Sökalternativ (Sida 31 av 32)

En varning när det gäller Fermtech Autosiphon: Den tål inte koncentrerad alkohol typ desinfektionssprit. Jag pajade min andra när jag skulle descinficera med den där spriten de sålde på Helsinge Ångbryggeri förut. Den liksom krackelerade. Killarna på Fermtech bekräftade mer eller mindre detta - de förstod inte varför man använde sprit när jag klagade. Den första råkade någon trampa på - den är gjord av hård plast som man får vara lite försiktig med.
I övrigt funkade den bra.

Ja - med en separat termostat. Humlegården säljer en mycket bra. Koppla in den mellan kylskåpet (eller frysskåpet/-boxen) och kontakten i väggen. Ställ kylskåpets egen reglering på max. Ställ in önskad temperatur på termostaten. Det får givetvis inte vara kallare i rummet än den önskade.

Jag har dock ett kylskåp på balkongen som är värmeskåp på vintern och kylskåp när det är varmare. När det är kallt har jag inte kylan på utan matar när det behövs istället en värmefläkt (liten kupévärmare) inne i skåpet  via termostaten.

Här har du några länkar om humle (odling, plantor mm)

http://realbeer.com/hops/
http://www.poyntzfieldherbs.co.uk/
http://www.eickelmann.de/

Det lär nu finnas några humlesorter som tagits fram, jag tror det var på Wye College i Storbrittanien, där man utgått från svenska/skandinaviska sorter. Någon tror jag hette Viking eller nå´t sånt (det låter logiskt).

Björn Petersson, Linköping

Till Thorim - jo nog finns det jäst (och en hel del annat) på omältat korn (och även andra sädesslag) Mal man till mjöl och tillsätter vatten så blir det snart surdeg. Det finns också en del mikroorganismer även på det omältade maltet också (åtminstone på de ljusa). Lägger du malt i vatten så surnar det snart (vilket brukar utnyttjas praktiskt för att sänka ph i mäsken).

Jag har funderat på om Kenneth antingen tänker bli spelman på ko- eller gethorn eller  kollar om det blev nåt kvar efter blotet.  Jag har annars en släkting i Orsa som vet hur man gör (spelar alltså)

Björn

Jo det ska väl gå (i princip). Det finns ju professionella vörtpannor som fungerar så att vörten pumpas runt och värms av en elpatron el.dyl. i någon typ av kassett utanför vörtpannan.

Kolla här - de har några begagnade av olika sorter - någon kanske passar.

http://hem.passagen.se/cromkran/

Jag får väl också bidra med lite bilder. Hoppas det här sättet funkar (sonens förslag och hjälp). Man ska tydligen kunna göra bilderna större genom att klicka etc.

Som synes har jag valt vår Electrolux hushållsassistent som drivkälla. Krossen stadigt på ett bord eller bänk och det krossade hamnar via "slangen" (gjord av en bordsduk i vävplast) i en hink eller i ett mindre kärl vid körning utan "slang" . Förutom plywood och trä är det enbart standardkomponenter från Clas Ohlson och Biltema. Själva kopplingen till assistenten är gjord av skarvdelar till avgasrör.

Det blev visst något galet med de flesta bilderna. Jag får försöka på nytt.

Jaså Thomas, det blev till att stödja den den amerikanska småindustrin istället för den svenska.

Crankandstein är superb tycker jag (jag har den själv förstås). Men det kanske är du själv eller någon annan svensk som står för den slutliga småindustriella insatsen vid färdigställandet med nödvändig tratt mm

Gammal tråd men..

Måste lägga till att har man mycket hungrig jäst med med i början verkar det kunna gå ner långt med turbofart vilket jag fått erfara nu.

En vört på OG 1056 gick ner till 1007 på tre dagar.

Det är 20 liter. Jästes med en slurry på c:a 3/4 liter från en tidigare jäsning (BC 1728 Scottish) plus en Activator (BC 1028 London) Stod i ett rum med temp. 19C men värmde upp sig själv till 24C som värst.

Mäskningen var infusion vid 66-68C och med proportionerna 1:3 malt och vatten. Det var till största delen pilsnermalt.

Det måste vara ett avsnitt från den kommande storfilmen "Saturday Night Brewer" med John Tramalta. Vii väntar spänt på fortsättningen.

Det bästa tycker jag är på bästa sett se till att "geggan" blir kvar i kokkärlet. Jag brukar se till att ha lite kottar med bland pelletserna om möjligt - de binder lite. Jag kyler med kopparspiral i kokkärlet som är på 50 liter (bara halvfullt för det mesta)  och som värms med elpatron. I utloppet  - c:a 20 mm i diameter - som har kran - har jag inne i kärlet satt en ihoprullad, perforerad rostfri plåt som en "plugg". Denna "rulle" är c:a 300 mm lång. Hålen i plåten är knappt 1 mm.

När vörten är kyld öppnar jag kranen bara så mycket att vörten rinner sakta ut i en smal stråle och faller ner i jäshinken utan att  något av "geggan" rycks med. Kokkärlet står så högt att ett bra skum piskas upp (all syresättning som behövs). För det mesta får jag nästan en helt blank vört att jäsa.

Plåten ifråga plockade jag från en s.k. passervagga för äppelmos som jag hittade på second hand (10 spänn)

Lite intressanta fakta om ales och ekfat:

Laboratoriechefen på Carlsbergbryggeriet N. Hjelte Claussen forskade i vad som då gav engelska (särskilt starka) öl sin speciella karaktär och fann i början av 1900-talet att en annan mikroorganism än den ordinarie verkade under den långsamma sekundärjäsningen i träfaten.
Han gav den namnet Brettanomyces (!) - "brettano-" betyder brittisk helt enkelt. Claussen tog också patent i England på att ympa in Brettanomycesjäst bl.a. i underjästa öl (!) för att ge dem engelsk karaktär (!). Det blev visst inte så lyckat och har fallit i historiens glömska.

Från boken "Pale Ale" av Terry Foster i  Classic Beer Style Series kan också följande från kapitlet om fat till real ale citeras:
"..the real purist will tell you that wood is best...The argument ist that wood, because it is porous, harbours microflora such as Brettanomyces, which can improve the flavor of the beer still further...." (!)

I den boken beskrivs också ingående hur man ska jobba med träfat. Det ska dock finnas en senare upplaga än den jag har så jag får reservera mig om det finns med där.