1,776

(2 svar, postad i Utrustning)

Jag vet att den tyvärr led av stora kvalitetsproblem.
Jag skulle inte rekommendera att köpa en begagnad sådan, tror inte att det görs några nya.
På detta forum finns ett antal trådar som handlar om bryggverk. Sök där istället.
Humlegården har en 29 liters elkastrull med termostat och tappkran. Kanske det kan vara något för dig?

Portugisen skrev:

Tack Kenneth.  Tycker du ändå att jag ska genomföra omtappning och sekundärjäsning på ytterligare någon vecka?

Sekundärjäsningen gör jag mest för att avskilja bottensatsen och för att låta ölet stå och ytterligare klarna.
På så sätt får du minimal bottensats i flaskorna.

Det finns de som låter ölet stå en vecka extra på primären och är nöjda med det.
Varför inte prova dig fram och se vad du själv föredrar?

/K

Om mangeln är gjord av sten går det bra.
En trämangel blir förstörd....

1. Gör det enkelt för dig och låt primärjäsningen hålla på i en vecka.
2. Låt ölet stå kvar, ändra inte temp till 15, då är risken stor att jästen somnar in.
3. Efter primärjäsningen finns i princip inte mycket kvar att jäsa ut.
4. Om inte något underligt händer så torde ditt öl ha tillräckligt med restsötma utan att du gör någonting.
   Dock kan ölet upplevas som ganska "lätt" då ditt startvärde var på 1,042.
   Normalt hamnar du på c:a en fjärdedel dvs runt 1,010
   Man brukar inte stoppa jäsningen i ett öl eftersom det som regel får en naturlig restsötma.
   Skulle du vilja "söta" upp ölet efteråt så rekommenderas maltodextrin.

1,780

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det låter som att mäskbädden sjunker ihop för mycket efter alla recirkuleringar.
För att undvika det så borde du inte hålla på och recirkulera så mycket.
Jag recirkulerar de första 3-4 litrarna en enda gång. Efter det så är det tillräckligt blank vört.
Man måste inte ha helt blank vört och det är inte syftet med lakningen.
Jag skummar istället av vörten precis innan den kokar upp.
I skummet finns många små partiklar som följt med under lakningen.

Det ser väldigt finmalt ut om det skulle vara malt.
Men varför inte prova en gång och se om du blir nöjd med resultatet.
Sedan undrar jag hur lång tid det tar att mala fem kg malt med en kaffekvarn?

Jag kan tänka mig att den relativt höga restsötman balanserar beskan på ett bra sätt.
Den kombinationen brukar bli riktigt bra.
För lätt kropp till hög beska tycker jag leder till ett obalanserat öl som lätt blir endimensionellt.

Öltypsmässigt så är det absolut en IPA om än med något hög beska.
Den traditionella IPA:n som bryggdes för export till indien på 17-1800 talet var brutalt besk.
SHBF:s öltypdef specar IBU mellan 40-60, men strunta i det.
Brygg för att det är kul och resultatet blir gott.
Inte för att det ska vara så "typriktigt" som möjligt.

Pellets ger ungefär 20% högre utbyte än jämfört kottar/puckar.
Dvs om man får 25% utbyte av kottar/puckar så får man c:a 30% utbyte av samma mängd (vikt) pellets.

1,784

(1 svar, postad i Utrustning)

Av en ren tillfällighet så har jag bajonett kopplingar på mina fat.
Fördelen är att man inte kan koppla dem fel. Det är två jack för gas och tre för ölkopplingen.
Kulkopplingen kan man råka koppla fel och det är då svårt att få loss dem.
Jag har sett en hel del stå och försöka slita loss felkopplade kulkopplingar.

Kulkopplingen är dock vanligare och jag tror att den håller på att konkurrera ut bajonetten.
Till exempel så måste man använda kulkopplingen till den "Beer Gun" som jag köpte.
Så numer har jag både en kulkoppling och en bajonettkoppling till min gastub.

Rengöring med hett vatten. Isärtagning av kopplingar.
Genomspoling av slangar mm med hett vatten.
Tycker det fungerar bäst och så slipper jag använda kemikalier utom någon gång om året då det är storrengöring.

Ingen av jästerna är mina favoriter.
Jag har inte lyckats producera särskilt bra öl med vare sig German Ale eller London Ale.

German Ale är till för alt-bier och ev. Kölsch och ska jäsa lite kallare än i rumstemp.
Man brukar säga 14-16 grader för den. Troligen så ger varmare temp mer estrar.

London Ale använde jag en gång och bryggde både en stout och en ale på.
Båda fick en tydlig banandoft. Därefter har jag inte använt den efter det.
Det kanske också berodde på att jästemperaturen var för hög?

Men båda jästerna är säkerligen utmärkta om man hanterar dem rätt.

Jag föredrar personligen följande ale-jäster:
Scottish 1728, American 1056, London III 1318, Whitbread Ale 1099, Irish Ale 1084, British Ale 1098

Personligen har jag aldrig märkt någon skillnad kvalitetsmässigt.

Det kan bero lite på vilken utrustning och vilken bryggprocess man använder vad som är lämpligast.

- kottar/puckar kan stoppa igen till exempel en pump.
- Kottar/puckar har en tendens att suga åt sig mer vört så man får mer svinn.
- pelletskorn kan försvåra silningen när man avskiljer humlet från vörten.
- pelletskornen kan slinka med ner i det färdiga ölet, speciellt vid torrhumling har jag märkt.

Det finns säkerligen fler olika aspekter på detta.

1,787

(8 svar, postad i Vin, cider och mjöd)

Cider är i grund och botten "vin" gjort på äpplen och eller andra fruktsafter.

Det är väl bara att jäsa päronsaft?
eller en blandning av päron och äppelsaft.

Eller har jag missförstått frågan?

Kan tillägga att en liter ljung väger runt 200g som jag uppskattade det till.
Vikten beror mycket på hur mycket vatten som är i ljungblommorna.
Är det torra när man plockar dem så väger de förstås mindre.

Det är lika svårt att säga typ 7 gram/liter om man inte torkar blommorna innan.
Jag använde färska, frysta blommor.
Att jag la dem i frysen berodde på att jag plockade dem några veckor innan jag bryggde.

Om någon är intresserad så bryggde jag ett ljungöl förra året som jag blev mycket nöjd med.
En härlig ljungblommedoft och smak.

Jag vill dock varna för att inte ha för låg beska.
Jag fick brygga te på  humle efteråt för att höja beskan.
Utan beska så blev ölet väldigt platt och smaklöst.
Tillsatsen av ljunghonung fungerade väldigt bra och kompletterade ljungblommorna perfekt.
Fick för lågt OG från början.

Här är receptet ( ljungblommorna i liter löst packat, dvs inte alls)

21 liter. OG 1046, FG 1010, IBU c:a 20

Ingredienser    Typ: Ljungöl

Malt

3,5 kg Pale Ale, Maris Otter    0,300 kg Caramünch
0,250 g honung
Humle
12 g Kent Golding pellets 5,3 % 60 minuter
10 g Kent Golding kokades i 1 liter vatten och tillsattes i sekundären

1 liter ljungblommor kokas i 60 minuter
1 liter ljungblommor i "knock-out"

Salter
1 tsk CaCl i mäskvattnet (mjukgörare)

Jäst
WYEAST 1728 Scottish Ale, XL pack. Förkultur samma dag på 0,5 liter

Instruktioner
10 liter mäskvatten,  65°C i  30 minuter, 72°C i  30 minuter. Laka ur 25 liter.
Reducerad till 21 liter OG 1042. 
Justerade OG till 1046 med 250 gram honung , 21,1 liter.
c:a 1 ml protafloc  i 20 minuter.

Visst kan man göra ett te på humlen.
Men i mitt tycke så försvinner de allra finaste aromerna på det sättet.
Men som vanligt så är det upp till var och en att göra som de vill smile

Det är du Uffe i Falköping som själv bestämmer, det är det som är charmen och glädjen i att göra något eget.

1,791

(18 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Ett mäskroder är en stor slev, ofta i trä. Dvs något att röra om i grytan med.
Men man kan lika gärna använda en i metall.
Själv har jag en gammal klassik hålslev som jag använder till "mäskroder".

När du har tid smile

Lite mer seriöst så är det några få faktorer som avgör när det är lämpligt att tappa om.
När ölet nästan eller helt jäst ut. Dvs när jäsningen i princip avstannat helt. Om du är osäker så ta ett prov och kolla SG med en hydrometer. Ta den två gånger med en dags mellanrum. När SG inte sjunkit mellan mätningarna så är det dags att tappa om.

Efter omtappningen så är det bra om ölet får stå lugnt och stilla i någon vecka. Torrhumlar du ska smak och arom få en chans att lösa ut sig i ölet. Eftersom det står i rumstemperatur så går det betydligt saktare än när man tillsätter humle i koket.

För mig så sjunker i regel SG ytterligare 1-2 punkter under en vecka. Dvs jäsningen fortgår i sakta tempo.

Under denna tid så klarnar dessutom ölet betydligt jämfört med efter den första jäsningen.

Om man jobbar i veckorna är det oftast enklast att tappa om/upp efter jämna veckor på helgen.
Ölet bryr sig inte om det utan utvecklar sig i sin egen takt.  Men det några dagar hit eller dit spelar inte någon roll.

Om man har en pigg och bra jäst så har öl en förvånansvärt stor hållbarhet och tål att stå länge utan att bli fördärvad.
Så man behöver inte oroa sig för att ölet står ett antal dagar "för länge" på primär, sekundär eller lagring.

Använd så kallad polenta för majset. Den innehåller mycket mindre fett än ren majs.
Mängden sirap till 10L ska nog vara rätt liten. Runt en deciliter skulle jag tippa.
Korngryn också 1-2 dl (50-100 gram).
Vete så kan du ta puffat vete istället för vetemalt.
Glukos är en enkel sockerart, går nog att hitta på en välsorterad livsmedelsaffär, ta en mindre mängd kanske 50 gram.

Skippa Fuggle, den speciella smaken har inte Newcastle. Knappast heller EKG.
Jag gissar att Newcastle bara lägger en beskagiva, med kanske en låg smakgiva. Inte mycket humle i den.
En rätt neutral humlesort utan alltför stor kryddighet eller blommighet. Challenger används rätt ofta i engelska ale och har bra egenskaper både som beska och smakhumle.

Jag skulle också ta kanske 25 gram Pale Chocolate malt istället för vanlig chokladmalt. Den ger en mycket mjukare ton.

Crystal malt kanske 100 gram.

1,794

(4 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

När jag använder polenta (majsgryn) så kokar jag dem i 20 minuter.
Det behövs rätt mycket vatten för att undvika fastbränning i botten.
Det blir en rejält tjock gröt som dock snabbt löser sig när man blandar ner det i mäsken.
Enzymerna jobbar blixtsnabbt och bryter ner den klistriga gröten.

1,795

(18 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Saftsil med bomullsduk satt över jäshinken.
Två stycken behövs för att den första sätter igen rätt så snabbt.
Kokar dem i lite vatten c:a 10 minuter innan för att döda så mycket bakterier som möjligt.
Efteråt tvättas och kokas de rena för att kunna användas igen vid nästa bryggning.

Enkelt och billigt. Dock inte särskilt häftigt för den som gillar rostfria pumpar mm.

3 mm rostfritt stål är rätt tjockt.
Jag har jobbat med sådant på Sandvik för ett antal år sedan och kan säga att det är rejäla grejor.

Torgny skrev:
Kenneth skrev:

Personligen är jag tveksam till att det ska räcka med ungefär dubbla humlemängden vid endast 15 minuters kok.

Enligt Rager, som jag föredrar) så ger 15 minuter c:a 8% utbyte av alfasyran och c:a 30% för 60 minuter.
Så då behöver man ju nästan 4ggr mer humle, vilket stämmer bättre med vad man intuitivt tycker det borde vara.

Tja, vad är det som säger att Rager's formel är mer exakt eller "stämmer bättre" än Tinseth, Garetz, Ray Daniels etc? Många bryggare verkar tycka att Tinseth's formel "stämmer bättre" när jag kollar lite på nätet. Alla har vi olika preferenser. Jag använder själv Tinseth's formel i ProMash och är nöjd. Eftersom jag inte använt Rager's formel i mina bryggningar så kan jag inte göra någon personlig jämförelse. Det gäller väl att hitta en formel man tycker funkar för en själv och sedan köra på den. smile

En av anledningarna till att så många använder Tinseth tror jag beror på att han publicerade en tabell över utbytet vid olika OG och koktider.
För de flesta är det lättare att gå in i en tabell och läsa av än att räkna ut en matematisk formel.

Sedan glömmer många bort att Tinseth förutsätter kottar medans Rager antar pellets.
Kvoten mellan kottar och pellets är c:a 4/5.
Om man gör den justeringen så ser man att för 60 minuter så skiljer sig inte Tinseth och Rager speciellt mycket.

Sedan tillkommer förstås den egna bryggprocessens och utrustningens inverkan.
När jag provar många olika hembryggda öl på olika ölträffar så kan jag konstatera att det uppskattade IBU och den upplevda beskan varierar mycket kraftigt.

Senast så provade jag en IPA som påstods ligga på runt 70 IBU, medans min stout som jag beräknat ligga på runt 40.
Smakmässigt så upplevdes min stout som mycket beskare!

1,798

(2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Var det så att du torrhumlade?
Annars kan jag inte tro att någon kuse överlever kontakten med kokhet vört.

Man skulle kunna jämföra med torrhumling men jag tror att i och med att humlen är kokad ett tag så tillförs inte något mer smak/arom.
Jag tror att det finns risk för att det påverkar smakbilden negativt i form av vegetativa ämnen, tanniner mm.

Det var visst någon som skrev ett inlägg om att han/hon lät allt ligga kvar tills omtappningen.

För att få en vettig uppfattning om hur det påverkar bör man splitta bryggden i två delar.
Den ena där man silar bort humlet och den andra där man låter det vara kvar.
Jäses med samma jäststam och samma mängd jäst för att undvika skillnader i jäsningen.
Ett intressant experiment!

Som en liten illustration skickar jag upp ett diagram på en Rager-kurva med GA=0
http://www.humle.se/punbb/images/upload/51_rager.jpg