Jag brukar faktiskt kyla ned min stout så kallt som möjligt sedan plockar jag helt sonika fram mixerstaven och "krossar" skummet tills ölen ser ut som en riktig Guiness. Det funkar finfint MEN jag blir trackad av mina kamrater för mitt "fulölsförfarande" så jag har beslutat mig för att försöka kräma till ölen på mer konservativt sätt.

Kjell: Kan du förklar hur du menar med att "splasha"? Räcker det med att bara hälla ölen från "hög höjd" ned i glaset?

Jag har testat med att endast trycka in tappkranens "handtag" en liten bit (då verkar det bli en annan öl-gaslösning)och då blir skummet mkt mer finkorningt och ölen ser ljusare och krämigare ut (ganska likt hur det ser ut när man får sin Guiness upphälld i puben).

Problemet är dock att när skummet sedan lagt sig så återgår bubblerna från att vara små och krämiga till stora och tråkiga. Kommer detta också ske med högtryck-och-splash-metoden?

Hur stor del av Guinessskummet kan härledas till det rostade kornet? Kan man alltså få sådant skum av andra tillsatser som inte ger bränd smak och mörkt öl. Kanske krossat korn, vetemjöl, havre, råg  eller liknande

Hardy:
Har du några tips om bra högflockulerande jästsorter?

Kör du oxå med jäsning i corneliusfat?

De finns de som ansluter en slags "tallrik" till stigarröret för att slippa få upp grums. Är det det bästa sättet? Det verkar krångligt. Om det är nån som gör så får han gärna förklara fördelarna med det förfarandet jämfört med att bara flytta över ölet till ett nytt fat efter lite tid.

Om jag (efter att varmdruven lagt sig på botten), kyler och sedan rör runt i grytan, kan då varmduven "återgå" i lösningen iom att vörten då är kall?

>Jo fast den kanske slutar att jäsa i stället. Har hört nån stans att jäst inte tycker om övertryck.

Jo, det var det jag misstänkte men jag hade nån dimmig idé om att släppa av övertrycket varje morgon via övertrycksventilen.

Ok, så om jag vill ha "livsmedelsgas" måste jag alltså köpa en tub som är till för den sortens lösning eller måste jag köpa en tub för N2? Om jag redan har en rugulator och tub för CO2 vad blir enklast: köpa en tub för N2 eller livsmedlesgas och måste jag ha en speciell regulator för N2-CO2 lösningen?

Låter ju onekligen lite onyttigt att tillsätta NO2 till sin öl, jag tror jag provar N2 istället:-D

Vet någon om det går att få sin vanliga CO2flaska fylld med N2-CO2 blandning i Uppsala?

>Jag har monterat en kran 2cm från botten i jäshinken som jag sedan kopplar till >fatet.
Låter ju smidigt. Vilken kran använde du och hur ser man till att den är desinficerad?

>Om man vill ha ett helt rent öl kan man kapa stigaröret en bit
Vad tror du om att bara låta ölen sedimentera och sedan tappa av lite för att rensa ut den jäst som finns i närheten av stigarrörets rörmynning. Torde det räcka för att den resterande ölen som tappas ut är sedimentfri?

>Kom på att man kanske inte ska tappa över ölen för snabbt till fat. Det finns en >viss risk att man bygger upp ohälsosamma tryck.
Torde inte övertrycksventilen klara att tappa av det trycket?

133

(11 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Förläste mig i Papazians bok och försökte ta bort både varm- och kalldruven utan att råka ut för HSA och undrar om det måste vara så bökigt som han gör det och vad fördelen är.
Om jag har förstått honom rätt tillverkar man gärna en vivel i den heta vörten och väntar 15 min för att sedan dekantera av vörten och lämna varmdruven. Varmdruven ska tydligen utgöra 70% av druven. Sedan kyls vörten och den kalla vörten rörs och låtes stå tills all kalldruv samlas i mitten av kärlet så att den kalla vörten kan dekanteras.

Frågorna är då:
Om man istället för ovan metod låter varmdruven vara kvar i kärlet när vörten kyls ned kommer då varmdruven åter lösa sig i vörten? Jag tycker mig ha läst det någon stans. I annat fall ser jag inte fngn fördel med Papazians metod.

Vilket sätt använder ni? Efter att jag kylt ned vörten samlas det rejält med slask i botten, är det lämpligt att tex hälla över det ned i en sil eller liknande för att utvinna så mkt vört som möjligt? Jag funderar på oxidation och infektionsrisk.

Har några corneliusfat så jag funderar på att köra sekundärjäsningen i fat. Om jag sedan tappar av ölet efter kanske en vecka genom ölutslangen till ett rent fats ölutslang slipper jag då få med bottensatsen?

Det jag först funderade på var att strunta i sekundärjäsningen (det ska tydligen ge vissa fördelar) och sätta ölen på fat efter 2 veckor i primären.

Vore det inte bättre, slog det mig, att dekantera primären till ett cornyfat för att då både få fördelen med att köra en sekundärjäsning och fördelarna med att inte göra det? Alltså, fördelen med att dekantera till sekundären är ju att få blankare öl och fördelen med att låta bli är ju att hindra infektion och oxidation (iom att överförandet mellan cornyfat sker anaerobt uppnås det)

Mina frågor är då:
1) Nackdelar med detta förfarande
2) Hur slipper jag att få med bottensatsen i cornyfatet utan att modifiera det

Skulle det fungera att ta med sig sin 300g co2 tub och få den fylld med livsmedelsgas?
Fungerar den vanliga regulatorn?( jag har hört att med NO2 krävs högrycksregulator)
Var hittar man det speciella munstycket?
Rostat korn ska ge bra skum, men finns det nåt som är bättre? Kanske kan man blanda i vetemjöl?

>  1: Kan jag mäska en stark vört i den (grytan) Måste jag röra om hela
>   mäsktiden,om i så fall är det inget för mej.

Oavsett om vörten har en hög extraktkoncentration eller ej bör du röra om när du värmer vörten i grytan. Om du värmer vattnet först och häller i malten kan jag inte se att du ska behöva stå och röra. När jag ska försöka med stegmäskning kommer jag röra tills rasttemperaturerna nås och sedan vänta tills nästa temphöjning. Tycker det känns rätt enkelt.


>2. Vilken volyn är max för att få ett hyfsat kok

Har läst att ungefär 20-23 liter ska fungera bra. Jag kommer sedan försöka med kanske 25-27 för att se hur det blir. Jag återkommer i frågan.


>3. Hur lång tid tar det för att få ett hyfsat kok i tid innan kokning, går det att fåp >27v liter i kokning?

Värma vatten ska tydligen ta 1min/grad vid 2kW. Jag antar att du vill koka 27 liter vört för att efter koket (och avkokningen) få 25 liter, jag tror det fungerar om du isolerar grytan och har locket på glänt. Jag ska som sagt testa själv för att se och återkommer.

>Jag har mäskat i grytan och det fungerar bra, men jag har också >lakat i ett >annat kärl (dubbla hinkar). Jag är nöjd med den kombinationen.

Varför vill du inte laka i grytan? gör jag mig en otjänst om jag försöker mäska och laka i grytan?

>Säg till om du hittar en slang som passar till kranen och som gärna är >livsmedelsgodkänd. Jag tänkte använda den för att få lakvattnet dit jag vill. Det >behövs nog ganska stor diameter på slangen eftersom kranen är något konisk.

Humlegården påstår: "Om man vill ha en slang på tappkranen passar silikonslangen 8712 ". Den slangen är 12 x 17, vilket är det mått jag kommer försöka hitta på ClasO. Jag undrar om de har tänkt sig att man ska trä slangen över kranen.
Silikonslangen på humle är säkert superbra men mer än dubbelt så dyr som silikonslangar på slangservice i Uppsala.

>man tappar en del när man lakar via perforerat rör i mitten, men det är nog >marginellt för hemmabryggare.
Jo, jag tror man kan få en 80% effektivitet och det är ok.

>Måste du använda en slang när du tappar ur denna gång? Du kanske kan tappa >ur en liten hink i taget och hälla över det till ett nytt kärl allteftersom den fylls, då >kan du ju beställa en 'riktig' slang.
Förstår inte hur du menar. Menar du att jag ska tappa ur grytan genom kranen ned i en liten hink som jag använder för att föra över vörten till en större behålle? Det verkar ju bökigt att behöva stå och hålla i en kastrull under kranen. Är det inte då bättre med pvcslangen? Den är väl inte perfekt men måste väl vara bättre än alternativet? Jag undrar hur mkt mjukgörare och plastsmak som förs över till ölet.

>Eller så gör du som jag gjorde, gå in på en vvs-butik och köp diverse tillbehör >och byt ut det vanliga tappkranen till rörgenomförning, kulventil och koppar-rör. >Det som verkar svårast att få tag på i den fallet verkar vara passande >silikonpackningar.
Kanske är en idé. Fast det verkar lite tråkigt att ersätta den lilla och smidiga kranen till en stor och ful kulventil. Det hade ju varit smutt att kunna ansluta en slang till orginalkranen.

139

(20 svar, postad i Utrustning)

Jag ska prova att mäska i humlegårdens 2KW 29L elgryta men behöver en värmebeständig slang som kan fästas på tappkranen till grytan.

Clas Olsson har en PVCslang som är oljebeständig http://www.clasohlson.se/Product/Produc … id=1644216 och kanske skulle fungera. Frågan om den ger plastsmak eller om man kan förkoka den i lite vatten för att "skölja bort" plastsmaken. Lättast vore att använda en silikonslang men de måste beställas och jag vill brygga i helgen.

Ni som har denna eller liknande gryta vilken slang använder ni och hur fäster man en slang i tappkranen?

Jag tycker det verkar enklast att mäska i elgrytan, gör ni likadant? Isf, för att sila malten från mäsken kan man ju använda en "strumpa" man gör av ett aluminiumnät som fästs på insidan. Frågan är hur man får det att sitta kvar iom att man bör röra om i grytan om man tex stegmäskar.

MVH
Magnus

:d

cmbellman:"besök Tegners gömställe på Upplandsgatan, de har samtliga Ölands sorter (alla är goda), Nynäshamns, Slottskällarns m fl."

Häftigt! Det ska jag verkligen lägga på minnet! Det vore en god idé att sammanställa alla de pubar som har riktigt bra utbud och sedan poängsätta dem. Jag hade tex aldrig hört talas om "Tegners gömställe".

"Den (sirapen) var troligen också oxiderad."
Intressant! Jag hade ingen aning om att maltextrakt kan oxidera innan man börjar brygga på den.

När extraktet bli gammalt och får skum smak är det då oxidation som sker? Jag antog lite flummigt att reaktionen liknade den som sker när mat härsknar.

Vet ni hur den felsmak som har att göra med gammal malt, maltextrakt brukar beskrivas? Jag vill gärna kunna isolera felkällor och lära mig förstå vad som bidrar med vad om ölen smakar konstigt.

Anledningen till att jag ville tillsätta maltos var att jag tänkte att ny jäsning skulle kunna minimera effekten av den oxidation som skett efter primärjäsningens först förlopp. I och med att jag bestämt mig för att felsmaken har till stor del att göra med malten är ju iaktagelsen att en nu jäsning inte kommer göra skillnad klockren. Självklart måste det vara så, att jag inte fattade det är ju lite pinsamt.

Ölet är ju allt annat än gammalt (< 1 mån) så om kröjsning möjligtvis gör det godare tänker jag prova det. Iof tror jag mig nu ana att den märkliga smaken inte alls har med HSA/CSA att göra utan snarare gammal malt. Jag tillsatta en burk maltsirap (gammal som gatan) för att få upp OG:n och där har vi nog boven.

Jo, när jag funderar på saken tror jag inte heller att bismaken kan härledas till oxidation.

Det är nån skum smak iaf som jag känner igen se'n mina första försök med ölsatser men jag undrar om det kanske har att göra med torrhumlingen. I de första ölsatser jag körde med torrhumlade jag rejält med EKG och Fuggle vilket jag gjort nu oxå.

Juste att ha en bismak av EKG och fuggle:D


Jag tror jag ska tillsätta koriander på rent jävulskap för att se hur det blir. Kanske kan koriandern slå ut den lömska humlen....

Ville testa om rejäl HSA och CSA (cold side aeriation?) påverkade smaken på ölet varför jag lät den heta vörten blaska rakt ned i ett kylkärl för att sedan efter 40t jäsning hälla ihop de två jäskärlen jag jäste i till ett kärl (lät det blaska ordentligt).

Efter utjäsning smakade ölen lite skumt men nu efter 20 dagar har lite av felsmaken lagt sig. Frågan är om det är syreförstört öl eller ngt annat, det är lite svårt att beskriva bismaken men varken våt wellpapp eller rutten ananas är det jag kommer att tänka på.

Nån som har nåt bra förslag på hur man avgör om det är syre som ger bismaken?

Går det att rädda brygden? Jag funderade på att sätta till maltos och låta jästen dra igång igen, torde det inte innebära att jästen konsumerar allt syre i ölen?

MVH
Magnus

Trodde sån öl var filtrerad, kanske har du lyckats odla upp nån intressant spontanjäst som frodats bland salladen i kylskåpet.
SPÄNNANDE :-D

Jo det var Kaggen jag var ute efter.
Ok det verkar ju vara viss samstämmighet i att ölen är riktigt bra, det låter lovande.

Rent generellt är jag förvånad att det finns så många riktigt prisbelönta svenska öl som varken går att få tag på i bolaget (om inte flera flak beställas) eller bättre pubar (akkurat, OT osv).

Det finns ju några microbryggerier som fått lysande recentioner (tex Närke KB och Nynäshamn ÅB) om man vill prova flera olika sorter fins det tex någon pub i Stockholm som har deras bättre öl eller är man tvungen att åka till bryggeriet?

Är det någon här som smakat Närke kulturbryggeri Stormaktsporter?
Den ligger ju etta på Ratebeer så det vore kul att veta om den är värd att leta efter.

Jäser 27L IPA OG 1047 i två 25 L fat och tänker hälla över ölen från det ena fatet till det andra för att ytterligare syresätta ölen och samtidigt kunna ta den jäst som har de mest flockulerande egenskaperna.

Pitchade jästen förrgår (tis kl 2100) och jag tror aktiviteten var som kraftigast igår onsdag ( ungefär kl 22-2300 bubblade det 2-3 ggr/sek). Nu kl 1230 bubblar det lite mindre än 2 bubblor/sek.

Frågan är alltså: hur länge kan jag vänta med att blanda faten för att ölen ska kunna jäsa bort syret? Mäter man bäst densiteten, tittar på aktiviteten eller antal dagar i fatet för att se hur långt jäsningsförloppet har gått?

Är det inte t.o.m så att vissa bryggerier använder en metod där de har två tankar där den ena står över den andra och efter ett tag drar de proppen ur den övre tanken så att ölen far rakt ned i den undre tanken?

Brygger en paleale nu på söndag och tänker försöka sänka pH lite eftersom vattnet är så hårt här i Uppsala.

Egentligen borde jag först mäta pH men har inte lust att köpa en mätare så jag antar helt enkelt att fastigheten inte behandlar vattnet vilket gör att totalhårdheten är 16 grader och 90mg/l kalcium.

Med det i beaktande, hur många ml 80% mjölksyra är rimligt att tillföra i mäsk- och lakvattnet i en 25L paleale?

Jag har fått en uppgift om 0,5ml/L kranvatten för Wit men iom att en Wit tjänar på en viss syrlighet vilket kanske inte passar i en vanlig ale kanske detta blir för mkt.

Finns det något annat man kan hälla i om man vet ungefär vilket vatten man har, tex är vattnet här högt i pH och alkalitet och man brygger en ljus ale?