451

(45 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Nu leker jag hobbymoderator här och skapar en tråd för allsköns diskussioner om surölsbryggning. Mer specifika frågor om en enskild mikroorganism eller en enskild teknik kan man överväga att skapa en separat tråd för.

452

(65 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag föreslår att du startar en ny tråd om surölsbryggning LasseN, så kan vi låta den här tråden handla specifikt om Brettanomyces.

Edit: Jag gjorde slag i saken och skapade den själv.

Edit 2: Din fråga är dessutom redan besvarad i tråden.

Till att börja med så verkar det där receptet utgå från 85 % utbyte vilket är väldigt optimistiskt för en hembryggare. Jag skulle nog hålla mig lite skeptisk till den källan.

Du verkar ha hamnat på ungefär 65 % utbyte vilket är lågt, men inte extremt lågt.

Det man direkt kan se på din metod är att du har extremt lite mäskvatten, 2-3 l per kilo malt är det normala intervallet. Testa det och att öka på mängden malt till att börja med.

Det var minsann en rejäl utjäsning! Främst beror det på att du hade ganska mycket strösocker. Någon grad lägre mäsktemperatur påverkar inte så mycket, ett par punkter bara. Ett öl med såpass högt OG blir knappast tunt hur mycket det än jäser ut.

455

(65 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

DonDegen skrev:

Tack fört jätte bra svar alla! En fråga kvar bara!
När tex US05 är färdigjäst ska jag hälla över vörten i sekundärjäskärlet o tillsätta bakterierna då o låte det stå där 6-12 månader eller ska vörten ligga ihop med jästkakan så länge?

Nej, det bästa är att inte tappa om, döda jästceller blir näring åt Brett. Använd glasdamejeanne eller Better Bottle. Du kan lika gärna ha i alla mikroorgansimer från början.

456

(65 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

DonDegen skrev:

Jag tänkte köra 52 grader 20 min 63 grader 30 min 71 grader i 60 min o mäska ut i 20 min på 78 grader.
Malt
Pilsnermalt
Vetemalt
Havremalt
Sen va det där med jästen jag vill ju gärna använda vildjästen Brettanomyces bruxellensis (Wyeast 5112) den känns jävligt rätt kan man ha både den o belgian sour mix i sekundären?

Det där mäskschemat kommer ge dig hög utjäsning och inte så mycket för eventuella senare mikroorganismer att jobba med, men det är kanske det du vill?

Det är milsvid skillnad att pytsa i enbart en Brettkultur och att dessutom ha i en massa mjölksyrabakterier som finns i
Belgian Sour Mix. I det första fallet får du enbart Brett-aromer (stall etc.) och i det andra fallet får du dessutom mjölksyra + en del annat smått och gott.I det senare fallet är det dessutom helt meningslöst att pytsa i en ren Brett-kultur då det redan ingår Brett-kulturer Belgian Sour Mix (något som redan påpekats).

Den stora frågan är: vad är det du vill åstadkomma?

457

(65 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Saisonjäst, Brett och hög mäsktemperatur kanske kan vara ett alternativ?

458

(65 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

DonDegen skrev:

Är det en ide att använda French Saison (Wyeast 3711) som primär jäst sen i sekundären har man i denna  Brettanomyces bruxellensis (Wyeast 5112) o låter den gotta till sig i 6 mån? Eller ska man ha Belgian Sour Mix (White Labs WLP655) som primär?
Jag vill ju ha en riktigt fin suröl som ändrar karaktär med åren!

Om det är suröl du vill göra krävs det mjölksyrabakterier, och då börjar vi irra lite off-topic.

Jag har inte bryggt själv (är mer inne på p-lambik) men jag har provat en hel del hembryggda versioner och brukar alltid förhöra mig om metodiken. Det är för mig väldigt tydligt att det krävs surmäskning eller en bra uppodlad Lacto-kultur (som får jobba på vörten innan Saccaromyces) för att få ett öl som står bra på egna ben. Versioner med köpta blandkulturer eller separata kulturer har helt enkelt haft för klen syra och varit lite trista. De kan dock funka bra tillsammans med någon smakrik frukt. Allra sämst är WhiteLabs berliner-blend som av någon outgrundlig anledning har en bayersk veteölsjäst som ena komponenten.

Det bästa är nog att läsa vad CalleT har skrivit här i forumet om saken, han har järnkoll på detta. Tyvärr hittar jag inte de aktuella trådarna så här i brådrasket. Här är ändå en artikel på ämnet:

http://byo.com/all-grain-brewing/item/1 … techniques

Notera att det grå bra att använda vilken malt som helst för att få vild Lacto, eventuellt extra mängder på syramalt verkar inte spela någon roll. Att hålla rätt temperatur och hålla syre borta verkar vara det som är spelar roll.

Weinkeller skrev:

Ja, det är ju helt klart en väg att gå. Dock så kommer man ju koka bort lite alkohol från mjölksyrejäsningen vilket iofs inte behöver vara en nackdel. Det borde vara enklare att få ett snabbt och pålitligt resultat jämfört med en mjölksyrejäsning med efterföljande öljäst. En sådan öl kommer dock få en djupare smak  då mjölksyrebakterierna får jobba längre tid och även efter öljästen är klar. Det är nog mer något sådant jag är ute efter. Man skulle ju kunna ta undan lite innan man kokar upp ölen och tillsätta tillsammans med jästen för liknande effekt?

Mjölksyrejäsningen ger normalt sett inte någon alkohol, även om vissa arter av Lactobacillus (heterofermentativa) producerar alkohol. Mjölksyrebakterierna jäser normalt sett heller inte vidare efter att Sacharomyses är klar då den är alkoholkänslig. Det är därför viktigt att låta Lacto få jobba ifred innan man tillsätter vanlig öljäst.

462

(65 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Här är för övrigt en bra förteckning på olika Brett-stammar (och annat):

http://www.themadfermentationist.com/p/ … tures.html

463

(65 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Den förklaring jag har sett till att Brett producerar mer "funk" när den får konkurrens av annan jäst är att den får en tuffare omgivning att jobba i. Men det här är ett ganska outforskat område.

464

(65 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag har också känt väldigt olika karaktär från 100 % brett-öl. Från extremt stalliga och skitiga toner till ingen "funk" alls. Det beror nog både på art/stam samt jäsningsförhållanden (temperatur, mängd jäst etc.). B. lambicus har gett mest "funk", exempelvis i Mikkeller Yeast Series.

465

(65 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

fatboy skrev:

Tack som alltid Ekstedt!

Luftar du någonsin vörten så som jag förklarade i inlägget?

Vad finns det för fördelar/nackdelar att använda brett tillsammans med någon annan primärjäst? Vad händer om man tillsätter brettjästen i sekundär?

På (a) svarar jag nej, och på (b) är den gängse uppfattningen att Brett solo ger mer fruktighet med  mindre stallighet och lantgård, samt inte riktigt lika hög utjäsning. Mer som normal (över)jäsning alltså.

466

(65 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

DonDegen skrev:

Om man ska ha i Brettanomyces efter en annan jäst tex en saison jäst. Låter man då saison jästen jäsa klart o sedan häller man i Brettanomyces eller låter man saison jästen jäsa några dagar sen häller man i den andra?

Man kan lika gärna ha med Brett från början, Sacharomyces kommer ändå ta över föreställningen initialt.

Kenneth skrev:

Viskositeten (tex råg o havre) påverkar också den upplevda fylligheten, mer en (mun)känsla än en smak.

Med "fyllighet" menar i alla fall jag enbart munkänsla, och inte smak ö.h.t. Men det kanske inte är så begreppet används av alla.

Låter som en helt normal jäsning med US-05, den är snabb! Det finns egentligen ingen anledning att vänta 3 veckor innan flasktappning för en vanlig normalstark pale ale, två veckor räcker gott och väl.

Och strunta i att ta SG-prov, vänta tills flasktappningen.

469

(65 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det är alltid en avvägningsfråga när man kan flasktappa ett slikt öl, men jag skulle nog vänta lite till. Det beror ju lite på hur ivrig du är på att få dricka den till semestern.

En variant är att tappa upp nu med relativt lite kolsyresocker, en annan är att vänta en månad och använda lite mer kolsyresocker. Vilket som bör du använda starka flaskor och övervaka kolsyreutvecklingen. Som tur är jäser brett ganska långsamt, så om du öppnar en flaska varje eller varannan vecka bör du kunna undvika flaskbomber genom att ställa in flaskorna i kylskåpet om kolsyran börjar dra iväg.

För mina fruktlambikar kör jag 6 g/l kolsyresocker, vilket initialt ger en ganska normal kolsyrenivå som sedan långsamt ökar, men jag har ännu inte nått upp till fontännivå. Jag brukar tappa med SG runt 1008.

fatboy skrev:

Är restsötma bara ett mått på fyllighet av ölen eller påverkar det också tex smak?

Hur kontrollerar man restsötman och fylligheten?

Nej, det är relaterat men inte samma sak, här fösöker jag reda ut begreppet restsötma:
http://fabrikorekstedt.blogspot.se/2013 … rring.html

Följande påverkar såväl restsötma som fyllighet:
* Mängd specialmalt (karamellmalt och dylikt) och i motsatt riktning enkelt socker (ex.vis strösocker)
* Jästens utjäsningsförmåga
* OG

Följande påverkar primärt fyllighet:
* Proteinrika extraktgivare som havre och vete (och råg?)
* Mäsktemperatur
* Maltodextrin (eller dextrinmalt)
* Glycerolhalt (jästberoende)

Hög kolsyra kan också ge upplevelsen av större fyllighet för tunna öl (exempelvis geuze)

Även med FG 1010 hade det funnits socker kvar, det finns alltid socker kvar, men när SG har stabiliserats till FG så är det kvarvarande sockret sådant som jästen inte kan metabolisera, lite förenklat.

Det kolsyresocker du tillsätter består (lämpligen) av enkla sockerarter såsom sackaros som jästen i normalfallet klarar av jäsa.

Att ditt FG blev 1018 i stället för det av receptet eller bryggprogrammet predikterade 1010 kan bero på en massa faktorer; mäsktemperatur, maltsammansättning och annat. Hade du en pigg jäst och bra jäsning är det inga problem. Stirra dig inte blind på "estimated FG" som vissa bryggprogram spottar ur sig.

Vad föregående talare skrev, men det kanske är bäst att vara övertydlig: ölet har alltså jäst färdigt.

moondog skrev:

Varför koka 30l? Jag hade valt att koka allt extrakt + all humle tillsammans med så mycket vatten som jag fick plats med i kastrullen och sedan späda med vatten efter koket. Har själv gjort så flera gånger utan problem.

Funkar det med. Dock bör man - om man är petig med renligheten - koka spädningsvattnet i 20 minuter, och då kan man ju lika gärna ha med en del av maltextraktet.

Men då vanligt kranvatten normalt är i princip bakteriefritt funkar det troligen med spädning utan kokning.

Det ska fungera, du bör nog koka andra omgången i en kvart eller så. Och då kan du ju köra i lite sena humlegivor också om du har sådana.

Jäsning i öppna kärl ger läge tryck än i jäshink vilket i sin tur ger lägre tryck än i en trycksatt jästank. Ju högre tryck, desto lägre esterbildning vill jag minnas, och det finns säkert fler effekter.

Infektionsrisken är nog inte så stor så länge jäsningen är aktiv med uppåtstigande koldioxid, och så är det förstås extra viktigt att ha kliniskt rent i jäslokalen.