. Borde ha lagt mig för länge sen.
Jag fick dock väldigt bra hjälp när jag postade mitt första helmalts recept för ett tag sen. Där lämnande någon påläst och vänlig en väldigt bra formel för just hur mycket man ska mäska in med och hur mycket man ska laka med.
Knappade in det i promash. Ser ut som ett bra recept. Du kommer nog inte få någon smak alls av pilsnermalten dock.
Du får dock tänka på att om du ska ha 9.7 Liter i jästkärl behöver du en större gryta än 10 liter för att kunna koka om du inte tillsätter vatten sen med tanke på hur mycket vätska som ångar bort under koket.
Jag brukar mäska in 1:3 Malt:vatten. Kg:liter. Sedan laka med så mycket som behövs för att få kokvolym plus 1:1 med malten för det är ungefär så mycket vätska som binds i malten.
I det här fallet skulle jag alltså mäska in med 6,9 liter och laka med 3,9 L + 2,3 L. (4,2 liter med andra ord). detta borde ge 10,8 liter som efter 60 minuters kok och en avdunstning på 10% per timme är 9,7 Liter.
Att koka en mindre mängd av vörten i en liten kastrull är dock ingen fara. Om du stormkokar den kan du dessutom få en viss karamellisering av vörten som kan ge ölen en ganska intresant mild karamellsmak.
Det tror jag inte.
Fanns en tråd om det på Brewboard som jag har sökt efter nu. Deras sökmotor (även hela forumet) är dock lite instabilt. Vet att det står om "sour mash" i någon av mina bryggböcker ang. hur man ska brygga stout i guinniess stil. För en fejklambic låter man helt enkelt en större mängd vört bli ännu surare. Dock så ger det inte samma komplexitet eller torrhet i ölet då den i slutändan bara är jäst med vanlig jäst. För en lättare öl som påminner som körsbärslambic skulle det kunna vara en helt ok teknik.
Fast egentligen vill man ju (jag i alla fall) ha att göra med riktiga fat och så när man brygger lambic. En viss autensitet även om det nu inte påverkar smaken tycker jag förhöjer upplevelsen av både bryggningen av den efterföljande avsmakningen.
Ska faktikt försöka mig på att göra en rejäl fusk plambic någon dag. Inte ens jäsa med bakterier utan att först låta en del av vörten surna rejält och sedan koka som vanligt och jäsa. Mest för att jag är otålig och om detta kan ge en duglig fusk plambic så tycker jag det är riktigt trevligt.
Ha en duglig öl på en 3 månader istället för 3 år.
Den är ganska starkt riktad mot småskalig bryggning. I just handhavandet av mikrooganismerna verkar det inte vara så stor skillnad mellan ett mikrobyggeri och att brygga hemma.
Påfallande mycket fakta dock. Blir lätt lite väl mycket, o andra sidan behöver man inte tillgodogöra sig allt för att brygga en bra lambic. Finns färdiga recept som bara är att följa som täcker en sida kanske. (fermentation 1-3 years in cellar temperature är t.ex allt som sägs om jäsningen specifikt där.).
Inte erfarenhet. Däremot läser jag just nu Wildbrews: beer beyong the influence of brewer's yeast. Den innehåller rent löjligt mycket information om hur man kan handskas med de olika organismerna för att få rätt smak och också hur de handskas med dem kommersiellt.
Personligen skulle jag köra på Belgian lambic blend och låta den stå i primären på den gamla jästen i något år i alla fall. De klassiska kommersiella lambic bryggerierna har ju blandade stammar då de inte rensar ur faten emellan jäsningar.
Om du har intresse kan jag dock stark rekommendera boken. Väldigt välskriven och fylld av information.
Har fått reda på att det finns. "ultra low density" element att få tag på upp till 4500 W. Detta skulle vara perfekt för mig i mitt bryggkärl. Däremot är jag en idiot när det gäller att veta var man får tag på dylika saker.
Installationen kan jag nog ordna (eller köpa av någon sakkunnig) när jag väl har själva elementen men var får jag tag i dem.
Några förslag?
Ju lägre densitet destu mindre risk att vörten blir bränd har jag förstått.
Det som spelar roll innan koket är ju tid vörten spenderar i olika temperaturer. Man kan ju om man vill ha en lambic fejka vildjästsmaken genom att låta vörten surna innan kokning. Går i vissa fall väldigt fort. Tror dock man då får tillsätta malt när vörten svalnat lite. Mjölksyrebakterier verkar vara lite känsliga för de temperaturer man mäskar i.
Skulle vara väldigt bra för mig att kunna sätta en mäsk på kvällen och sedan koka på morgonen. Skulle helst vilja ha en riktigt bra kylbox som håller värmen då. Ska dock göra ett försök nu snart. Om ölet blir bra har jag ju inget att förlora.
Mäter också FG (eller sg i dessa fall) efter omtappning såvida jag inte misstänker att jäsningen inte går som den ska. Har man ett öl med 1.100 i OG vill man ju veta lite var den har stannat då det är svårare att förutsäga jäsningen.
Borde det inte gå att räkna ut hur mycket kolsyra en viss vörtstyrka kommer att producera och sedan bara jämföra hur mycket kolsyra som födat igenom flödesmätaren? När man börjar hamna i närheten börjar det bli dags att tappa om. Skulle nog vara den enklaste modellen.
Vörten innan kokning är väl väldigt känslig. Den bör innehålla relativt höga doser av bakterier från malten som ger sura smaker och är inte ren på något sett. Om man har en hög utmäskningstemperatur kanske man kan klara sig bättre.
Overnight mashing verkar dock vara en liknande teknik som nog funkar om man har sådan utrustning att man kan hålla temperaturen tillräkligt hög under natten. http://www.brewboard.com/index.php?showtopic=30815 för en FAQ
En flödesmätare vore dock ett helt utmärkt verktyg för mig då jag enkelt skulle kunna läsa av uppskattat CO2 produktion och därmed också uppskattat utjäsning. Snabbt få en överblick hur jäsningen går utan bökiga mätningar.
Får läsa in mig lite på det så jag förstår vad jag ska uppnå innan jag sätter igång dock. Målet för mig är att kunna knappa in OG på en liten display och sedan se hur displayen sakta räknar ner alltefter som det jäser. Borde kunna få det tillräkligt nära verkligheten för att få bra uppskattningar i alla fall.
Humlebladet → Inlägg efter Lund