101

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Perfekt, då vet jag! Tack. Kolsyrejästen kan ju omöjligt vara mer utjäsande än andra jästtyper, annars skulle det väl nämnas i beskrivningen eller produktbladet. Och just att den är menad specifikt för kolsyrning måste ju innebära att det är lugnt med vilken originaljäst/primärjäst man än använder.

102

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Tackar!

Kör du alltid med torrjäst då eller? Jag tänker nog hur som helst köra på kolsyrejästen som Zonk tipsade om, eftersom jag tänker att det blir jobbigt att spara en slatt av den flytande jästen jag använder i 2-3 veckor efter varje bryggning. Det jag inte riktigt är med på fortfarande är just mängden socker i förhållande till mängden torrjäst.. Om man vill ha mycket kolsyra till sin veteöl eller belgiska ale, eller mycket mindre kolsyra till sin porter så undrar jag om det går bra att gå efter de mått och uträkningar som finns, eller om man måste kalibrera mängdförhållandena och trimma till receptet på något sätt? Det jag skulle vilja veta är alltså om jag räknat ut att min öl ska kolsyras med 8 g socker / liter utan extra torrjäst, ska jag då använda, säg, 7 g socker /liter om jag har i 1 g torrjäst (kolsyrejäst)? Jag frågar eftersom jag inte hittar mer specifik info på produktbladet:

"Add 5 to 10 grams of sugar per liter of beer (to obtain a saturation of 2.5 to 5.0 g/l of CO2).
Pitch the sweetend beer, that should be at fermentation temperature (20-25°C) with the rehydrated yeast.
Carbonation will be achieved in 1 to 2 weeks at 20-25°C*
At the end of refermentation, the beer can be cooled down and will gain in roundness after 2 to 3 weeks."

Tackar!

104

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Bra tips! Tack!

Jag frågar dig också Techno, det jag frågade Zonk i den andra tråden:
Hur gör du med sockermängden i priman när du använder torrjäst? Minskar du sockermängden i förhållande till hur mycket torrjäst du använder, eller har du samma mängd? Det kanske är en otroligt dum fråga, men jag har aldrig provat själv så jag har faktiskt ingen aning om hur det funkar. Gör alltså den tillsatta jästen att det blir mer kolsyra, eller funkar den bara som en hjälp för den lilla jäst som finns kvar vid flasktappning?

Du kanske såg alla tips i de andra två trådarna (en som jag postade och en skapad av Techno), annars tipsar jag om dem nu! smile

Dum fråga kanske, men visst behöver det inte vara just en 50cl-flaska? Känns onödigt att slösa en halvliter bara för att testa kolsyran. Det borde väl funka med vilken pet-flaska som helst? Hur pressar du ihop flaskan förresten? Fyller du så det är tre cm kvar, och sedan pressar ihop flaskan så vätskan stiger upp nästan till kanten för att sedan skruva på locket, eller ska det vara tre cm kvar när flaskan är ihopklämd?

Väldigt bra tips! Det ska jag definitivt testa nästa gång.

Jag hittar inga tabeller på hur mycket socker till priman respektive hur mycket jäst man ska ha för att uppnå önskad kolsyremängd när man använder kolsyrejäst.. Går man efter mängden socker i g / liter eller volymer CO2 som vanligt, eller ska man minska på något? Jag tänker att om man använder kolsyrejäst så kanske man måste minska på mängden socker för att uppnå samma resultat, men det kanske inte alls är så..?

Då tar jag och pratar lite mer med mig själv! smile

Ska tappa på flaska imorgon, och använde både Beersmith och The Beer Recipator (http://hbd.org/cgi-bin/recipator/recipa … ation.html) för att räkna ut kolsyrehalten. Det som förvånade mig en del var att det blev så olika resultat. 141g socker för 19.7 L (drygt 7 g / liter) blev 2.69 vols enligt The Beer Recipator och 2.9 vols enligt Beersmith. Som jag tolkar det så mäter Beersmith på total batchvolym, och inte på bottling volume, men The Beer Recipator mäter på bottling vol. Vilket är rätt konstigt.. Säg att jag torrhumlar en massa och att den humlen suger upp någon/några deciliter, eller att jag på något annat vis får mycket mindre mängd som ska i flaska än när jag ställde det på jäsning, då blir det ju rätt galna uträkningar på kolsyremängden om man utgår från grundmängden (batch size).

Jag tänkte hur som helst testa att blanda i priman, röra runt ordentligt så det blandas ut, sen vänta 20 min (med lock) innan jag börjar flaska imorrn.

I övrigt börjar tripeln få ganska perfekt kolsyra, skum etc. Så i fortsättningen blir det till att ölen får stå i rumstemperatur efter flaskningen. Efter några veckor kommer jag sedan att kyla en öl och testa kolsyran, och är den bra flyttar jag ner den till källaren. Behöver jag mer får den stå i rumstemp ett tag till. Jag tog upp ca 20 öl från 2 olika batches från källaren härom dagen, vände lite på dem och ställde i rumstemp så får vi se så småningom om det tricket funkar också!

..och det här såg jag här på humle.se:

"Fyll flaskorna till cirka 3 cm från mynningen. Fyller man för mycket blir trycket så högt att jästen hämmas innan tillräcklig mängd kolsyra har hunnit bildas, och följden blir ett underkarboniserat öl. En halvfull flaska riskerar i stället att bli överkarboniserad, vilket kan innebära "forsning" med åtföljande uppgrumling när den öppnas."

Jag har inte insett vikten av mängden öl i varje flaska förut, så det var ju intressant! Jag har definitivt fyllt på mer än 3 cm från mynningen, speciellt nu sedan jag skaffade en flaskfyllare. Någonstans mellan 1-2 cm skulle jag nog säga att jag hamnat i mina senaste batches. I saisonen blev det ca 3-4 cm från mynningen, så där stämmer ju det väldigt bra.

Såg detta på coopershembryggning.se:

"Grundtips: Skaka om flaskorna lite och låta dem stå varmt i en eller 2 veckor till (18 grader C eller mer). Det kan öka kolsyrenivån då jästen väcks, värms och börjar jobba igen."

Det kanske kan vara en idé till Dubbel-ipan. Fast enligt det tipset gjorde jag ju i så fall rätt när det gäller tripeln, och jag är ju som sagt inte helt nöjd med kolsyrningen där heller.. Tänkte flytta ner tripeln till källaren nu i dagarna (efter ca 2.5 vecka på flaska i 22 grader), men då kanske jag ska låta de få stå i rumstemperatur ett tag till?

Jag har problem med kolsyresättningen av mina öl..

En gång har jag lyckats, när jag gjorde en minibatch saison på 4 liter. I övrigt har jag testat olika mängder socker och vatten till priman. Jag använder Beersmith och har testat allt från 2.3 vols till 3.0 vols kolsyra. Till saisonen körde jag enligt Beersmith på 3.0 vols, fast i verkligheten blev det 10 g socker / liter, vilket låter helt galet mycket. För visst räknar man g socker / liter på bottling volume och inget annat? Det är inte på batch volume..? Saisonen var den första helmaltsbryggningen jag gjorde, och jag gjorde såklart en massa fel med den (trots att den hittills är det bästa jag gjort haha), så jag tänker att Beersmith räknade ut hur mycket socker jag skulle ha genom att räkna på batch size, som jag konstigt nog mätte till 3.4 L. Bottling volume blev bara 2.6 L. Mycket konstigt med den bryggningen, men bra blev det.

Hur som helst så har jag två exempel som ni jättegärna får kommentera om ni hittar fel (de fel jag vet om själv nämner jag):

----------------------

Tripel

OG 1.072 / FG 1.005
abv 8.8%
90 min kok

5.10kg pilsnermalt
0.40kg melanoidin
65g Hallertauer mittelfrüh (60 min)
1kg strösocker (15 min)
2 pkt Wyeast trappist high gravity
+ lite kryddor

Temperaturmätningen genom hela bryggningen gick åt skogen eftersom termometern pajade någon gång under processen och började visa helt fel värden (upptäckte det för sent). Så mäskningen och framför allt jästpitchningen blev en ren chansning. Jag TROR att jag mäskade med 12.6 L vatten, 55 grader i 30 min, för att sedan fylla på med 5.5 L kokande vatten så det blev 67 grader och lät det stå i 60 min. Jag TROR att jag lakade med 15.2 L vatten, 76 grader. Lakade nog alldeles för snabbt också. Hur som helst så upptäckte jag termometerfelet när jag kylde vörten eftersom det aldrig visade kallare än 25 grader. Så vörten stod och kyldes alldeles för länge, och jag kan bara chansa på vilken temperatur jag pitchade jästen i.. Det kan ha varit så lågt som 17 grader, men jag har faktiskt ingen aning.

Jästunnan stod och jäste i garderoben, 22 grader i 2 veckor för att sedan tappas på flaska med 7.5 g socker / liter (3.0 vol), sockerlag med en dl vatten. Total bottling volume 21 L. Flaskorna stod sedan i 2 veckor i 22 grader.

Jag trodde att jag misslyckats fatalt, men smaken blev väldigt bra och kolsyrehalten rätt ok, fast jag skulle vilja ha mycket mer fizz och fuzz i munnen när jag dricker. Den blev en aning för fyllig också, skulle vilja ha den lite torrare. Jästen får gärna bli mer framträdande till nästa gång också, plus att jag skippar melanoidinmalt.

Det jag vill åt är alltså mer kolsyra och gärna en skumkrona som är lite tjockare och stannar kvar längre i glaset. Eller åtminstone att det blir mycket skum när man häller upp ölen i ett glas. Jag kan ju inte begära ett tjockt och fast skum av en tripel. Plus det som står i föregående stycke..

----------------------

Dubbel-ipa

OG 1.077 / FG 1.012
abv 8.6%
75 min kok

5.76kg pilsnermalt
0.67kg cara pale
0.60kg melanoidin
0.6kg vetemalt
0.4kg havregryn
70g Amarillo (60 min)
30g Citra (15 min)
30g Kohatu (15min)
0.26kg strösocker (15 min)
2 pkt Wyeast American ale II
torrhumling 5 dagar med 60g Kohatu och Citra

Mäskade med 23.5 L vatten, 68 grader i 60 min. Lakade med 12.9 L vatten 76 grader. Pitchade jästen vid 21 grader. Jäste i 2 veckor i 22 grader (yttertemperatur). Tappade på flaska med 5.8 g socker / liter (2.3 vols enligt Beersmith). Sockerlag med en dl vatten. Total bottling volume 19 L. Flaskorna stod sedan i 2 veckor i 16-17 grader.

Återigen blev smaken bra, är nöjd med precis allt förutom kolsyrehalten. Skummet försvinner jättesnabbt trots att jag använde vetemalt.. Och munkänslan när det gäller fizz och fuzz är ännu sämre än tripeln, vilket ju var väntat, men jag skulle ju vilja höja kolsyrehalten på båda parallellt och procentuellt lika mycket. Och i den här skulle jag vilja ha ett tjockt skum. Helst utan mer vetemalt. Rågmalt? Eller en proteinrast kanske..? Andra mäskningstemperaturer?

----------------------

Jag läste någonstans att efter man haft i priman i jäshinken ska man helst vänta i 20 minuter innan man börjar tappa på flaska. Ligger det något i det? Mitt tillvägagångssätt är: jag för över ölen i en ny jäshink med hävert för att dels kunna återanvända jästen, dels inte behöva tänka på att några jästrester kommer med i flaskningen. Häller i priman i hinken och rör om tills jag tänker att allt är bra blandat. Sen börjar jag tappa.

Sammanfattningsvis vill jag alltså ha MER SKUM och en aning mer kolsyrekänsla i munnen.

Ser bra ut Lokke! Kan du berätta mer om din primning? Du skriver "mitt sätt att prima fortsatt håller 100% utfall", och det skulle jag gärna höra lite mer om!

113

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Wow, där lärde jag mig nog minst 3 nya grejer, och förstod helt plötsligt hela ditt blogginlägg. Jättebra! Det här ska jag testa på mina nästkommande brygder. Jag återkommer med resultaten senare. Tack till 1000!

114

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det där med "gränsen till besatthet" känner jag igen haha! Och jag tror att min tjej, mina vänner och de flesta av mina kollegor också skulle uttrycka sig ungefär i de ordalagen om de skulle beskriva mig.

115

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

..och där kom den tredje bloggen jag läser mest frekvent! Väldigt bra och pedagogiskt skriven. Tack aenima!

116

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag lyssnar på både dig och Lindh, Ekstedt! Och super in allt ni säger. Har läst båda era bloggar och uppskattar båda två väldigt mycket. Hur länge har ni hållit på med bryggning?

117

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Tack Lindh!
Jo, jag har förstått att det inte går att räkna ut saker så exakt. Men det skulle ju vara kul att ha några tumregler i huvudet så man kommer så nära sina mål som möjligt varje gång, och kan upprepa sina brygder utan större skillnader i smak, färg, fyllighet etc. Jag försöker bara lära mig så mycket jag kan! smile

118

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Intressant! Tack Ekstedt.

Jag ska experimentera med mäsktemperaturer nästa bryggning, och ha din undersökning som bas. Tror du att Beersmith kan beräkna utjäsningen något sånär när det gäller specialmalten och jäststammen? I så fall kan jag fokusera på mäsktemperaturen.. Jag tänker att jag borde kunna utgå från mina tidigare bryggningar, men rätta mig om jag har fel! Jag är jättedålig på matte, trots att jag tycker det är intressant, så jag tänker att jag utgår från det du skriver:

"För ett normalstarkt öl (OG 1050) innebär detta att två graders ökning av mäsktemperaturen höjer FG med en dryg punkt"

..vilket innebär att om jag tänker satsa på ett FG på 1.010 till ett veteöl på ca 6% abv, och jag använder jästen Wheat I från Saccharolicious som har en förjäsbarhet på 74-76% (har det ens med saken att göra?), så borde jag ha en mäsktemperatur på 70 grader i 60 minuter. Det grundar jag på det jag citerar dig på här ovan. Dvs 4 graders ökad mäsktemperatur = 2 punkters högre FG. Fast det känns lite väl varmt tycker jag.. Usch vad vilsen jag är i matematikens värld. Försökte räkna ut någon slags procent och försöka komma fram till någonting men är helt blank i huvudet nu.

OM du skulle orka skulle jag bli jätteglad om du kunde skriva ner ett enkelt exempel på en uträkning från verkliga livet. Alltså inte "AA = c0 + CMT*MT + cEA*EA + cSM*SM + cSK*SK + cGN*GN + e", utan snarare något i stil med:

"För att få fram utjäsningen i % tar jag den här mäsktemperaturen plus den här mängden socker plus den här faktorn och delar på den här summan. Om jag höjer mäsktemperaturen med två grader till * så blir det istället såhär. Och när jag har fått fram den beräknade utjäsningen i % tar jag OG gånger det talet och får således fram FG".

Som sagt, jag är jättedålig på matte, så mitt "exempel" har ju inget med verkligheten att göra. Men det skulle hjälpa mig oerhört mycket om du skrev något exempel i samma "stil" så det inte blir lika abstrakt i mina (och kanske andras) ögon.. Jag vet ju liksom inte var jag ska börja eftersom jag knappt klarade av Matte B i gymnasiet, och det var för 15 år sedan. Jag fattar ju att en utjäsning på 100% skulle ge ett FG på 1.000, och antar att man räknar ungefär så här: OG 1.060 och utjäsning 70% = FG 1.018. Sen har jag ingen aning om hur man får fram grundprocenten, eller hur man vrider och vänder på uträkningarna för att få fram olika osäkra tal osv. Är verkligen bakom flötet när det gäller sånt här.

119

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

I mina 4 senaste batches har FG legat på 1.005-1.008. En av dem står på jäsning nu, så där gäller det inte FG, med efter ca tre och en halv dag har den gått från 1.054 till 1.007 och den fortsätter att jäsa.. Jag gillar torra öler, men vill såklart ibland få till lite fylligare brygder också. Jag antar att det mest har med mäsktemperaturen att göra, men jag tycker inte att temperaturen har varit SÅ låg att det ska bli så lågt FG. I en batch dubbel-IPA jag gjorde som hade FG 1.012 och väldigt fin munkänsla låg mäskvattnet på 67 grader. Men i de andra batcherna har mäsktemperaturen legat på 66 grader och 67 grader (två IPA) och en stegmäskning till en tripel på först 55 grader i 30 min, sen 67 grader i 60 min.

Till den belgiska alen som står på jäsning nu har jag återanvänt jästen från tripeln (Trappist High Gravity), och till en av IP:orna återanvände jag jästen från dubbel-IPA:n (American Ale II).

Om jag vill få en aning högre FG, ska jag bara satsa på lite högre mäsktemperatur (69-70 grader) eller ska jag tänka på andra saker också? Olika jästtyper har ju såklart en betydelse, men annat? Längre/kortare lakningstid? Jag brukar laka på ca en halvtimme, och trots att effektiviteten höjs lite grann ju mer jag lär mig för varje bryggning så ligger den rätt lågt tycker jag, ca 65-66%. Sista bryggningen låg den i och för sig så lågt som 59% (enligt Beersmith alltså). Men lakningen gick inte alls bra då. Det stoppades upp ett antal gånger så jag fick vrida på tappkranen till högt tryck för att sedan få till en lugnare stråle..

Testade nyss att ta ett prov från jäshinken och det funkade faktiskt helt ok, bara man skakade på röret lite lugnt. Mätte först upp hur mycket 80, 90 och 100 ml var och markerade med en penna på röret så jag skulle veta hur mycket vätska jag skulle behöva. Doppade röret ner i hinken och skakade (doppade ner lugnt och drog upp det lite kraftigare) några sekunder tills jag hade ca 90 ml. Sen hade jag i hydrometern och mätte. Förde tillbaka allt förutom ca en dl som jag sparade för provsmakning. Så jag tar nog tillbaka lite av mitt klagande tror jag! Tänker också att bara röret är väldesinficerat både på in- och utsidan så är det nog lugnt att föra tillbaka ölen i hinken..

Det suger ju verkligen att den inte får plats i en damejeanne, det håller jag helt med om. Har två damejeanner som jag använder för testbatcher ibland, så för dem är det ju kört.

Hmm, jag har tvättat och återanvänt jäst (lärde mig här på forumet) från två batches med högt OG (1.077 och 1.072). En batch står på jäsning och den andra har jag redan tappat på flaska. Båda har jäst ut bra och haft till synes frisk och aktiv jäst. Så den första punkten kanske är någon slags tumregel, men att det går att göra..? Hoppas jag i alla fall. Det var rätt kul att tvätta jäst tycker jag! Man måste ju vaka lite över den en halv dag (föra över till andra kärl, fylla på med nytt desinficerat vatten etc), men det kan det ju vara värt.

Tack för svaret!

Sebastian, ibland kommer jag att föra tillbaka ölet, ibland inte. Eftersom man behöver minst 80ml (som ett vanligt mätglas) för att kunna använda den tillsammans med hydrometer känns det onödigt att slänga så mycket varje gång efter man provsmakat. Ponera att man mäter en gång varannan dag (det kommer nog jag aldrig att göra, men bara för hypotesens skull säger vi så) i 2 veckors tid och man blir av med ca 1 dl varje gång. Då har man blivit av med 7 dl / 2 flaskor värdefull öl i slutändan. Det är ju inte omöjligt att man mäter så många gånger i slutet av jäsningen för vissa ölsorter som måste stå länge innan flaskning heller..

Men det är väl egentligen inte varför jag ska föra tillbaka ölet som är frågan eftersom den frågan lika gärna skulle kunna ha ställts om det gällde vanligt mätglas, det handlar ju snarare dels om huruvida The Thief är värd att köpa över huvud taget, eller om man klarar sig gott och väl med andra köksvaror man redan har hemma, och dels om hur jag ska gå tillväga nu när jag ändå har en (suga upp lite extra vört med munnen eller skaka på röret så det fylls på lite till).. Men jag tänker att om jag bara inte skakar alldeles för mycket (bara ett-två skak för att få upp det över 80ml-nivån) borde det inte vara några problem med syresättning.

Broderblues, det är ju det som är hela tanken, och det var mycket därför jag köpte den. Mitt problem är som jag nämner att jag inte får nog med vätska i röret för att hydrometern ska flyta. Eller, jag får ju nog med vätska, men då måste jag som sagt vicka på hela jäshinken först. Och egentligen är den här tråden rätt onödig eftersom jag googlade mig fram till de två lösningarna med skakning och sug samtidigt som jag skrev allting haha! Så jag borde ha väntat med att skriva innan jag testat antar jag, men jag skyller på att jag hade en lugn dag på jobbet och inget att göra.. Sen var videon jag postade kanske lite missvisande eftersom den bara tipsade om olika lösningar på hur man får mer vätska i röret. Han för ju över det till ett mätglas ändå sen..

Jag får väl återkomma när jag gjort skaktestet!

Är det någon som liksom jag inte riktigt tycker att The Thief är så mycket att ha?

Visst, att ta ett snabbt prov och föra tillbaka provet går ju smidigt. Men trots att jag kör ner den till botten på en jästunna med 20 L vört/öl i, så får jag ändå inte nog med vätska för att hydrometern ska flyta. Jag måste vicka på jästunnan för att få tillräckligt. Och det var ju mest därför jag köpte den; för att minimera några moment och göra det hela lite smidigare. Nu måste jag ta ett prov, föra över det i mitt gamla mätglas och mäta med hydrometer som vanligt, sen hälla tillbaka vätskan i hinken.

90 kr är ju inga pengar, men det är ju onödiga pengar för något som jag lika gärna kan göra med ett desinficerat dl-mått eller liknande.

Videon jag länkar till här nedan tipsar om alternativa metoder, men jag tycker att det känns lite olustigt att skaka på röret (syresättning av ölen) eller att suga upp vätskan genom röret en bit (risk för infektion). Är mina farhågor berättigade, eller är det så marginellt att det inte är några problem? Jag vill alltså ha möjligheten att både göra som han och smaka av och inte föra tillbaka det till jäskärlet, och att bara mäta SG direkt i röret för att sedan föra tillbaka till jäskärlet direkt.

Att skaka verkar smidigast..

http://youtu.be/5DlQgomUc54

Bra att veta! När du säger att du skiljer på utrustningen för de olika ölerna, vilken utrustning pratar du om då? Typ 2 jästunnor till brett, 2 till andra öler, en hävert till brett, en till andra, jäsrör..? Mer? Återanvänder du flaskor och i så fall, tänker du på att bara använda flaskor som det varit brettad öl i till just brettad öl, eller är det inte så viktigt?