ta 50ºC i 15 minuter, se till att snabbt komma upp till 65ºC.
till exempel genom att tillsätta kokhett vatten.
man vill undvika att "hänga" för länge i proteinrasttemperaturerna.
dvs mäska in vid 50ºC med en lite tjockare mäsk, kanske runt 2 liter/kg malt.
sedan häller du på 1 liter/kg malt kokhett vatten för att snabbt öka tempen.

Jag rekommenderar att använda mjölksyra.
Det behövs inte många droppar för att justera pH.
Tänk på att det behövs både i mäskning och lakningsvattnet.

Jag hade själv samma problem med ljusa lagers innan jag började vattenbehandla.

Jag rekommenderar att ta bort karamellmalten eftersom beskan är låg så är det en risk att ölet blir för sött i smaken.
En witbier ska vara ganska torr.

Om du vill göra en proteinrast så måste du få med enzymer från malten. Det puffade vetet är inte mältat.
Jag skulle köra en kort proteinrast, typ 15 minuter annars är risken att ölet blir extremt grumligt även om öltypen i sig är grumlig.

Försockringsrasten bör ligga på runt 65 grader gärna i 90 minuter för att få den så torr som möjligt.
Man vill helst hamna på ett FG under 1010.

629

(4 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det borde inte vara ett problem.
Jästen är tålig och även om den var fryst så har det nog inte varit tillräckligt kallt för att den ska dö.
Låt den tina sakta i rumstemp.
Sedan kan du knäcka den så ser du om den kommer igång.
Går det sakta så rekommenderar jag en förkultur.

tysk rökmalt röks med bokved
gotländsk rökmalt röks med björk (i regel)
det ger olika karaktär i smak och doft
på grund av det så kan man inte byta det ena mot det andra utan att ändra karaktär på ölet

så svaret på din fråga är att det inte finns en enkel omräkningsfaktor

631

(16 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Angående diacetyl kontra karamellighet.
Diacetylen känns tydligt på doften, det är en lite jolmig/smörig doft som inte liknar karamell.
Smaken däremot kan upplevas mer som smörkola, dvs sötaktig, knäckig lite i samma stil som karamellmalt.

"Felsmaker" är lättare att identifiera på doften, så egentligen så borde de kallas "feldofter".

632

(16 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Ja, jästen kommer igång och jobbar på, men det kan ta lite tid.
En kul anekdot:
För ett antal år sedan ställde jag ut en jäshink i garaget för att jäsa en lager.
Temperaturen sjönk kraftigt och hela vörten frös ihop till en stor isklump.
Jag tog då in den i värmen igen och jäsningen kom igång och det blev en riktigt bra lager.
Det är svårt att ta kål på jästen wink

633

(16 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag håller inte med om att man får autolys över 20C.
Autolys (jästen kannibaliserar sig själv) uppstår när det inte längre finns något i vörten att äta och jästen fortfarande är hungrig (lite populärt uttryckt).
Det har inte med temperatur över 20C att göra.

De andra "dåligheterna" du nämner, vad är det?
Estrar, finkel, högre alkoholer?
Dessa bör finnas (måttliga mängder) i en överjäst bryggd för att ge en mer komplex smak o doft profil.
Annars blir det mer som en underjäst öl, renare malt och humleprofil.

Jag förstår inte vad du vill säga med att du bryggt c:a 50 000L.
Mängden öl som någon producerar korrelerar inte med kvalitén på ölet som produceras.
Det finns många exempel på det.

634

(16 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Nu skriver du inte hur du kolsyrat flaskorna.
Om du har primat så kan det vara det som gjort att du fått diacetyl speciellt efter bara c:a en vecka på flaska.
Låter du flaskorna stå ett tag till i rumstemp så bör diacetylen avta med tiden.

Om du mottrycksfyllt flaskorna skulle jag gissa på att sänkningen till 16C gjort att jästen inte tagit hand om diacetylen.
Vissa (ale)jäststammar är väldigt temperaturkänsliga och vill inte jobba ordentligt om man inte håller över 20C.
Även om det står att den jäser mellan 15-22C så kan det vara så att den optimala temperaturen bör ligga över 20C.

Eller så är det en kombination av båda, dvs både primingen samt lite för låg temp under den ordinarie jäsningen.

brandemannen skrev:

Tror inte han syftade på Jämtlands Pilgrim utan på humlesorten pilgrim, eller?

Jomenvisst, jag blandade ihop humlesorten och ölet.
Jag fick för mig att det skulle vara en klon på "Jämtlands pilgrim" humlad med Cascade.
Jag får läsa bättre nästa gång   roll

Hur menar du att Pilgrim har 10,9% alfasyra?
Förstår inte riktigt?
Kan det vara stamvörtstyrkan du avser. Ibland så anges den i %.
Det är då % socker i vörten innan den jäser (även benämnd ºPlato).
Motsvarar ca: 1,044 i OG.
vilket stämmer bra med alkoholhalten på 4,5%.

1) Det var länge sedan jag drack en Pilgrim. Vad jag minns så är det Cascade eller någon liknande humle. Så receptet verkar OK.
2) Effektiviteten: Min erfarenhet är att med ett bra mäskschema och flödeslakning så kommer man upp till 85% utan att behöva ha särskilt märkvärdig utrustning.
3) Ringrost: Jag hade ett uppehåll på nästan två år. I början var det lite si och så med utbytet innan jag var uppe i fart igen.
Helt rätt att kasta bort gammal malt och humle.

Lycka till med din återupptagna bryggning.

638

(7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Varför inte prova lite maltodextrin?
Finns till exempel på http://www.pgw.se/advanced_search_resul … =7&y=5
Dextrinerna jäser inte ut och ger mer fyllighet.
Laktos ger en lite underlig sötma som kan upplevas som lite "dammig"

Jag tycker att det här är ett bra exempel på vad hembryggning handlar om.
Att själv bestämma hur man vill ha det och inte gå efter strikta tabeller.
Att lära sig hur det fungerar på flaska och fat.
Helt klart är att man kan få mer kolsyra bundet i ölet när man kör med flaska.
Oftast ger högt tryck i fatet att ölet "piskas" i glaset och ger rikligt med skum men inte så mycket kolsyra kvar i ölet.

Sedan är det den egna preferensen som får avgöra.
Själv gillar jag inte så mycket kolsyra i ölet men ett bra skum är alltid gott och snyggt.

640

(22 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

enligt wikipedia: "Lukten beskrivs vanligen som en blandning av vitlök, koldisulfid och brinnande gummi"
Kanske svårt att ersätta med ett enda svenskt ord?

Annars brukar vi som bor i närheten av en cellulosafabrik säga:
"Det luktar Skutskär" (ersätt med lämpligt ortsnamn)

641

(22 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Ang gröna äpplen/acetaldehyd: Det är tydligare i doften än smaken. Dvs lukta på ölet, smaka inte wink

Skunk: Det sägs vara UV ljuset som bryter ner ämnen från humlet som orsakar detta.
Jag skulle gissa på att det något slags oxidation/reduktionsprocess.
Det kan förhindras/minskas om man har antioxidanter i ölet.
Till exempel askorbinsyra (konstgjort C-vitamin) som många fabrikanter häller i sitt öl för att få en längre och bättre hållbarhet.

Vill man undvika risken för "skunkning" så ställer man ölet mörkt och svalt. Inte ljust och varmt.
Nu på vintern i Sverige är inte solljuset särskilt starkt.
Men till sommaren så kan vi alla testa hur ölet påverkas om man ställer en ljus flaska i solen en hel dag.

Alternativet är att laka ur som om man skulle göra en normalstark öl och förlänga koktiden så att man reducerar vörten mer.
Då behöver man inte bekymra sig om att få ett lågt utbyte av malten.
Visserligen blir ölet lite mörkare med längre kokning men det brukar vi hembryggare inte bry oss om.

643

(22 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Acetaldehyd är en riktig migränframkallare.

644

(22 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det kan också vara en oxidation av ölet.
Etanol kan oxideras till acetaldehyd.
Se över din process när du tappar upp/tappar om ölet.
Undvik så mycket som möjligt att få luft i ölet.
Se till att häverten inte tjuvläcker in luft i skarven mellan de två delarna.
Jag hade det problemet för ett antal år sedan och jag fick just precis detta fenomen.
Bytte hävert och sedan var jag av med problemet.

645

(19 svar, postad i Humlegården)

Det har varit väldigt intressant att läsa inläggen här.
Jag kommer inte att gå i polemik med er andra och era inlägg.
Dvs svara på andras inlägg i debatten.

Jag har min bestämda uppfattning och den är:
- Jag litar helt till 100% på Humlegården, dess ägare och deras anställda.
- Jag tror inte att Humlegården har några dolda avsikter med detta.
- Jag litar fullt och helt på Humlegården att de värnar om min integritet.

MEN om man läser villkoren (vilket man alltid ska göra) från Trustpilot så står det klart och tydligt att de anser sig ha rätt att hantera min information som de behagar.
De (Trustpilot) kommer att spara mina uppgifter (Namn, email, åsikter osv)
Det står ingenting i villkoren från Trustpilot om att (i detta fall) Humlegården kan kontrollera vad som får göras med informationen.

Jag läser på Köpvillkorsidan ( http://shop.humle.se/se/page/villkor.php )
"Vi hanterar personuppgifter enligt PUL (Personuppgiftslagen) och lämnar inte ut uppgifter till tredje part."
Svante tolkar det som att Humlegården inte lämnar ut uppgifterna till tredje part.
Jag tolkar det som att Humlegården gör det.
Det vore mer korrekt och ärligt att det står i villkoren att Humlegården lämnar information till tredje part i samband med leveranser och att Humlegården lämnar ut information till Trustpilot.

30 dagars regeln är rent nonsens enligt min åsikt.
Antingen lämnar man ut uppgifter eller inte.
Det finns inte något utrymme i lagen som säger att det är OK utan mitt explicita godkännande, även om det bara gäller i 30 dagar.

Det känns lite skrämmande att Humlegården är rädda för att Trustpilot inte skulle acceptera att Humlegården skriver att information om namn och emailadress lämnas till Trustpilot samt att man som kund bör ha möjlighet att välja om Humlegården ska skicka information till Trustpilot eller inte.

Slutligen:
Jag uppskattar verkligen Humlegården med deras fantastiska service och engagemang som gör att det är otroligt enkelt att beställa malt, humle och jäst. För mig är Humlegården det bästa företaget i världen.

Tappade precis upp min julporter på flaskor o fat
Jäste ut bra från 67 till 13.
Har ändrat mitt jäsningsschema de senaste bryggderna, från en vecka på primär till två veckor.
Omtappning till sekundär ytterligare en vecka.
Även justerat mäskschemat för mina överjästa öl till 63-65ºC i 45 minuter och 68-70ºC i ytterligare 45 minuter.
Resultatet har blivit bättre utbyte av malten, mer utjästa öl med drygt 80% förjäsningsgrad och väldigt blankt öl direkt.
Kan rekommenderas om man har problem med utbyte eller jäsning eller grumliga öl.

Lite info angående julportern:
Färg:  Mycket mörkt rödbrun inte svart, blank
Doft: lite rökig med lättrostade toner, en aning röda äpplen med en touch av citrus.
Smak:  Söt värmande alkohol, rostade toner av kaffe och mörk torr choklad.
Lite färsk/rå ännu, med tydlig beska som balanserar sötman.

Tror att ölet blir utmärkt till 1:a advent.

Med tanke på tråden om autolys och umami så kanske det är autolys som är boven till gummi/plastic padding?
Autolys ger en obehaglig gummiliknande doft.
Kanske har ni i för mycket jäst?
Lagom är bäst wink

Jag har för mig att jästsvamparna "dominerar" över mjölksyrebakteriernna så länge som jästen har socker som den kan jäsa ut.
Först när det är slut på mat till jästen så kommer bakterierna igång och äter upp dextrinerna som jästen lämnat kvar.
Det betyder att ditt öl troligen kommer att vara bra i början men allteftersom så kommer det att surna mer och mer.
Alternativt hinner du dricka upp ölet innan dess wink

Vid vintillverkning så har man alltid dessa två faser, först den som jästsvamparna ansvarar för och därefter den så kallade malolaktiska jäsningen som mjölksyrebakterierna anvsvarar för.


Eller så har du tur denna gång och ölet blir alldeles utmärkt.

Jag skulle veta varför 11 ska vara så magiskt.

Har försökt hitta något på nätet om det men misslyckats.
3, 7 och 13 anses "magiska", men 11 har jag inte hittat något om.

650

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Om du är orolig så ha i mer jäst.
Jäsningen går saktare vid kallare temperatur men det är ju en fördel när man brygger lager för den ska vara så ren som möjligt utan jäsbiprodukter.
Låt det stå och puttra i många veckor det är inte ett problem.
Undvik att öppna och kika så ofta.
Jäser det sakta så kan du få vänta upptill fyra veckor innan det är klart.
På slutet kan du höja temperaturen för en så kallad diacetylrast.