Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Aktiva trådar Trådar utan svar
Sökalternativ (Sida 7 av 20)
Trådar efter CalleT Anpassad sökning
Funna inlägg: 151 till 175 av 491
Vad gäller "fel jäst" i flaskorna så är det främst tysk weissbier som har detta, så dem kan du över lag skippa (Schneider lär ha originaljästen i flaskan, men jag har inte lyckats få liv i den).
Annars är det över lag så att de belgiska flaskor som har jäst (och amerikanska kopior på dessa öl) vanligen har originaljästen i flaskan. Samma gäller de brittiska bryggerier som kör "bottle-condition" på vissa lyxigare varianter av sin öl. I slutändan finns det två andra problem (framför allt belgiska öl) och det är: (1) Vissa har vissen halvdöd jäst i flaskan, med stor andel fulsmakande "mutanter". Detta gäller vanligen starka klosteröl. (2) Det är inte alls ovanligt att det finns smyginfektion i flaskjästa öl, som inte orkar bryta ut i flaskan, men växer till sig om man gör förkultur. Detta är mest ett problem vid de små bryggerierna inkl. de små trapipisterna (Westmalle och Chimay har dock moderna industrianläggningar och bra kvalitetskoll, men tyvärr ofta trött jäst i flaskorna istället).
Jag har provat att odla från massor av öl, men följande kan jag rekommendera på rak arm:
1) Fullers IPA (+1 på den!! Funkar alltid. Kanonfin engelsk karaktär. extremt flockande)
2) Sierra Nevada (fungerar oftast, men det är tunt med jäst i flaskan. kräver extra noga hygien.)
3) Hoegaarden (omöjligt att misslyckas
klassiker)
4) öl från De Dolle Brouwers (oftast pigg fruktig kryddig jäst, men ibland infektion)
5) Saison Dupont (vanligen pigg jäst, men den är ökänd för att vara "lynnig")
6) La Trappes svagare varianter (fin mild belgisk karaktär)
7) Orval (vanligen pigg jäst. innehåller både Saccharomyces och Brettanomyces)
Chimay, Westmalle och Rochefort har oftast trött jäst och risken är stor att misslyckas, så jag kan inte rekommendera det som ett "säkert kort" (men det funkar för många, och antagligen bättre med "färska" flaskor direkt från belgien). Achel har ofta pigg jäst (samma som Westmalle), men det är svårt att hitta flaskor från dem här.
/CalleT
Tror inte det är något större bekymmer med skalkärvhet om man håller koll på pH, temp och urlakningsgrad. De stora "mega-bryggerierna" kör med mycket finmald malt till sina mäskfilterpressar och med tanke på hur rädda de är för att få kärva smaker (inklusive kännbar beska
) i ölet så borde problemet inte vara så stort.
/CalleT
bedöm inte heller färgen förrän ölet är helt färdiglagrat och kristallklart (eller filtrerat). Minsta lilla dis får gärna rödfärgat öl att upplevas som trist orange/brunaktig istället.
/CalleT
@Spettarn
Men vad jag menar är ju att nästan all humle som odlas är framkorsad av producenter. Det ÄR deras fakta som ligger till grunden för ursprunget av humlen. Det rör ju sig inte om någon sorts vilda växter i detta fallet. Om de inte ljuger och svamlar angående siffrorna (där det faktiskt finns en anledning att bluffa) varför skulle de då prata strunt om avels-ursprunget?
Om saken däremot gäller någon sorts lista över hur de smakar m.m. så finns det ju flera att välja på t.ex. http://shbf.se/documents/Humle.pdf som visserligen inte tar upp alla nya sorter.
/CalleT
pH sjunker normalt som du säger under koket bl.a. genom ovanstående. Utgångsläget (startvärdet) vid kokstart spelar ändå en viss roll för värdena under koket (och slutvärdet), så det är tydligen därför man kan (ibland bör) justera det lite till innan koket.
/CalleT
Kjell skrev:Man kan ha ett Ph i mäsken på 5.5 för optimalt utbyte (om den nu gör någon skillnad för en hembryggare). Och ett Ph på 5,3 i koket för mjukare humle.
/Kjell
Du har så rätt, glömde i hastigheten att en del bryggerier (har t.o.m provat själv när jag tänker efter
) sätter till extra syra i koket.
/CalleT
Tycker nog inte man skall dissa producenternas kunskapsnivå. Det är ju faktiskt producenterna och växförädlingsinstitut finansierade av industrin som avlat fram nästan alla olika sorter av humle vi har de senaste 150 åren. Jag tror nog de har bra koll, även de som inte förädlar själva.
/CalleT
Tack för tipset. Jag har också haft funderingar kring detta.
/CalleT
+1 på andmor ovan.
Jag har även läst andra källor (en bra sammanfattning med källor finns bl.a. på http://braukaiser.com/wiki/index.php?ti … s_brewing) och temperaturskiftet ligger på ca 0,3 pH d.v.s lämpligt intervall vid rumstep har angetts till 5,3-5,7 med bästa konvertering kring 5,5 , men med mindre dis och rundare beska om man ligger ner mot 5,3 . Man får helt enkelt välja lite där....
/Calle
+1 för smörjning. Det gör underverk. Går även bra med ett tunt lager livsmedelsklassad "smörjfett" (exempelvis vasselin). Att smörja med desinfektionsmedel har ju dock fördelen att man får ett extra "tvättsteg" innan kopplingen går på.
/CalleT
Okokt vört (åtminstone under 80 grader) ger vanligen extrem utjäsning (därför jag frågade). Enzymerna överlever och fortsätter sedan konvertera under jäsningen (lite som "sake"). Säkert därför du fick så lågt SG förra gången. Som sagt, om du kokar normalt och inte har specialjäst bör du förvänta dig rätt normal utjäsning (70-85%) och där ligger du ju redan.)
/CalleT
Har det sjunkit så mycket så har du haft en ganska ordentlig jäsning redan. Troligen hade torrjästen lite problem att komma igång (de enkla "resurserna" var redan tagna av andra kryp). Jag skulle bara vänta ut det hela och se. Smakar det gott är väl allt lugnt och väl.
Angående andra faktorer:
När du körde förra gången, var det med samma jäst då?
Är all vörten som gick till jäsning kokt eller värmd över 80 grader (och är det någon skillnad här mellan batcherna).
/CalleT
Du nämner "ful aktivtet" vilket jag tolkar som kolsyrautveckling. Mjölksyrajäsning ger ingen kolsyra, utan är helt stilla. Verkar som om du redan fått med någon termofil jäst i din surmäsk, alternativt någon udda variant av heterofermenterande bakterie (som även producerar alkohol tillsammans med mjölksyra).
Hur har ditt SG ändrats? Mjölksyrajäsning ger knappt någon mätbar förändring i SG. Om det har sjunkit har du haft någon form av alkoholjäsning
Att din nya jäst inte tar sig kan bero på:
1) Det redan är ordentligt utjäst av något annat kryp.
2) Jästen var trött och de andra krypen har snott alla enkla sockerarter redan = extremt tuff start. Skall man sätta till jäst efter mjölksyrajäsning bör det bara vara i form av mycket aktiv jäst via kröjsning.
pH 3.7-4 är inte extremt för överjäst, det bör vara lugnt, men kan spä på stressen av punkt 2 ovan något ytterligare. Vad var det för jäst, och i vilken form?
Börja som sagt med att mäta SG och smaka! finns det sötma kvar, eller är kvarvarande SG bara från dextriner och mjölksyra?
/CalleT
Det är nog så att BU/RE är det som egentligen gäller, men att det vanligen är linjärt med BU/OG vid "standard" utjäsning. Med både 73 grader och massa dextrinrika ingredienser kan jag mycket väl tänka mig att man behöver höja beskan något, vilket i detta fall blir samma sak som att inte minska den så mycket (men min personliga smak säger att den vanligen åtminstone delvis skall minskas).
I slutändan beror det kanske på om man vill ha ölet "runt" eller "läskande". För riktig lättöl (2%) börjar det bli svårt att upprätthålla illusionen om kropp så där gillar jag också att ibland gå mot det mer "läskande" med lite mer humle-krut (fast kanske inte alltid så extremt som Brewdogs Nanny State
.. ). Folk har ju lite olika preferenser i den här frågan, så man bör kanske prova båda vägarna för att se vad som passar ens egen smak bäst, det är ju därför man är hembrygare 
/CalleT
Du tänker alltså lägga stavarna i flamländsk suröl. Så exakt VAD är det som du är rädd skall finnas på stavarna som du inte redan har i ölet....
/CalleT
Chubb skrev:Jo frågan kommer väl delvis därifrån, men också för att jag kollat igenom de lagerstammar som humlegården lagerhåller. Men om "pseudo-lager" = saison så är det ju långt ifrån clean/crisp profil 
Det finns ju som påpekades ovan olika varianter av vad man kan kalla "pseudo-ale", men jag tänkte just på bière de garde för att de tydliga ofta jäses med tyska "standard-stammar", och att sorten listas under denna jäst i Wyeast förslagslista.
Jag vill dock inte hålla med om att "bière de garde = saison". De flesta bière de garde är nog betydligt "renare" än så. Mer som en lite kantig lager som inte hade passerat tysk kvalitetskontroll 
/CalleT
Portugisen skrev:Kändes inte som någon tyckte det var någon mening med att sänka IBU'n i lågalkoholölen, alltså?
Jag har gjort rätt mycket öl under 4% genom åren, och jag har nog kommit till den slutsatsen att BU'n bör sänkas åtminstone proportioneligt precis som alla andra ingredienser om man vill ha en rundad balans (men beska svaga öl kan bli bra de också, på ett "läskande" men lite endimensionellt sätt). För ljusare folkisar som man vill ha lite maltighet och kropp kvar i bör man kapa ännu mera av beskan (de andra ölen kan som sagt tåla lite mer när de har karamell eller rostat att luta sig mot). Jäst med lägre utjäsning ger fylligare öl och är ett bra verktyg. En till viktig faktor för en fyllig känsla är att dra ner lite på kolsyran (precis som britterna gör). Vattenbehandla helst om det behövs då fel pH också tar av fylligheten (exempelvis störande syrlighet i obehandlade mörka öl eller taniner från högt pH i ljusa öl). Man kan även experimentera med små mängder vanligt salt för att runda av kroppen (första experimenten bör göras på mindre mängder färdigjäst öl, då det snabbt kan slå om från fyllig till salt smak).
Det är som sagt en liten extra utmaning med svagare öl, men det går vanligen bra om man planerar specifikt för det. Att det är värt det hela och att det kan bli fantastisk öl vet alla som druckit en färsk engelsk real ale 
Lycka till! Själv är jag helt fast! Varannan öl jag brygger nuförtiden är nog "svagöl"...
/CalleT
Jo det lär vara W34/70. Jag antar att de avser Fransk bière de garde när de säger "pseudo ale", då en del sådana bryggerier varmjäser med lagerjäst. Det är ju lite "ruffiga" öl, så super-rent är kanske inte vad som avses här. Wyeast anger för övrigt 18-20 grader som rekommenderat för detta (eller max 22). Att döma från förkulturer jag gjort med W34/70 vid rumstemperatur så går det säkert bra. Det är inga märkbara "finkeltoner" men rätt fruktig smak. Det hela känns ändå rätt onödigt. US-05 är troligen både mer neutral och smidig. Men prova om du känner dig drivern 
/CalleT
Andreas Andersson skrev:Men det är i stort sett samma smakkomponenter som produceras av alla jäststammar, eller hur? Det är balansen dem emellan som förskjuts.
I stort sett ja (men det kan ju bli stora skillnader ändå). Det finns dock ett undantag och det är de kryddiga s.k. fenoliska smakerna (kryddnejlika, peppar m.m.) vars bildning styrs av en uppsättning gener. De stammar som har dessa gener i funktion benämns "POF+ genotyp" (Phenolic Off Flavour). Dessa gener är inte oväntat "originaltillståndet", men de har av någon anledning stängts ner eller förstörts i vissa stammar, t.ex. brittiska och vissa tyska överjäster, samt hos lagerjäst. Dessa stammar bildar därför inga märkbara mängder kryddtoner och de som är POF+ kan aldrig fås att jäsa helt utan en liten kryddighet.
/CalleT
Utgår från att vi snackar överjäst öl och omkring rumstemperatur, och inte lageröl.
Vad som är lämplig temperatur för jästen får du kolla för respektive jäst. Observera att temperaturen avser den i ölet, inte luften omkring. Jäsningen alstrar värme, så omgivningen bör ha lägre temperatur än den avsedda i jässkärlet. Räkna med 2-2.5 graders höjning för 20 liter öl eller ca 1 grad om du bara jäser 10 liter i en stor hink. Temperaturens effekt på smaken är dock viktigast första delen av jäsningen (vanligen första 3 dygnen) sedan spelar det mindre roll.
Så var det det där med svängningarna. Det varnas ju en del om det, men min erfarenhet är att det inte är kritiskt för varmjäst öl så länge det bara svänger 2-3 grader över ett dygn och man inte ligger nära någon av extremerna i jästens arbetstemperatur (då en tillfällig sänkning kan skicka jästen in i lägre aktivitet, och en tillfällig höjning redan börjar störa smaken). Väldigt snabba förändringar är dock aldrig bra, men 20 liter öl tar ett tag att byta temperatur, så mindre snabba svängningar i lufttempen tar längre tid att påverka ölets temp och det blir snarare ett "medelvärde" istället. Slutligen skall sägas att det finns en del jäst (främst belgisk) som är extra gnällig vad gäller temperatur så där är det kanske mer noga, och att om man avser extrem finlirning och kontroll av smakerna mellan batcher så måste man vara mer noga än 2-3 graders "sväng" (men det blir vanligen ett gott öl även med svänget).
/CalleT
Hur har du det med temperaturen under diskbänken då? En stabil temperatur och rätt temperatur är A och O för att få välsmakande öl. Under min diskbänk skulle det aldrig fungera. Så fort diskmaskinen är igång skjuter temperaturen i höjden.
/CalleT
Väldigt lågt pH under koket ger påtagligt mindre extraktion av alfasyror och därigenom en mindre (men mjukare!) beska. Omvänt kan man mer än fördubbla extraktionen genom att ha allt för högt pH, men den beskan blir kärv och kletar fast i halsen, så det är inget att rekommendera för att spara humle.
Skulle tro att din extra mjölksyra kan ha orsakat den milda beskan.
/CalleT
Jag skulle nog vara mer orolig över att du haft den i en plasthink så länge (PE och PP plast är ju inte särskilt syretätt). Jag är förvånad över att den inte smakade besk äppeljuice...
Kan vara oxiderade hartser och annat som flyter på ytan.
/CalleT
scaryeyes skrev:Fortsätter men kemiteori vad gäller co2.
Om man vill fylla botten på en spann med gas innan man tappar om till sekundär. Om man säger att man kör på 2 bar. hur läng tid (någorlunda standard dimension på slang och kopplingar samt längd på slang, alltså normalt öl-co2 flöde, hur länge bör man då ha kranen öppen för att man ska ha ett ganska tjockt täcke att fylla på ölet under? Mellan tummen och pekfingret. Mellan en millisekund och en timme. Var i den regionen? tycker det känns svårt att bilda sig en uppfattning med så strypt flöde man har i gasanläggningen.
Svårt att uppskatta flödet. Finns ju flödesregulatorer, men annars kan du ju enkelt mäta såhär.
1) Fyll en 1.5 liters PET-flaska med vatten.
2) Håll den upp-och-ner i en hink fylld med vatten.
3) stoppa in slangen en bit i halsen på flaskan så att bubblorna går upp i flaskan och tränger ut vatten. Ta tiden tills den är fyld med gas (en del gas löser sig i vattnet, men skit samma....)
4) Nu vet du hur många sekunder det tar att pysa ut 1.5 liter gas.
Det är nog bäst att fylla hinken med strax under hinkens volym för att säkert ha ett luftfritt lager botten. Långsamt gas-flöde är bäst! Annars virvlar bara gasen runt i hinken och blandar sig med luften.
/Calle
Bra beskrivet Thomas.
/CalleT
Funna inlägg: 151 till 175 av 491