Sökalternativ (Sida 35 av 100)

Ytterligare en kommentar
Det hårda vattnet i norra Tyskland runt Ruhr beror på Kaliumsulfat inte Kalciumsulfat.
Rätt ovanligt med större halter kalium och svårt att hitta kaliumsulfat i bryggarbutiken med stort H.

Tyvärr så måste jag säga att om man inte sköter renligheten så står man snart där med en batch infekterad öl.
Då är det inte roligt

Visst kan man återanvända jästen många gånger, men se till att tvätta jäst och utrustningen mellan bryggningarna.
Varför chansa, så mycket jobb är det inte.

Det är inga problem med att få en helt homogen vört i två grytor.
Man samlar bara upp all vört som man lakat i ett kärl, till exempel en 30 liters jäshink.
Rör om försiktigt så det inte blir problem med HSA.
Sedan har man en helt homogen vört som man kan fördela till olika kok, humling etc.

Jag antar att Thomas menar ljus lager när han säger att man endast använder pilsnermalt.
Lager kan annars bryggas med vilken malt som helst.
Lager definerias snarare med jäst och jästtemperatur.

Jag är inte riktigt på det klara vad en ljus stout är för något.
Om du är ute efter det brända/lätt rökiga som finns i en stout fast inte färgen så kanske det skulle fungera med "Liquid Smoke" (se till exempel http://www.risbergimport.se/tryme/index.html ).

Det är lätt att prova fram vilken mängd man vill ha i ölet.
Ta till exempel en vanlig folköl och tillsätt en droppe och prova, för mer smak tillsätt en droppe till.
Skala sedan upp det till din batchstorlek.
Den ger väldigt lite färgbidrag (om någon)

Angående malten så är jag inte med på att tillsätta Carared och amber malt, de ger mycket färg och maltighet och viss karamellighet som inte finns i en stout?

Vill du ha lite färg i alla fall så tror jag mer på "brunmalt", kanske 2-3%

Vanlig stout har egentligen en ganska lätt kropp (tunn) fast många tycker den är "tung-drucken" och att man blir "öl-mätt" fort.

Intressant tanke med en ljus stout, fast jag vet inte om det kommer att lyckas. Stouten karaktär kommer från det rostade kornet och utan den ingen stout.

I Hembryggaren 3/98  finns en artikel som heter "Öl är husmanskost"
Texten kommer från en gammal kokbok från slutet av 1800 - början av 1900 talet.
Första kapitlet handlar om ölbryggning!
Uppenbarligen det viktigaste enligt författaren

Där finns det ett antal recept på öl och annan "dricka"
Kommentarer till texten är skrivna av mig.

Tidningen går att beställa på http://shbf.se/index.php/shop.html

Tillbaka till lakningen.
Om du vill få ut 10 liter färdigt öl så rekommenderar jag att du ser till att laka (hur du gör är mindre intressant) ur 12-13 liter. Dels för att få ut allt "socker" från malten och dels för att koket reducerar ner till c:a 10-11 liter.
Sedan försvinner det en del i humlet som suger upp vätska, och så försvinner det lite när man undviker att få med bottensatsen vid om/upptappning.

Humlen kan man variera på så många olika sätt och inget är fel.
En liten varning kan vara att undvika att ha med Cascde i bittergivan.
Det finns en risk att om man kokar Cascade för länge så blir det "cat-pee".
Nu har jag själv gjort öl med Cascade i bittergivan som blivit riktigt bra, men det var nog mer tur än skicklighet.
En bra blandning är Perle och Cascade, det blir riktigt trevligt, Saaz o Cascade fungerar också bra.
Simcoe är inte min favorit och därför kan jag inte ge några tips eller råd om den.

Även om de skulle använda sig av en annan jäststam till flaskjäsningen så beter sig den jäststammen precis som alla andra veteölsjäster.

Den är en typisk överjäsande, "slemmig" jäst som flockulerar dåligt och som har en tendens att jäsa i omgångar.
Dvs först kommer den igång och jäser på snabbt, sedan blir den lite lugnare ett par dagar, sedan drar den igång igen.

Har sett precis samma utseende och beteende för Wyeasts wit-bier jäst och även tyska veteölsjäster.

Se http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?id=588

Nu kanske det är för sent men det kanske ändå kan vara värt att veta.
Vinjäst jäser ut fler sockerarter än öljäst så risken är att ni kommer att få ett mycket torrt öl som dessutom blir rätt syrligt eftersom pH är rätt lågt och det inte finns någon/väldligt lite restsötma kvar.

Men det kanske kan vara intressant också?

Om man tillsätter socker som Björn gjort så är det en bra idé att tillsätta sockret efter att jästen först tuggat i sig maltosen i vörten.

Tveksam till så mycket chokladmalt, hittar inte det i  Hobgoblin.
Däremot skulle jag nog ta mer Crystal, eller tom Dark Crystal för att få den lite karamelliga tonen som HobG har.
Nottingham är en väldigt renjäsande jäst som kanske inte ger det du är ute efter.
HobG är rätt så fruktig och jag skulle hellre ta en jäst som ger mer estrar.
Fuggles och för den del Styrian Golding som är en Fuggles släkting ger en speciell karaktär (vissa säger "tjärad båt").
Men jag vet att många gillar Fuggles, jag själv skulle dock ta EKG istället.
Den är mer blommig och mjukare än Fuggles.

Mitt tips är att du lakar för fort, dvs låter det rinna igenom för fort så att det inte får med sig allt socker från malten.
Jag brukar laka ur c:a 0,5 liter per minut i mitt läkkärl som består av 2st 25 liters hinker som sitter i varann.
"Öppna spjäll" ger alltid dåligt utbyte för mig.
Senast var jag lite otålig eftersom jag kom igång senare än jag tänkt.
Därför låt jag det rinna lite snabbare än vanligt och direkt sjönk utbytet ner till 65% istället för de 80-85% som jag brukar ha.

Visst försämras utbytet av okrossade korn. Men inte så mycket såvida inte det är en stor mängd okrossade korn.

Stryp flödet så att det bara sipprar. Låt lakningen ta den tid den behöver.

Om man tittar på dina lageröl så ser jag att de inte jäst ut riktigt bra. (Lite för högt FG).
Acetaldehyd kan tyda på för dålig jäsning, vilket skulle kunna förklaras av lite för kall jäsning.
Estrarna tyder dock på lite för varm jäsning så det är väldigt underligt framförallt med tanke på den långa kallagringen.
Nu kan det vara så att en del domare blandar ihop acetaldehyd ("gröna äpplen")och estrar (tex "röda äpplen").
Men som tidigare sagt kan acetaldehyden uppkommit i samband med flasktappningen och transporten.

Jag skulle nog gå på att ha något högre jästemperatur 12-14 för att undvika för dålig/låg utjäsning.
Då behövs inte heller någon diacetylrast eftersom jästen brutit ner den.
Kallagring som tidigare.

Båda lagerölen är bryggda på återanvänd Saflager 34/70.
Det kan också vara en faktor.
Kanske ska du tvätta jästen (om du inte redan gjort det) om du återanvänder den.

Dina ales gör min ännu mer fundersam.
Milden borde inte vara fenolisk, men som du skriver så kan dinkel och bisquitmalten ställa till det eftersom det är smaker som man som domare inte förväntar sig hitta i en mild.

Den starka skotten får mig också att fundera. Om du jäst så pass svalt så borde det inte finnas mycket till fenoler.
Scottish Ale jäser ganska rent. DMS:en är dock ett tecken på att koket är lite för dåligt. Inga kommentarer om DMS på dina lager tyder dock på att du inte har genomgående det problemet.