Jag har själv funderat på vattenångan. Känner inte att jag vill ha en huva på, vill ju se den kokande vörten hela tiden. Öppet fönster brukar snarare leda till att det blåser in i hela huset för mig. Och då är ändå fönstret i takhöjd precis ovanför kokkärlet, och med en kontorsfläkt som blåser ut. Om jag kommer över ett kar med kanter tänkte jag testa det, som en slags "mössa" uppe i taket som ångan stiger upp i. Sen får man väl lite kontrollerat leda ut denna genom ett mindre rör antar jag, på något sätt... Kondensera låter också som en intressant lösning, frågan är om det går att göra tillräckligt snabbt på en yta som inte droppar ner i koket igen bara.

Tror du bör fundera om lite med tempsensorn i mäskkärlet. Tänk på att vattnet kommer lägga sig i lager, så det som pumpas in i toppen av mäsktunnan kommer påverka det som pumpas ut mycket senare. Med så lång responstid får du ett system som förvisso en PID säkert kan styra med lite träning, men den lär då få ett overshoot i toppen av tunnan. Det blir alltså för varmt. Om du istället styr tempen i hetvattentanken (kanske lägger dig en grad ovanför för att kompensera för förlust) kommer du vara säker på att inte mäskvattnet inte passerar dina 67 grader eller vad du nu vill ha, eller att du inte pumpar vatten varmare än 78 grader på maltbädden, när du sen gör din mashout, med ev. tanninextraktion som följd. En slinga med vatten som passerar så långsamt som vid recirkulationen kommer definitivt hinna värmas på vägen genom slingan de få grader som krävs för att komma upp i samma temp som i hetvattentanken.

Men är den 12-volt:arn livsmedelsklassad?

Vill du bygga själv finns ju denna (kräver kanske att man tycker byggandet är lika kul som bryggandet dock):
http://www.homebrewtalk.com/showthread.php?t=279120
Finns en uppdaterad stabilare variant med två rullar längre fram i tråden. Att som killen i tråden använda en steppermotor är förstås helt onödigt man man inte vill styra flödet väldigt exakt. Har själv funderat på att bygga en som kopplas till något annat som ligger och skräpar, ska klura ut något bra bara. En gammal hushållsassistent eller elvisp kanske.

Eftersom jag inte gjort det kan jag svara på det, men för att få det tätt tror jag det är en bra idé att gå förbi isoleringen. Kan hända att termogrytorna är styvare än vanliga kylväskor dock, så kanske inte är något problem. Tar du bort isoleringen kan du ju fylla igen kanten med silikon/epoxy eller liknande så inte vatten leter sig in i isoleringen. (Har en kylväska med det problemet, och mycket riktigt får plocka isär och diska om det ska bli rent). Bräcklighet är nog ingen fara, så länge du har en bricka stabiliserar den upp genom att sprida ut kraften över en stor yta. Det krävs inte heller särskilt hårt tryck alls för att sluta tätt om packningen sitter rätt, och drar man åt extra blir man ju också extra säker på att det sitter. Menar du storagrytors termogrytor är ju genomföringen redan gjord så då slipper du oroa dig för det.

Skissen såg bra ut men för att komma med lite input:
- Hur har du tänkt med tempsensorn vid MLT:n som går till elementet? Bara för att visa temp eller har du tänkt styra här också?
- Har du funderat på att du kan ha en löstagbar slang från pumpen så att du kan göra whirlpool i kokgrytan (t.ex. för hop stand/whirlpool hopping)? Kräver då ett inlopp med rätt vinkel bara.

Vad gäller kokvolym tycker jag du ska fundera på hur mycket öl du vill ha ut. Vill du fylla två fat á 19 L styck kommer du nog störa dig på att 50 l är på snudd för lite. Räkna med trub/humlebös på några liter och någon liter som försvinner i jäskärlets botensats. Sen ett bortkok på kanske 20%. Och så vill du ju ha lite extra till grytkant, så du slipper vakta för överkok i början av koket. Vad gäller MLT- och HTL-storlek tycker jag din stasstorlek som du får ut (alltså det du fyller fat eller flaskor men) funkar som en bra tumregel. Eftersom inte mäsken tappar i värme under mäskningens gång i ett HERMS blir det ju inte så känsligt att ha lite luft ovanför i kastrullen heller, å andra sidan.

Edit: Glömde ju hålpunchen. Ja, de ger perfekta hål och ska du ta många likadana är det nog ett bra sätt att göra på. Men, med det sagt är det inte så kinkigt. Är hålet någon mm för stort eller inte helt runt kommer det fungera ändå. Fila för hand eller höfta lite med en dremel funkar också, det är förstås jobbigt, tidskrävande och inget jag rekommenderar - men det GÅR och får ändå sätta standarden för många taffligt gjorda hål jag gjort, vilka alla håller utmärkt tätt. Stegborr är också ett helt fantastiskt verktyg för att göra snygga hål, men som en liten varning, det är lätt att borra för långt!

Svensk litteratur vet jag inte. Har bläddrat i några och inte varit så imponerad. Skulle ändå rekommendera en receptbok. Hur mycket man än läser beskrivningar om ingredienser i öl behöver man brygga och smaka för att förstå vilket smakbidrag varje ingredienstyp ger. "Malt, humle, jäst" låter enkelt men det visar sig finnas många typer av varje som smakar väldigt olika. Att köpa kommersiell öl och försöka reda ut skillnader räcker väl ungefär halva vägen, men inte längre än så. Dricker man ett öl som är gott och vill brygga ett liknande kan det vara bra att se ett recept som är typiskt för den ölstilen. Rekommenderar då "Brewing Classic Styles: 80 Winning Recipes Anyone Can Brew" (engelska, men det är ju recept så inte så krångligt). Den täcker in ett stort antal ölstilar med runt två recept per stil, men också en kort text som sammanfattar vad som är viktigt att tänka på när man brygger stilen. Ett annat plus är att den visar både SI-enhelter som liter och kg men också "imperial units"/"freedom units" som gallon och oz. Kan tyckas märkligt hur det kan vara ett plus, och nog allt är det frustrerande i början, men mycket som går att läsa om bryggning är skrivet på engelska. Exempelvis om man vill leta reda på ett klonrecept till en ölstil, eller läsa om någon avancerad bryggteknik, då det antagligen inte finns att hitta bra information om det på svenska.

Kanske borde börja med säg öl? Kan ju bli lite överväldigande att dra det till must och cider också. Även om grunden är densamma så blir det helt klart väldigt mycket information att ta in med bara en av dem i början. Ska det tillverkas äpplemust vore det bra om man kanske kan använda bryggverket, och då behöver detta kunna hålla en exakt temperatur en viss tid. Äpplemust är inget man kokar, då försvinner smaken och det blir disigt. Personligen hade jag bara köpt färdig äpplemust och jäst, i alla fall i början, men det är förstås en prioritet, har man en massa äpplen och vill känna att man gjort sakerna själv så go for it!

Tycker nästan det viktigaste är att se till att han får bra litteratur och bra recept att utgå ifrån i början. Då kan han lösa detaljerna själv. Tror du det skulle vara ett hinder om han får böcker på engelska? Är han teoretiskt lagd?

Nejsh, den glöggen är ju gjord för att lagras ett år. Du har troligtvis bara gjort den bättre. Om den stått med tillgång till syre eller på jästen så länge kanske smaken påverkats negativt. Troligtvis inte dock. Med andra ord, inget farligt.

Med jästen tror jag de tänkt sig en förkultur. Eftersom du har så högt OG bör du nog göra en sådan också. Att bara pitcha ett paket rakt i kommer inte vara populärt hos jästen.

Jag hade nog varit lite försiktig med att dubblera mängden humle på ett recept bara sådär med en massa kryddor och grejer i. Det kanske är så att det blir alldeles för beskt med kryddorna (de kanske t.om. bidrar med beska själva, vanilj är ju exempelvis beskt och blir beskare när det upphettas). Särskilt nu när du har en humlesort med hög co-humulone-halt (sägs bidra med kärv beska). Det är ju rätt mycket karamellmalt i receptet också, men det har nog att göra med körsbären, detta blir mer som en läsk än en öl skulle jag tro. Snabbräknade IBU till 30 med vad du har, men har inte räknat så noga så det kanske är 40, om du inte räknat fram detta själv bör du kanske kontrollräkna.

Tror kanske de lagt körsbären i sina "first runnings" eftersom de inte villa värma upp dem, för annan frukt kan det ge disighet och gele (pektin), men tror inte det gäller körsbär. Det kan också vara så att de vill bevara en del av smaken, ungefär som nypressad ("färskpressad") juice, och därför inte ville koka så länge. Vad vet jag. Hursomhelst, den som kokt körsbärssaft vet att det kan dyka upp en del mask som flyter upp på ytan. Denna hade ju inte jag velat ha i min öl iaf. så hade nog kokt på som du säger, silat och sen lagt till i koket. Att använda vatten och inte vört verkar också klokt, eftersom man gärna vill koka vörten länge, särskilt med pilsnermalt.

Gillar du Dr Pepper förresten? Har en känsla av att detta kommer bli lite som en öl på nämnda dryck. Är väl en sån där sak man antingen älskar eller hatar. Jag hatar det så mycket att första och enda gången jag drack det kunde jag inte äta varken körsbär eller marsipan på ett år. Vill inte förstöra dina förväntningar, men det kan ju vara värt att smaka innan du står där med 20l av saken.

133

(7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Ölet vinner ändå på att lagras så det kan du ju lika gärna göra i primärjäsningskärlet, där det dessutom finns gott om jäst som kan "städa upp" smaken lite. Om nu jästen inte är klar och det finns t.ex. acetaldehyd kvar minskar chanserna för att det ska försvinna om du tappar om (på nytt jäskärl, fat eller flaska).

Det på ebay är med största sannolikhet en triac. Den klipper helt enkelt av strömmen mitt i halva delen av sinusvågen som växelströmmen levereras med. En SSR är en triac som dessutom bara klipper när spänningen mellan fas och nolla är 0 (alltså flyter ingen ström igenom kretsen). Fördelen är att det inte blir så skräpigt på elnätet som det annars kan bli med en triac. Bor du i villa och inte har några grannars elektriska apparater du kan tänkas störa är det väl okej med triac skulle jag säga. Se till att jorda ordentligt, även kylflänsen i detta exemplet, och att kontrollera att du har jordfelsbrytare som fungerar (vilket redan borde vara en självklarhet med el och vatten som i fallet med värmeelementen).

Vet du inte vad du gör, köp hellre en färdig lösning. Om huset skulle brinna ner för att du kopplat själv gäller inte dina försäkringar. För att inte tala om vad som händer om du skulle döda någon...

135

(4 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Skulle väl vilja flika in något om oxidering. Oxidering innan jäsning behöver du inte vara orolig för, men från att det är färdigjäst till att du tappar på flaska bör du vara noga med att syresätta ölet så lite som möjligt (t.ex. tappa med slang/flaskfyllare under vätskenivån). Det känner du säkert redan till. Men ja, det påverkar hållbarheten.

78 C nämns som den magiska temperaturen för tanniner. Det beror förstås på andra faktorer som bl.a. faktisk temp i bädden, pH och tjocklek (hur koncentreratd mäsken är, rent sockermässigt). Eftersom du bor nära maltmagnus kanske en enkel pusselbit är at köpa lite malt och medvetet dra ur tanniner, då vet du ju precis hur det smakar i mäsk. Alltså sätta en tunn mäsk i en kaffekopp och sen dra på rikligt med kokhett vatten efter en timma. Make it burn!

Blanda dina vattenbehandlingssalter i vatten och smaka. Kanske det som känns?

Att det smakar "hemkört", vad innebär det mer i detalj?

Om du menar det som ser ut som stelnad olivolja/smör/fett tycker jag mig känna igen det, inget att oroa sig för. Sen är det uppblandat med skum, vilket gör att det ser mer dramatiskt ut än vad det är. När jag sett mögel innan har det varit mer runda och välvda fläckar, som små kolonier. Mögel på så stora ytor brukar vara rejält luddigt och äckligt, det tar man inte miste på.

Vad är det för jäst ni kört då (artikelnummer)? Är det även på de plattbottnade jäshinkarna det blir nyponsoppa (så det inte är bottensatsen som virvlar upp när ni tappar utan att ni ser vad som händer)?

En annan bra fråga är varför ni tappar om? Är det bara för att få klarare öl? I så fall tror jag tyvärr detta snarare har motsatt effekt.

Som tidigare nämnts i tråden: låt det vara. Bottensats blir det, inget du blir av med, det ska vara så. Bara att kyla väl, hälla försiktigt och skippa sista slatten. Att prima med spraymalt kan möjligen göra att du får avlagringar framförallt i halsen på flaskan, det finns sk. bryggsocker som är bra för minimalt kladd och bismaker, kanske värt att testa nästa gång.

Hur vet du att ölet håller 3,75 % alkohol? Har du räknat OG-FG samt inkluderat de 200g socker du hällde i, och sedan räknat om den förjästa mängden sockerarter till alkohol?

Jag hade väntat minst 3 veckor från att prima till att bedöma kolsyrenivån (rätt som du skriver, spraymalten du hällde i innebär primning, en avvägd mängd socker för att kolsyrejäsa i flaskan). Efter 3-4 veckor är det också lämpligt att stoppa in ölen i kylen eftersom det antagligen utvecklat sin optimala smak då. Har du nu för lite alkohol så att ölet känns obalanserat går det bra att "fuska lite" genom att låta ölet stå i rumstemp ytterligare, då lägger sig smakerna. Haken är att ölet åldras fortare utanför kylen.

Att hälla i mer socker eller ens ingefära (som innehåller socker) hade jag starkt avrådit ifrån, eftersom små mängder socker kan vara skillnaden mellan bra kolsyra och exploderande flaskor! Buteljera om hade jag också avrådit ifrån, eftersom du oundvikligen kommer utsätta ölet för en massa syre, vilket kommer förkorta ölets livslängd. Jag tror mer på att spara det och hoppas det blir godare med tiden. Under tiden du väntar kan du ju alltid brygga en ny batch wink

Som de andra sagt redan tror jag det är lagring som är grejen. Och det gäller inte bara lager, utan ale också. Lagra är grejen, och med jästens hjälp kan vi dessutom "städa upp" ölet så det blir sådär perfekt.

När du säger att du smakade ifrån tappkranen har jag en teori här: det brukar bildas en jästpropp just på tappkranen. När du tappar får du således med en massa jäst. Det du smakar på har alltså en massa jäst i suspension, vilket gör att det du smakar på har en helt annan smak än det som finns i jäskärlet.

När vi nu är inne på det... känner du acetaldehyd (gröna äpplen) och tycker det är syrligt kan det vara en anledning till att låta jästen städa lite extra. Kallkrasch och gelatin är således inte den bästa behandling du kan ge ölet. Det är lätt att överanalysera här, försöker du leta efter gröna äpplen kommer du hitta gröna äpplen, även om det inte finns där. Är du osäker så har du antagligen inte hittat det, och för den delen lär det gå bort med tiden. Gröna äpplen innebär i sammanhanget även samma känsla i tandköttet som när man biter i just ett grönt äpple (eller en ananas!).

Edit: Läste ordentligt nu. Är inte en vecka på sekundär väldigt kort tid? Vad är motivet till att sekundära?

Vet inte om jag kan hjälpa dig så mycket mer än att med mangoölet hade jag hade nog haft i humlen mycket senare (mer smak/arom), men ändå försökt nå samma IBU. Var beredd på att vara noga med timingen bara, och att kyla snabbt, eftersom förhållandet koktid-IBU inte beter sig linjärt utan snarare exponentiellt (få minuter i värme 80 C eller mer ger upphov till signifikant beska). Som det är nu tror jag du kommer finna ölet beskt men inte så "fruktigt" som du nog ändå vill ha ett mangoöl. Jag hade heller inte varit så försiktig med torrhumlen, men det är ju förstås en smaksak även det.

Vad gäller mango kan jag rekommendera denna mangojuice: https://static.mathem.se/shared/images/ … icon-2.jpg så långt som att det går att jäsa och blir gott. Finns i de flesta mataffärer för strax under 20 spänn paketet (vilket borde vara billigare än 1,5 kg mango). Eftersom den är pasteuriserad och utan konserveringsmedel är det bara att syresätta och pitcha jäst i. Hade i lite pektolas och Fermaid-K också. Vet inte om det kan bli enklare... Hur det funkar ihop med öl vet jag inte men det är faktiskt kvällens experiment, tänkte blanda 4 liter öl till 1 liter "mangocider". Kan återkomma med resultat om hur det blev.

Gött, låter som en lyckad bryggdag. Om du vill komma åt SNPA-hållet i stil kan du ju fundera på att torrhumla. Just nu har du ganska mycket bitterhumle i vilket gör att ölet blir beskt men inte så "fruktigt" (smak & arom från humlen). Samtidigt har du har mörkare malt i så det lär balansera upp humlen i sig (men även ta dig längre ifrån SNPA). En kul grej du kan göra är att flaska halva satsen och torrhumla resten. Då kan du jämföra hur det smakar med/utan och dessutom har du lärt dig hur torrhumlingen går till. Ska väl tillägga att jag har lite svårt att greppa vad ölen kommer smaka, hade detta varit helmaltsbryggning hade det inte funkat att mäska med bara ambermalt utan någon basmalt (se "diastatic power"), men eftersom du kör extrakt antar jag det funkar. Rent spontant känns det som vi lämnat mellanmjölk här och börjat gå på kaffegrädde, men som sagt, har för dålig koll på extrakt för att kunna visualisera smaken.

ekstedt skrev:

Det går utmärkt att göra som du beskriver om du bara tänker igenom det ordentligt, och det är ingen okänd eller oanvänd teknik heller.
http://fabrikorekstedt.blogspot.se/2014 … dning.html

Någon idé om att det skulle finnas fog för att det skulle kunna påverka skummet? Tänker mig främst om det redan finns taskiga förutsättningar för att få ett bra skum. (Tvivlar inte på att det automatiskt blir dåligt, har själv bryggt med att späda 50/50 med gott resultat.)

Det du faktiskt tappar på rent bryggtekniskt är att skummet på ölen blir lidande iom. att du späder ut tillgängliga proteiner i vörten rätt mycket. Anledningen att man inte gör så normalt är också att det blir ett litet svinn i ingredienser att få till så koncentrerad vört, vilket ju iofs. inte spelar så stor roll för oss hembryggare, men det blir ju lite av en tävling det där med att brygga så effektivt som möjligt...

Om man nu ska snåla på grytan finns ett ovärderligt tips! (Ja, jag tillhör själv dem som snålar på grytan.) Om du skummar av kokat i början med en hålslev/ett finmaskigt durkslag så krävs ganska liten marginal upp till kanten för överkok, några centimeter bara. (Sjävla ölet mår bara bra av att bli av med det där skummet.) Överkok är mycket retligt och eftersom humle flyter åker det över kanten först, vilket förstås dessutom sabbar själva humleschemat. Undvik överkok till varje pris helt enkelt! big_smile

Mitt råd är att köpa en större gryta framöver, du kommer bara bli förbannad på att det blir för lite kvar när själva ölet trillar ut i andra ändan. Jag ser det lite som en invetsetering det där med grytor, de har ju ett andrahandsvärde om du nu skulle tröttna totalt på ölbryggning (hu hemska tanke wink ). Vad man kan säga om grytor är att när man kommer upp i större storlekar skiljer det sig förhållandevis lite prismässigt mellan stor och större, och där med kan det vara smart att köpa större direkt (>50 l som du är inne på). Glöm inte att tänka på att ta till lite extra för att förhindra överkok, och alla förluster så som bortkok, humlebös/trub efter kok, och bottensats efter jäsning att lämna kvar i jäskärlet. Av erfarenhet kan jag säga att svinnet här blir större än man tror...

Slutligen, ett lite tips på inställning till första bryggningen: Gör ditt bästa och om nåt moment skiter sig totalt, fortsätt ändå göra resten till 100 %! Då har du lärt dig att du vet hur man gör övriga  moment ordentligt tills nästa bryggning. Nu handlar det om att inte bli för kaxig inför nästa bryggning bara och slarva där.. Vad jag (som extremt förvirrad person iofs.) kan säg om första bryggningen var att jag var helt slut av alla olika moment, men efter några bryggningar under bältet går det som på automatik. Väldigt likt hur det är att lära sig köra bil faktiskt, fast utan en farsa som skriker om allt man "gör helt fel" förstås då wink

Edit: Om du är rädd för att vattnet är kontaminerat (hade jag varit, men jag är lite småparanoid för sånt också) kan du alltid koka detta först. Tänk på att varmt vatten i jäskärl svalnar väääldigt långsamt bara pga. plastens mycket låga värmeledningsförmåga. Det blir som en termos helt enkelt.

Jo, idén med att tillsätta gradvis för bästa resultat är rätt. Här är två bra länkar jag kikade lite på för ett tag sen när jag tittade på att göra mjöd (har dock inte bryggt något ännu):
http://home.comcast.net/~mzapx1/FAQ/SNAddition.pdf
http://www.homebrewersassociation.org/h … additions/ (kanske lite väl överdrivet men de har en bra beskrivande text)

Jo, fördelen med en sån vim-flaska är att den är genomskinlig (antar jag?). Gör ju att man vet precis hur mycket som är kvar, så man vet när det börjar bli dags att snåla så att säga. wink En viktig detalj för mig som är osedvanligt lat när det kommer till sånt. Använder sprayflaskan för att fylla på vattenlås och (kan möjligtvis ha nåt att göra med latheten det med), även där är det smidigt att se in för att se till att "sugröret" når botten i och med vinkeln.

Är en del fett i bussningarna/packningarna, som du redan känt på lukten... Hade lite samma plan ett tag men efter att ha använt avfettningsmedel i den vet jag inte om det är en så bra idé. Avfettningsmedlet gjorde att den blev trög (gnisslade och svårpumpad), sen slutade den hålla trycket. Med andra ord kommer vad man nu har i den för vätska i kontakt med fettet i. Om man nu tycker det verkar trevligt och ok så tror jag det funkar rent praktiskt med just star san/saniclean, däremot inte med andra medel som jodofor eller liknande (de går efter smutsen (=fettet påpackningarna) först, sen bakterierna).

I slutändan vet jag inte om det är värt det trots risken för oljan (jag hade inte tagit den). Den är stor och otymplig och fastnar dessutom gärna i "auto-läget" där det fortsätter forsa ut star san i onödan. Personligen hade jag blivit galen på det...

148

(0 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Hej!

Utgår från följande recept:
Volym: 19 L (kokvolym 22,5 L)
OG: 1,055
FG: 1,014
IBU: 31,2 (förväntar mig närmare 40, se nedan)
ABV: 5,4 %
Färg: 14,9 EBC
Brygghuseffektivitet: 70 %

4,350 kg pale ale malt (6,7 EBC)
200 g crystal amber (70 EBC)
200 g Munich II/den lite mörkare varianten (25 EBC)
200 g pale wheat malt

Mäskar 67 C i 60 min. Kokar 60 min (vill helst inte experimentera med denna parametern nu när jag experimenterar med humlen).

50 g Cascade 7,1 % vid 10 min
20 g Centennial 9,7 % vid 10 min
50 g Cascade 7,1 % vid 5 min
80 g Centennial 9,7 % torrhumlas 6 dagar på jästkakan i primären.

Låter detta dra 5 min efter kok och kyler sedan med spiral. Misstänker att detta kommer bumpa upp ölet till cirka 40 IBU. Vad tror ni?

Tänkte jäsa med US-05 i 18 C (höjer till 20 C efter att jäsningen stannat av), 3 veckor. Sen påbörja kallkrasch och när temperaturen droppat ner till cirka 2 C torrhumlar jag i 6 dagar.

Jag vill ha härlig humlesmak men inte tråkig beska. Därför tänkte jag försöka med att bara göra sena givor. Försöker landa åt (american) pale ale-hållet, och inte lika beskt som en IPA, vad nu det ens betyder i dagens läge... Men jag vet inte riktigt hur det ska gå till och jag tycker inte mig hitta några klara råd på Internet.

Har laborerat med lite olika givor men kom fram till det ovan för det känndes enkelt. Varför krångla till det i onödan om jag ändå inte har någon koll på varför jag ska krångla? Torrhumling är jag rätt nöjd med 80 g Centennial, det är övrig humle jag är osäker på.

Nu till frågorna:
* Några tips på förbättringar med receptet ovan?

* Om vi håller oss till pale ale-beska (alltså inte lika beskt som jag tänker mig en IPA, men ändå mycket lukt/smak av fruktighet/citrus), är det för mycket humle ovan i relation till OG/FG/malt? Jag har inget emot att hamna utanför någon specifik ölstil, utan använder dessa exempel mest för att förklara ungefär vad jag förväntar mig.

* Det här med att ha olika givor på 0 5 10 15 20 minuter, hur ska jag tänka där? Förstår att längre tid i värme ger högre IBU, men mindre humleoljor kvar i ölet. Men det motiverar inte varför de flesta recept man ser har många sena givor vid olika tider. För att dra det till sin spets: varför räcker det inte med en giva vid 60 min för beska, och en t.ex. vid flameout för aromernas skull? Framhävs/försvinner olika aromer (oljor) vid olika tider?

* Exempel: Vi har en 30 min-giva av en humlesort, och vill lägga till en 10 min-giva av samma sort. Går det då att uppnå exakt samma resultet genom att göra en enda givan någonstans mitt emellan 10 och 30 min? Vi kan bortse från att den ekonomiska aspekten av att det ev. går åt mer humle. Fortsättning på exemplet: För att vara ekonomiska, kan vi dela upp det i en 60 min-giva och en 0 min-giva med samma resultat?

* Bonusfråga: Kan för sena givor i stora mängder ge upphov till gräsighet eller har jag uppfattat det rätt att det är en myt?

Härligt att det trillade ut något bra!

Kokta grönsaker (DMS) kan du få om du inte kokar ordentligt (ej rullande kok eller inte tillräckligt länge), eller om du kokar med lock så att vattnet som kondenserar droppar tillbaks i kastrullen.

Jag tror inte du behöver oroa dig, utan att du helt enkelt mätt på oblandad vört. I vilket fall märker du ju vad det blir av det efter jäsningen wink Om inte annat tror jag ditt ingrediensval passar utmärkt till lite alkoholsvagare öl (känns som att det inte skulle smaka så mycket vid ~5 % alkohol som du borde få vid 0.050).

Koket ska hållas "rullande", alltså inte stormkok men det ska bubbla ordentligt. Första jag hitta på youtube var denna som beskriver det rätt bra https://www.youtube.com/watch?v=qOxprPdSKNY
Ordentligt kok ser till att alfasyran i humlen isomeriseras fortare* (=det blir beskt), DMS kokar bort (kan ge felsmaker) och ser till att proteiner klumpar ihop sig och faller till botten (bättre stabilitet på ölet). Finlir med andra ord, men något att slipa lite på tills nästa gång alltså smile

* Tror jag, någon med bättre koll?
Edit: Läser en gammal tråd nu och måste korrigera mig själv. Detta stämmer inte, temperaturen är densamma (runt 100 C) oavsett hur häftigt det kokar och därför i princip lika isomerisering.