Sökalternativ (Sida 3 av 10)

Bra laboratorieanalyser kan bestämma styrkan på din humle inom ett intervall på kanske en procentenhet, eller så. Men ingen vet var siffran på påsen kommer ifrån. Sedan har du osäkerheten kring åldern och förvaringen. Vidare är humle allt annat än ett homogent material.

Med de förutsättningarna är det futilt att väga bråkdelar av gram, räkna minuter hit och dit och putsa på diverse matematiska modeller. Den matchen är förlorad innan man klivit in på planen.

Jag skulle vilja ha ett ärligt svar på denna fråga: Deltager du Bo/Techno i en organiserad kampanj för "gräsrötter"; altså organiserad av din lokala arbetarekommun eller liknande? Jag vet att det är en favoritsysselsättning bland politruker in spe att skicka insändare till diverse dagstidningar och föra fram partipropaganda i privatpersoners namn.

Vad gäller musiken konstaterar jag att förlagan var gammal och gnällig i USA för mer än ett halvt sekel sedan. Skit från USA, levererad av en halvdöd haschrökare med backning på "blattesvenska" -- det passar ju som hand i handske för målgruppen vars partiordförande skriver offentliga kärleksbrev till Bruce Springsteen.

Så vitt jag vet är humlen en inte avlägsen släkting till den där andra växten i Amsterdam.

Uppfinningarnas bok sorterar in humlen mellan Hasjisj och Coca (hur man nu ska tolka det).

Är det möjligen så att den där ölen torrhumlas med stora mängder färsk humle?

Jag skulle vilja påstå att en våg som visar ett helt gram hit eller dit är fullt godtagbar för att väga humle.

För det första har mätvärdet sin osäkerhet:
http://www.europeanbreweryconvention.or … 207.11.pdf

För det andra är humle allt annat än homogen. För det tredje varierar styrkan med åldern och förvaringssättet.

Man lurar bara sig själv om man väger humle med milligramprecision.

Ja, vattenångan kondenserar på undersidan av locket; det är ju det som är destillation.

Jag köpte min Cloer på Media Markt, men det var nog för nästan ett år sedan. Priset kan ha varit 990 eller något sådant; det var under en tusenlapp i alla fall.

Biltemaplattan ser lite dum ut med sina reglage på ovansidan. Om man har en gryta som är "för stor" så ser det ut att ge stora problem med den plattan.

Cloer är för all del elektronisk, men det är inget blipp-blippande med så kallade touch-knappar, utan ett stort vred på framsidan.

Jag har mycket svårt att tro att kopparpannor avsedda för vörtkokning någonsin  skulle ha varit förtennade. Hur skulle det ha gått till? Tänk tanken att smeta smält tenn i en gryta stor som en friggebod. Sedan är det alla rörledningar, kylskepp etc.

All praktisk erfarenhet visar ju att koppar är ölbryggarkonstens bästa metall.

Det finns ju sådana där köksberedare som ger kokande vatten direkt i kranen; "Quooker".
http://www.quooker.com/07_se/quooker_main.html

Gör man satser kring 10 liter lär väl en sådan räcka till. Kaffebryggningen går fortare också.

Med effekten 1 kW kan du ta ungefär 10 liter kallvatten till kok på en timma. Samma effekt kan koka bort ungefär en och en halv liter vatten på en timma.

Du behöver inte mycket effekt för att hålla koket, du behöver den för att komma dit på en rimlig tid. Kokar det dåligt är det bara att täcka med ett lock på glänt.

Jag vill påstå att det räcker med en gryta och en hink för hela processen. Somliga gillar tappkranar men det går lika bra eller bättre med hävertslang, så det krävs ingen åverkan.

Du lägger någon form av falskbotten (nätkorv, silplåt, slitsat rör, ...) i hinken och mäskar där med enstegsmäskning, dekoktioner eller kokvattentillsatser. Sedan slangar du över till grytan där du kokar, följt av jäsning i den föredetta mäskhinken.

Vill du istället stegmäska i grytan på spisen är det bäst att ha en hävert med slitsat rör som du kan trycka ned till botten av grytan när du ska laka.

Jag har hört (läst) om att det görs så på vissa bryggerier av ekonomiska skäl, och att hembryggare som vill efterlikna de kommersiella ölen också gör så.

Kan möjligen vara en specialitet från Australien.