Känner igen mig i mycket av ovanstående.
Det finns en risk att man som bryggare blir lite överkritisk till sina egna alster.
Man sniffar och smuttar och försöker hitta defekter snarare än det som är positivt.
Kanske på grund av den lilla "perfektionisten" som sitter där inne i bakhuvudet och tjatar: "Du skulle ha gjort si ístället för så".

Men det har också hänt att jag gjort tvärtom, tyckt att ett öl jag bryggt varit riktigt bra, men när man fått den bedömd av antingen öldomare eller kompisar så hittar de defekter som jag missat.

Jag tycker att det är oerhört svårt att bedömma sin egen öl framförallt om man bryggt något som man tänkt tävla med.
Numer brygger jag mest för eget nöje och egen konsumtion och inte för att tävla med och år då inte lika självkrititisk på gott och ont.

För många år sedan köpte jag (rök)malt av Fole Kvarn på Gotland.
Vet inte om de fortfarande gör och säljer malt.
http://www.folekvarn.se/

Kort rapport.
För fem veckor sedan odlade jag upp jäst från tre stycken Hoegaarden flaskor köpta på vårt systembolag.
Tog slattarna (c:a 3 cl) per flaska, gjorde i ordning en förkultur på ½ dl torkat maltextrakt o 5 dl vatten.
Efter några dagar när jäsningen kommit igång i förkulturen tillsattes ytterligare vört 1dl extrakt o 5 dl vatten.
Jästen betedde sig precis som veteölsjäst.
Kraftig jäsning (på gränsen till brutal), lätt "slemmig" jäst som blandades med skummet, typisk beteende för en överjäst.
Förkulturen luktade precis som en veteölsjäst.

Bryggningen av 23 liter witbier gick alldeles utmärkt trots över 25 grader inomhus.
Resultatet efter två veckors jäsning och en vecka priming på flaska är en frisk o fräsch witbier, med pomerans, malen koriander samt rivet skal från en citron o två apelsinger. Inga underliga bismaker, fenoler, finkel eller liknande.

Kontentan är att det går alldeles utmärkt att brygga witbier på jästen från Hoegaarden flaskor.
Sedan om det är originaljästen eller inte låter jag vara osagt....

Mjödner skrev:

Även om det skulle vara 20% så på en öl med 20ibu blir det 24ibu tror knappast någon kan känna skillnaden där. Beror lite på hur mycket Alpha acid som humlen har, mer värt att hålla koll på det.

Det är klart märkbart och ger en tydlig skillnad på resultatet.
Pellets ger högre utbyte oavsett hur mycket alfasyra humlen har, dvs om humlet i form av pellets har samma alfasyra som humlet i form av kottar.

Nja, vill inte hålla med om att det inte spelar någon roll.
Som tumregel kan man räkna att med pellets får man ut c:a 20% mer beska än med kottar.
Om det i receptet inte står IBU utan bara en viss humlemängd utan angiven form (pellets/kottar) så kan det bli "fel".

181

(5 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det går att justera om du brygger en till likadan öl som inte är besk och blandar de båda.
Annars är det svårt.
Lång lagring kommer att dämpa beskan men det kanske du inte vill.

Titta på tabellen här:
http://www.howtobrew.com/section2/chapter12-4-1.html

För att få Öchsleliter/kg så multiplicerar du PPG värdena i tabellen med 8,345 ( gallon i liter /pound i kg = 3,785411784/ 0,45359237 )

Se sifforna i tabellen som c:a värden.
Extrakthalten i malt varierar från år till år och från sort till sort beroende på hur vädret har varit när kornet växte.
Även maltningsprocessen spelar in så malt från olika tillverkare kan även det skilja.

Egentligen så måste man få tag på maltspecifikationen för just den malt man köpt för att få ett korrekt värde.

Men sifforna ovan är bättre än ingenting.

Kenneth

Artbestämming kanske inte är det lättaste att göra själv, tipset om att kolla på bilder på olika sorters humle kan fungera om du har en sort med väldigt speciellt utseende på kottarna och blad.

För övrigt så kan du börja med att kolla på hösten om det finns gott om lupulin i kottarna.
Lupulinet är ett gult "frömjöl".
Smula en kotte mellan fingrarna och lukta på det.
Om det inte luktar något alls så är det inte något att ha.
Luktar det däremot fräscht o friskt, kanske lite örtigt, fruktigt eller liknande så har du goda chans att det fungerar bra som smak o aromhumle.

Humle odlad i Sverige har sällan hög alfasyra, så den lämpar sig knappast som beskahumle.

Jag misstänker att det rinner ur för fort.
30 minuter för att laka ur 36 liter är rätt hög hastighet på lakningen om man använder flödeslakning.
Du skriver att ni öppnar kranen, hur pass mycket öppnar ni?
Fullt ut eller på "halva".

Mitt råd är att få ner farten på lakningen genom att inte öppna kranen fullt.
Försök ha en flödeshastighet på c:a 0,5 liter/minut så tror jag att erat utbyte kommer att bli mycket bättre.

185

(5 svar, postad i Humlegården)

Hallonsaft är gott wink

För att kolsyresätta ölet så brukar jag trycka i upp till 2-3 bar, låta det stå en dag.
Trycka upp det igen till 2-3 bar, låta stå en dag igen och fortsätta så tills dess att trycket stabiliserat sig.
Dvs att trycket inte sjunker längre.
Då är ölet mättat på kolsyra.

Sedan kan man justera trycket vid servering så att det inte skummar så mycket.'

Man kan skaka/vagga fatet som du beskriver för att snabbare mätta ölet, men du måste trycka i mer kolsyra och fortsätta vagga/skaka tills dess att trycket inte sjunker.

Då ska man ha "lyckats" få ättiksyra i sitt öl.
Vet inte hur det ska gå till såvida man inte på något sätt fått ättiksyrabakterier i vörten.

188

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Har använt en del jäst från flaskor med lite blandat resultat.
Chimay är en som fungerat bra i varje fall för några år sen.
Vissa wit bier jäster brukar också fungera, tex La Trapp Witte och även Hoegaarden även om det säga att det inte är primärjäsningsjästen i den.

Vissa brittiska ales som är primade o flaskjästa kan man också lyckas med.

Det bästa sättet är att ta lite bottensats och odla upp den.
Om det luktar o smakar ok så går det att brygga på.

Finns massor med olika estrar som oftast associeras med olika fruktdofter, banan, röda äpplen, ananas, osv.

Nagellack är troligen högre alkoholer, pentanol, butanol etc, och/eller fenoler vilket inte är estrar.

Beror på hur myckeet specialmalt du har i receptet.
Jag har gjort samma sak med tex färgmalt o chokladmalt i mindre mängder utan problem.
Karamellmalt kan man också mala med mixer/matberedare utan problem.

Jästen spelar stor roll för hur resultatet blir.
1056 är väl inte direkt känd för att premiera maltsmak o fyllighet.

Annars så öka på OG om du vill ha något åt imperial stout hållet.

Om jag brygger med 5 kg malt så brukar jag laka ur c:a 25-27 liter vört för att få ut c:a 23-25 liter färdigt öl med ett OG på runt 1,050.
Dvs det mesta av maltsockret är kvar i din mäsk.

Tror att det är en av de större orsakerna till att du får så dåligt resultat.

Om du inte har så stora kärl så dra ner på mängden malt.
Räkna med att få ut runt 4-5 liter öl per kilo

Måste fråga hur många liter vört du lakar ur och kokar?

För övrigt är 10 liter mäskvatten på 5 kg lite väl lite.
Mäsken blir väldigt tjock och det är inte det bästa, ta minst 2,5 liter vatten per kilo malt.

15 liter öl med 5 kg malt och det blev svagdricka/lättöl?
Hur gick det till?
med 75% utbyte av malten borde det landa på runt 1,075 i OG

eller är det något som jag missat?

Lite sent svar, i vilket fall som helst så är det inte alls bra göra som ovan.
Jag provade det en gång med just en belgare (dubbel) som inte ville jäsa ut.
Resultat blev bara s k i t!
Så det hade varit bättre att låta det vara och lära sig något av det.

Hmm, är inte att rekommendera att mala malten på samma ställe som man brygger.
Maltdammet ökar risk för infektion eftersom malten naturligt har mjölksyrebakterier på sig.

Angående kylningen så spelar det inte någon roll om det är med vattenbad eller kylspiral. Bara det går relativt fort, 30 minuter är helt ok
Stoppar man i kylspiralen i den kokheta vörten så desinficeras den, ingen risk för kontaminering av bakterier.

Det låter inte så bra även om det är så att en hög beska o torrhumling i ett färskt öl inte är så trevligt.

Om ni orkar göra en till bryggning så skulle jag sänka beskan o skippa torrhumlingen för att försöka identifiera var problemet ligger.
Brygg till exempel en brown ale eller skotte med en beska på max 25 för att se om det är samma problem.

En tanke som slår mig är om malten eller humlen är gammal, då kan det bli lite unket.
Fast det kanske ni redan har provat...

Om du är ute efter att filtrera den färdiga kylda stamvörten strax innan jäsning så är det ju ett ypperligt tillfälle att göra det då när vörten ändå ska syresättas.
Som sil eller filter bör du då använda något som tar bort de fasta partiklarna men ändå inte sätter igen helt så att det blir stopp.

En BIAB påse kan nog fungera rätt bra.
Själv så kör jag med en så kallad saftsil och tyillhörande tygpåsar.
Brukar byta påse efter halva vörten eftersom druven sätter igen tyget.

Ditt förslag är väl att skala upp det hela med en större "sil".

Man kan tänka sig att köra flera gånger med finare och finare tyg i silen.
Fast personligen tycker jag det är overkill.

Vad är 46 o 38 för siffor, Points per pound per gallon eller vad?

Frysa är kanske inte så bra med tanke på att jästcellerna spricker sönder om man inte ser till att ha en hög sockerhalt alternativt glycerin.
Se till exempel: http://www.shbf.se/bryggaren/viewtopic. … amp;t=2328

Enklast är att spara överbliven jäst från bryggningen i kylskåp.
Håller flera veckor upptill ett par månader utan större problem.

Rekommenderar att man tar lite sparad jäst och och kör en förkultur på den om det gått mer än en månad sedan senast man använde den.
Då får man fart på jästen igen och en bra koll på att den fortfarande har god kvalité, dvs inte blivit kontaminerad eller muterad.

Man kan också odla på agarplattor men kräver mer skötsel o pyssel.