Flasktömmaren skrev:

Är det verkligen nödvändigt med nya hinkar?

Kankse inte, mjölksyrebakterier är inte lika tuffa som Brettanomyces, men hinkar är ju så pass billiga... Hade jag haft en CCT hade jag nog inte bytt ut den...
Innan jag slänger de hinkar ska jag ändå testa dem. Först rengöra en gång med maskindiskmedel och en gång med kaustiksoda. Sedan desinficera med jodofor, klorin och labspritt. Tvätta med kokande vatten några gånger. Sen gör jag en fulvört på DME och lite humle och jäser den i hinken. Är ölen okej så är pedio död. Häverten byter jag absolut ut, för svårt att rengöra ordentligt.

Vissa stammar kan orsaka sjuk öl (ropiness) som försvinner dock över tiden. Pedio kan också producera diacetyl, och kan bli väldig sur över tiden, mer än Lactobacillus.

Det här är inte mitt favorit ämne, helst skulle jag hålla tyst om det, men jag har fått en infektion sad

Det började med en stout jag bryggde för 3 månader sedan. När jag provsmakade den för några veckor sedan smakade den lite syrlig. Den var då rätt ung, så jag hoppades att det var något som skulle försvinna med lagringen. Icke sa Nicke! På jästkakan av stouten brygde jag en quadrupel, tappade den på flaska för en månad sedan och när jag smakade den var den så klart också sur. Stouten åker ner i avloppet, men inte quadrupeln! Den syrliga smaken passar jättebra, påminner lite om Rodenbach. Frisk och syrlig. Oerbier är också en quadrupel med mjölksyrebakterier, så det var inte så konstigt. Nu ville jag veta vad som orsakade infektionen. Jag tog därför lite bottensats från flaskan och tittade på jobbet under mikroskopet. Bifogar bilden nedan. De stora bollar är jäst, de små är bakterier. Eftersom det är bollar och inte stavar så är det nog Pediococcus sp. som har kommit in i min öl och inte lactobacillus. Det blir nog nya jäshinkar och en ny hävert till nästa batch.
http://www.humle.se/punbb/images/upload/pedio.jpg

Minst kalorier får du med lägre SG och högre förjäsningsgrad. Med andra ord, en svag och tunn öl. Jag är ingen specialist på brittisk öl, men av de belgiska öltyper skulle jag satsa på typ wit eller en svag saison.

Belgaren: http://saccharolicious.blogspot.com

131

(19 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

kabuto skrev:

Jag såg ett sånt här trick där man fryser öl på två sekunder...

Så ska man i alla fall inte fryskoncentrera. Ju fortare kristaller bilder desto mindre rena de är. Jag tror att det bästa är (om man har möjlighet till det) att man isolerar behållaren med öl, sätter den i frysen, och sänka temperaturen varje dag med en grad. Då borde ölen frysa mkt långsam och bara forma rena iskristaller.

132

(19 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

berglund skrev:

Om man nu kommer upp till en sådan styrka som brew dog grabbarna lyckas med borde inte en sådan här fungera då?
http://www.pgw.se/product_info.php?cPat … cts_id=216

Nu har jag extremt lite erfarenhet av sprittillverkning men jag vill minnas att i hålor där det köps mycket hemkört så är alla utrustade med en sådan här för att veta att man inte blir snuvad på konfekten.

/Hans

Tror inte det. Till skillnad från destillering concentrerar man även socker och sånt när man frysconcentrerar.  Det påverkar mätningen.

133

(19 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

CalleT skrev:

Men varför inte applicera metoden direkt på isbocken istället då (den är ju den som är intressant), fast det är klart.... att koka bort en liter isbock helt i onödan låter korkat.....  Bra tänkt med isen istället!

Isen har man ju inte till något annat ändå... Och om man vill komma upp till höga alkoholkoncentrationer har man mycket is och lite öl...

Det återstår så klart att testa i praktiken, för om det bara håller på papper är det inte värd mycket.

134

(19 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag har funderat ett tag på hur man kan räkna ut gaska precis hur mycket alkohol man har efter frysdestillering. Alla beräkningar jag hittade går ut på att ingen alkohol finns kvar i isen, och det tror jag inte på. Att kolla eisbocken eller liknande med refraktometer eller densimeter är också svårt, det är helt enkelt för många variabler. Men nu kom jag faktiskt på något. Om man efter frysdestillering smälter isen och mäter upp exakt 1 liter, mäter SG, kokar bort all alkohol, fyller på med vatten till 1 liter och mäter SG igen. Eftersom både vatten och alcohol har kända densiteter borde man ganska lätt kunna räkna ut hur mycket alkohol som fanns kvar i isen. Då vet man också hur mycket alkohol som finns i din eisbock.

Exempel:

20 liter öl på 8%
Efter frysdestillering 10 liter öl och 10 liter is

SG på isen (smält, 20°C) är 1010
Efter kok + påfyllning med vatten till 1 liter är SG 1018

Man har alltså 8 SG poäng mer.

Alkohol har en densitet på 0.789, vatten på 1.000. Har man 1% alkohol så blir SG (0,99*1,000+0,01*0,789)=0.998.
För varje procent alkohol som man dunstar in och ersätter med vatten ökar densiteten med 2 SG poäng.
Isen hade 8 SG poäng mer, alltså 4% alcohol.

Om isen innehåller 4 % alcohol, då innehåller eisbocken 12% (både 10 liter).

Jag har själv kört med bara flaskor hittills, men funderar på att skaffa mig fat också. Tycker fortfarande att fat inte slår flaskor, men i och med att jag brygger mer och deltar i fler tävlingar och träffar så börjar flaskrensningen spåra ut lite. Förra helgen rensade jag flaskor efter vårens fester på jobbet och lite till. Drygt 200 flaskor fick först bada över natt i ett badkår med maskindiskmedel, sedan sköljde jag alla med vatten, och bakade de i ugnen med aluminiumfolie på öppningen. Nu räcker det i alla fall ett tag, men jag insåg att om jag vill brygga en gång i månaden 20-25 l så håller det inte i längden.
Men tillbaka till ditt problem nu... Om du fick gushers så har du som sagt antigen inte jäst ut eller fått infektion. Dessa problem försvinner inte om du tappar på fat, även om det är lättare att släppa övertryck. Jag kan rekommendera att framför allt se till att allt (!) du använder efter koket är ordetligt desinficerat, att du använder tillräckligt med frisk jäst och att du håller koll på förjäsningsgraden. För det sista kan jag rekommendera forcerad jäsning. Till det tar man en del av vörten i en läskflaska eller liknande med mycket mer jäst än du har i jäshinken. Det prover får då jäsa något varmare, samt att man skakar flaskan några ggr om dagen (OBS! se till att CO2 kan komma ut, men stäng när du skakar smile). Det provet kan du då använda för att se vad din maximala förjäsningsgrad kommer att bli. Är vörten i din jäshink långt ifrån det värdet är jäsningen inte färdigt. Jag kan inte betona nog hur viktig en bra jäsning är. Det är värt att lägga lite tid på. (En av anledningar varför jag tänker skaffa fat är just att jag vill lägga tid på det viktiga, inte på disken)

Lycka till med framtida bryggningar, och jag hoppas att Jamil har rätt!

mans skrev:

-Någon öl med tall- och granskott

Det finns även en honung med smak av skog och gran, i fall du är intresserad

Du köpte humle i ekonomiförpackning kanske?

Det blir nog en mörk stark belgare, inspirerad av Pannepot. Sedan följer en Blond som får donera sin jästkaka till Dubbeln och Tripeln som följer. När det blir höst på riktigt följer en lambic, en ljus stark belgare, en imperial amber wit, en peeterman, en 100% brett och en supersaison. Om jag hinner brygga allt är en annan fråga... Jag har haft mkt tid att planera senaste månaden.

139

(3 svar, postad i Humlegården)

Trots att jag är belgare måste jag bara säga: köper du french saisonjäst kommer du inte att ångra dig! Mkt bra jäst som jäser ut ordentligt, fint aroma och inte lika jobbig som Belgian saison.

140

(5 svar, postad i Utrustning)

Jag föredrar flaskor över fat, men tycker det kan vara jobbit att tvätta och fylla många små flaskor. Men nu har jag hittat lösningen: jag ska tappa min öl i 15 l (så kallade nebuchadnezzar) champagnflaskor. Okej, det blir mycket på en kväll, och jag blir tvungen att modifiera min kapsylapparat, men hallå... det är ju hur cool som hellst. Problemet är bara att hitta de! Tips någon? Har har verkligen inte lust att tömma den först...

Det kan vara roligt att inspireras av gamla öltyper. Själv funderar jag på att brygga en Peeterman, en belgisk veteöl. Däremot hade öl för i tiden många brister, som Thomas redan skrev. Mycket av det berodde på okunskap. Hade bryggarna vetat hur man behåller humlearom och beska hade de säkert gjort det. Brygga som folk bryggde för i tiden är lite rysk roulette. Man vet inte riktigt vad man kommer att få, vilket är anledningen att öl förut dracks färskt innan det han bli sur. Därför väljer jag själv att låta mig inspireras av t.ex Peeterman, men ändå försöker göra en bra öl. T.ex. rena jäststammar, kontrollerad syrning etc. Jag tycker också det är viktigt att förstå varför öl brydes på ett visst sätt. Undermodifierad malt krävdes kanske ett komplex mäskschema medan samma schema med dagens malt inte alls skulle funka. Men allt beror ju på vad man själv vill. Vill du återskapa smaken öl hade för 200 år är det bara att låte ölen bli infektionen!

142

(3 svar, postad i Utrustning)

Hej,

Jag har funderat ett tag på att använda O2 för att syresätta min vört. Men... det är ju så fruktansvärt dyrt om man inte bor på sjukhus. I teori är det dessutom lätt att göra O2 genom elektrolys av vatten. Min fråga är då: har någon försökt syresätta vört med hemgjord O2? Det finns ju några problem ändå... H2 måste man på något säkert sätt bli av med, och räcker mängden O2 man kan producera hemma till att syresätta vört? Det vore bra om det gick att genomföra rent praktiskt också.

Jag är ingen expert på folköl (jag är ju belgare trots allt) men några saker som man kan tänka på om man vill undvika brist på body är:
- Mäska vid något högre temperatur, då använder du mer malt per % alcohol och du får mer dextriner vilket höger bodyn
- Försök få in smak på annat sätt än med alcohol: lite NaCl för en maltigare öl, något mer humle för smak och beska
- Välj en jäst som inte jäser ut för mycket, alejäst ger mer smak och kropp en lagerjäst.

Det får mig faktiskt att vilja brygga en folköl! Att brygga en stark öl med mycket smak är ju inte svårt, men att brygga något med 3% alc som smakar bra är ju en annan fråga... En utmaning!

Att göra den näst intill alkoholfri är inget jag skulle göra. Jag dricker hellre en folköl två-tre timmar innan jag kör än 5 stycken alkoholfria...

144

(7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det som tidigare såldes som styrian goldings var oftast savinjski har jag för mig.

AboJake skrev:

Temperaturen påverkar mängden socker som man tillsätter ölet för efterjäsning i flaska . Ju varmare öl desto mer socker och vice versa .

Men det är bara ölens temperatur vid primningen som gäller, inte lagringstemperaturen som jag syftade på. För att veta exakt hur mkt socker man behöver vid en viss temperatur kan du kolla på http://kotmf.com/tools/prime.php

Temperaturen påverkar inte mängden kolsyra, utan bara hur fort jästen fermenterar. I alla fall för enkla sockerarter...

147

(22 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Lite vetemjöl kan nog förbättra skummet, men om man har större mängder är det bättre att använda vetekross eller vetemalt då man kan få problem med lakning. Men 50 g/10l borde inte vara något problem. Däremot tror jag inte att så lite vetemjöl kommer ha någon större effekt på skummet. Proteinerna i vetemjöl är rätt stora, och behöver brytas ner något för att påverka skummet på bra sätt. Då skulle man behöva en proteinrast och riskerar man att bryta ner proteinerna för mycket. Jag får dock tillägga att effekten av vete på skum är ofta debatterad, och inte ens proffsen vet riktigt hur det funkar än. Bär det gäller grumlighet så har vete störst effekt rund 20-25%. Det är åter igen proteinerna som står för grumligheten. Har man däremot kring 50% vete så blir ölen igen klarare. Det på grund av att det då finns så mkt proteiner att de klumpar ihop och faller ur suspensionen.

Det ser ut som det kanske var en avstannad jäsning ändå... Den återupplivade jästkakan börjar visa lite aktivitet. Få se var den slutar.
Jästkakan kom från en imp stout på 1080, så med facit i handen hade det varit bra att återuppliva kakan innan jag hällde den i min quad. Det var bara att jag tappade min stout på flaska medan jag mäskade quadrupeln...

Jag har ölen i två hinkar med ca 17 l var. I den ena tillsatte jag en påse t-58. I den andra försökte jag återuppliva jästen med 2 l färsk vört innan jag hälde tillbaka den. Inget hände. Jag ska nog göra en forcerad jäsning tror jag, men jag ville bara kolla om någon har erfarenheter med ett likadan mäsk i en braumeister. Iofs är inte den mäsken så tjock, menändå dubbel så tjock som man brukar ha i en BM. Detvar det jag menade med tjock mäsk.

För ca. en månad sedan bryggde jag en stark mörk belgare på 1090 OG. Den slutade på 1026, men jag tror inte att det är jästen som gett upp eftersom jag använde en jästkaka från en tidigare brygd som borde innehålla mer än tillräckligt med jäst. Jag tror snarare att det är mäskschemat som är boven, i kombination med tjock mäsk (12kg malt, 45 l vatten).
Jag mäskade med ett traditionellt belgisk schema för hög förjäsningsgrad, nämligen 40 min @ 63° och 20 min @ 72°, utmäskning @78°
Laka gjorde jag med 8 l vatten. OG=1056, efter 90 min kok och socker (2l sirap och 500 g socker) var OG 1090.
Efter 4 veckor var FG 1026.
Som sagt tror jag inte det är en avstannad jäsning, och karamelmalten står bara för 5% av ingredienser medan jag har 15% socker.
Kan det vara så att mäskschemat har orsakad den låga förjäsningsgraden? Hade jag bättre gjort en infusionsmäskning på 65-66°C i stället?