Chubb skrev:

Hur som helst, jag får inte plats med ekolven stående vertikalt i kylen så har testat förut att kyla den och försöka hälla av men då måste ekolven stå lutad i kylen vilket gjorde att jästsedimentet inte blev särskilt fast och det var svårt att inte få med detta ut.

Jästen brukar å andra sidan sätta sig på botten i rumstemperatur också (tar kanske ett dygn extra). har du verkligen problem med att hela jästsedimentet virvlar upp? Det blir alltid ett litet "dis" precis på ytan av sedimentet som lätt rörs upp, men det är mest andra fällningar från vörten, samt jästceller med defekt flockulering. Den abslouta merparten av cellerna skall sitta ganska fast som ett sedimentskikt även på lågt flockulerande jäst (på högflockulerande blir det ett "skinn" som man måste skaka loss). Man måste ju inte heller hälla helt "torrt" när man häller bort. Blir det någon halvdeciliter vätska kvar gör det inte så stor skillnad. Ett annat tips om flaskan är helt full är att först hälla av 3/4 av vätskan, ställa in den i kylen igen och vänta till det lagt sig igen, och sedan hälla resten. Då minskar risken för att sedimentet börjar glida iväg.

Om inte detta hjälper så låter det nästan som om du odlat fram en extremt lågflockulerande kultur från flaskan. Räkna med att den kommer uppföra sig liknande i ölet du jäser också d.v.s extremt hög utjäsning och lång tid för att klarna. "köpe-jäst" varianterna av Sierra Nevada (1056, US-05 etc.) brukar ju åtminstone ha "medelhög" flockulering. Har odlat upp US-05 i E-kolv flera gånger, och den har suttit relativt hårt i botten.

/Calle

... och höll ju på att glömma Chubbs fråga...
Jag kör samma metod som Techno,  d.v.s in i kylen, sedan bara hälla av, och på med ny vört.
Har alltid fungerat utmärkt.

/Calle

Flasktömmaren skrev:

Hejsan, med risk för att låta gnällig... måste ni använda uttrycket "fulöl" i det här sammanhanget?  uttrycket myntades väl i den där reklamen med Robert Gustavsson och anspelar på massproducerad skräplager? inte hembrygd? känns som att "ölet" i en förkultur skulle vara nånting äckligt eller så...  bara undrar..

Nja, en väl utväxt och väl syresatt förkultur (med t.ex. omrörare) i svag vört utan humle (vilket jästen gillar bäst) smakar sannerligen inte gott. Den har nog de flesta felsmaker man kan tänka sig. Oxiderad, skyhöga halter av acetaldehyd, och ofta syrlig. Verkligen inget jag skulle hälla i min öl !!! Det är skillnad om man gör en kort s.k. "starter" där man bara sparkar igång jästen och pytsar över rubbet i ölet så fort jäsningen tagit fart. Det här exemplet gäller ju jästodling, och då tycker jag att "fulöl" nästan är en väl snäll benämning på vätskan som blir över...
(förbrukat odlingsmedium med cellexkrementer kanske vore en bättre benämning wink )

/Calle

Jag har sett US-05 jäsa till 11-12% utan problem flera gånger, och utan problem med högre alkoholer etc. Se bara till att ha nog med jäst och jäs inte för varmt. US-05 ger helt rätt smakprofil för en Am barley wine. Jag brukar vanligen rekomendera (och använda) flytande jäst till mina öl, men här skulle jag inte tveka att köra torrjäst i form av US-05.

/Calle

Det har inte funnits någon saison på länge hos systembolaget (och Nils Oscars variant var väl sådär), så det blir nog till att kolla på något ölställe. Bland saison så är Dupont kanske den mest kända och ofta en som andra jämförs mot. Fantome är väl ett gott exempel på den mer robusta stilen (starkare och ofta lite lätt infekterad). Välj helst exempel från Belgien, det finns många fler förutom de ovan. Amerikanarna gör en del saison, men jag har inte smakat någon vettig än. Dessa är ofta bara starka (och inte torra nog) öl som är smaksatta med kryddor istället för att få fram smaken med rätt sorts jäst, jäsning och lagring.

/Calle

Portugisen skrev:

Väldigt bra feedback, tack Calle!  Hade tänkt mig en Saison på 5,5-6% (max) och om den är så utjäsande som du säger bör jag inte lägga den på ett högre OG än 1.050 iom att med 85% utjäsningsgrad hamnar jag på 5,66% och på en utjäsningsgrad av 90% hamnar jag på 6% ABV.  Har du haft socker med när du brygger Saison och i så fall hur mycket?  Har du provat Belgian Saison någon gång?

Jag har inte använt socker, men mäskat i lägre temp (64-66) och French Saison har jäst ut till 94% under dessa förhållanden. Så socker behövs definitivt inte för ett torrt resultat med denna jäst.
Jag har inte provat Belgian saison ännu, men den lär ju ge ett fruktigare/blommigare resultat som är svårt att efterlikna med annan jäst, men sägs å andra sidan vara lite problematisk att jobba med. Vill minnas att det står en del om Duponts jäst i Farm House Ales. Det stårt dock på "att-göra-listan" att prova Belgian saison, eller alternativt odla upp egna stammar från en flaska Dupont Saison. Jag har dock en isolerad stam från en flaska Dupont Avec les Bons Voeux som i experimentjäsning varit helt galet fruktig/blommig när man jäser den varm. Jag är dock osäker på om det är samma stam de använder till sin Saison, och jag har inte provat att brygga på riktigt med den (kanske borde göra det först istället..?) Jag tror dessutom anledningen till att Whitelabs säljer en blandning är för att få smaken från Dupont, men genom att blanda med en mindre kinkig jäst, så garanteras även en snabb utjäsning på slutet.

/Calle

Trevlig bok det där. Jag har använt Wyeast French Saison till många brygder, och för OG under 1050 tycker jag den ger riktigt fin saison-smak med dragning åt citrus och pepprighet. Inte särskilt fruktig. Vid högre OG tycker jag den ger lite väl eldig och robust smak. Denna jäst är mycket pålitlig och jäser ut fort och ordentligt. Den är ju även (ö)känd för att jäsa ut extremt mycket (inte ovanligt med 95% utjäsning), så den ger hög alkohol och snustorrt resultat redan vid lägre OG. Mitt råd om du vill göra "normalstark" saison med denna är att ligga under 1050 i OG och ta det varligt med beskan då ölet i princip kommer sakna sötma. Smaken gifter sig fint med klassisk ädelhumle och lättare brittiska (även Styrian). Har provat med "nya-världen-humle" också, men tycker det skar sig i smakerna (fast det tycker jag i flera belgiska öl som leker med sådan humle, men jag vet att andra gillar det). Jag har även provat att torrhumla med saaz, och det blev riktigt fint.
Se även upp så du inte lakar ur någon "skalsträvhet" vid mäskning/lakning, då denna lätt slår igenom i ett så torrt öl (gjorde en lite hafsig snabbt "bordsöl" med extra lågt OG genom att laka länge en gång, och den blev oväntat sträv och rivig på tungan. Fick hälla ut).

/Calle

Om den verkligen är högflockande faller den vanligen fortare än skräpet, men riktigt mycket "våld" verkar oftast fungera (vilket det tycks ha gjort ovan). Jag har dock sett jäst som flockat ihop igen på mindre än en minut, och då kan det nog vara snudd på omöjligt. Det kanske inte är så konstigt att britterna helst skördar sådan jäst från ytan där den redan är ren och fin....

/Calle

Massa bra tips ovan.
70-75% utjäsning för en brittisk/irländsk jäst är ju ganska normalt, i synnerhet om man jäst lite kallt, och den flockat tidigt (de är ju ofta högflockande).  Jag har dock sett jäsning upp mot 83% med US-05 om den trivs (eller med mycket jäst). Angående #1272 så är den ju mycket mer högflockande än #1056/US-05 så det är inte orimligt att den också är "normalt" utjäst. Har dock inte provat jäsa med denna själv, så jag vet inte riktigt hur den brukar bete sig.
Skulle vara intressant att veta vilka sorters jäst du använde i det första exemplet?
(nu spekulerar vi ju mest)

/Calle

Ett annat tips kan vara att värma upp mäskkärlet ordentligt en längre stund innan man börjar mäskningen, t.ex. genom att hälla i några liter kokande vatten i väskan och sätta på locket en stund.  Men en viss värmeförlust blir det ju alltid (och bra öl ändå...)

/Calle

386

(19 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Kenneth skrev:

Om man ska använda det i bryggning så blir det inte någon skillnad vad jag kan förstå om det är stora kristaller eller inte.

Väldigt stora kristaller består mest av socker (det är ju så man renar fram sockerkristaller ur melass), så de har ganska lite smak. Karamellsirap innehålelr mycket mer smak och färgämnen. Är tanken mest att bara höja sockerhalten så går det lika bra med strösocker direkt (för t.ex. en trippel). Tanken är väl att det är bortkastade pengar/tid att göra/köpa de där stora kristallerna, då de innehåller så lite smak och färg, och ändå skall lösas upp i koket ändå. Vill man ha det mörkt och karamelligt går man via karamellsirap (egen eller köpt), och vill man bara ha socker, så kör man strösocker (eller icke-karamelliserad färglös invertsirap om det är billigast/finns färdigt).

/Calle

Trevligt med det nya urvalet av jäst!
En annan som skulle kunna vara av intresse för flera är WLP510 Bastogne Belgian Ale som sägs vara baserad på jäst från Orval (Saccharomyces delen). Motsvarande finns inte hos Wyeast medan båda har från både Chimay(WY1214/WLP500), Rochefort(WY1762/WLP540) och Westmalle(WY3787/WLP530) Achel och Westvleteren använder Westmalle-jästen). För fler jämförelser kolla in http://www.mrmalty.com/yeast.htm

/Calle

388

(19 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Skulle vilja påstå att det är mer komplicerat än så. Det vi på svenska menar med kandisocker är mycket riktigt de där stora (ganska rena) kristallerna av strösocker. I belgiska bryggerier används ofta en sorts sirap som ibland kallas "kandi", men inte har något att göra med dessa kristaller. Denna sirap är en karamellsirap, d.v.s en vattenlösning av karamelliserat socker. Via framförallt amerikanska bryggböcker har det spridits en hel del förvirring i detta ämne, då man blandat ihop begreppen.
Receptet ovan börjar mycket riktigt med invertering av sockret d.v.s partiell sönderdelning av strösocker med mild värme och syra till glukos och fruktos. Att dömma av sluttemperaturen så driver man dock det hela vidare till karamellisering (med "karamellsmak" och mörk färg). Låter man detta stelna får man "karamellsocker". Löser man ut det i vatten till en sirap får man karamellsirap (och en produkt som är ganska lik den belgiska "kandisirapen").
Produkten är alltså utmärkt att använda som "belgisk kandi" men är med andra ord vare sig kandisocker eller invertsocker utan en sorts karamell.

/Calle - i sockerdjungeln

Har alltid tyckt att den där Mr Malty kalkylatorn är lite skum, men jag brukar inte göra förkulturer på det viset från påsar, så vad vet jag...
Jag har dock räknat celler vid odling med skakbord/magnetomrörare ett par gånger, och vanligtvis fått ca 100 miljarder celler per liter medium OG1028(7plato). Jag utgår numera från att detta alltid är fallet och kör med jäst från 1 liter omrörd kultur per 10 liter vid överjäsning. Brukar öka till 1.5 liter per 10 liter för OG över 1070 (antar att man bör öka till 2 liter per 10 liter för lager).

/Calle

Jo jag känner till fenomenet med "snöoväder" för riktigt högflockande brittisk jäst smile
Väl utjäst förkultur startad på rimligt OG håller sig i god form minst två veckor i kyl. Den stora bottenytan i en E-kolv gör dessutom att jästen inte packas ihop för mycket vilket verkar vara en viktig faktor för att undvika stress, så jag tror nog att jästen håller sig fin ytterligare en tid i detta fall. För säkerhets skull kan du ju dra igång den med ny vört någon dag innan bryggning. Det är kanske inte idealt att dra igång så mycket jäst i en liten volym igen (flaskan var väl inte så stor), men detta problem är klart mindre när man kör omrörare och har god tillgång på syre (och tack vara omröraren bör du ju även kunna gå upp mot 600-700 ml utan problem).

/Calle

peps skrev:

Magnetomrörare är på intet sätt det ideala för att odla jäst,

Skulle nog vilja påstå att det är mycket nära det ideala alternativet, och i labbmiljö/industri kör man alltid med omrörare när man behöver köra större volymer (dock oftast en som drivs av en axel via kärlets lock). Mindre volymer (under 3 liter) kör man väl vanligen på skakbord, men mest för att det är smidigast så. Vid odlingsvolymer över 1/4 av flaskans volym behövs dessutom särskilda flaskor med "baffles" (turbulensskapande bulor/bucklor etc. på insidan) annars blir det ingen vettig omrörning med skakning.
Det man vill åt är följande:
1) Konstant hög omrörning i vätskan för att ständigt fördela näring.
2) Konstant inflöde av syre (i lagom nivåer).
3) Konstant avlägsnande av koldioxid.
En magnetomrörd flaska med bra gasgenomsläpp i öppningen (t.ex. löst liggande folie) uppföljer alla tre kraven utomordentligt. Den ger i princip maximal tillväxt med hög vitalitet på cellerna och på kortast tid.

Enda nackdelen jag kan se är att det går utmärkt att odla vissa sorters mögel i en sådan då mögel kräver både högt syre och låg koldioxid (vilket ju normalt inte förekommer under jäsning eller "stående" förkulturer). Risken minimeras dock om man stegar upp volymen så att jästen alltid ligger två steg före.

Själv kör jag med ren pappersduk som dammskydd i flasköppningen vid både omrörare och med bafflade flaskor på skakbord. Tar ca 3-4 dygn att gå från odlingsplatta till jäst nog för 20 liter öl, och detta på en slutvolym på kulturen på 1.5-2 liter (ca 200x10^9 celler).

Man skall dock ha klart för sig att odling direkt från flaska till flaska (utan att gå via en platta för att plocka rena kollonier) ibland kan ge lite konstigt resultat. Det är inte helt ovanligt att "flaskjästen" innehåller både respiratoriska mutanter och mjölksyrabakterier (har hittat i flera svenska och belgiska bryggeriers öl, även trappistöl...). Dessa riskerar såklart att hänga med (och förökas) hela vägen om man inte renstryker först, så det är inte säkert att en misslyckad batch beror på att man själv "grisat". Det vanligaste är dock att det hela går utmärkt, så kör på bara.

@Lifven: Jästen på bilden ser onekligen högflockulerande ut (tydliga "flockar"). Undrar vad det är för jäst? Kan ju hända att de valt en högflockulerande (brittisk?) jäst för sin 3.5% version, om de vill ha bättre kropp till svagare öl..?

/Calle

Brettanomyces brukar vara aktiv minst ett år, och levande celler finns det kvar mycket gott om även efter flera år, så de jäser vanligen ut ordentligt. Det blir dock inte blir superutjäsning  som i lambic (till detta kräva komplementerande bakterier m.m. som kan omvandla långa kolhydrater). Jag tappade för några veckor sedan om ett öl jäst med enbart Brettaomyces, och där stannade utjäsningen på 94% efter 7 mån och det är ju en del det också. Mitt råd är att följa flaskorna, och "pysa" dem i god tid innan om det skulle bli för högt tryck. Det hela går dock rätt långsamt, så det är inte samma galopperande flaskbomb-risk som om man tagit för mycket socker i flaskorna (som ju jäser ut fort).
Angående smak så brukar Brettanomyces ha en period de första 6 månaderna då det kan smaka mycket underligt, och i värsta fel rent ut sagt pissoar. Detta brukar dock ändra sig med tiden (så häll inte ut!) och det hela övergår i fruktiga toner med inslag av läder och en liten ton av "häst" och ensilage. Brettanomyces gör (til skillnad mot vad många tror) inte heller någon nämnvärd syra att tala om när de får växa helt syrefritt (= i flaska). Orval är ett praktexempel på vad man kan vänta sig.
8-12 grader låter utmärkt för att få en fin och balanserad Brettanomyces-karaktär. Räkna som sagt med 6-12 mån, och vanligen fortsätter den sedan mot ännu större höjder de följande åren. (Spara några minst 2 år)

/Calle

+1

Och för att förtydliga nomenklaturen ännu mer:

Stamvört 12 Plato = 12 gram extrakt/socker per 100 gram vört (beror ej av temperatur)
OG 1049 = 1000 x vörtens densitet  jämfört med rent vattens densitet vid 20 grader C. (blir här 1,049 ggr vattens). presenteras ibland även utan 1000x som OG 1.049

Plato används vanligen av bryggerier i "kontinentala" Europa inklusive Norden (och de flesta andra ställen i världen), och det ganska ovanliga "Gravity" används främst i Storbritannien, Irland och av hembryggare (termen spreds från hembryggare i England till USA och sedan till Norden. Även många "hembryggar-startade" bryggerier i USA använder det).

/Calle

Tror generellt de där jättevolymerna är beräknade på förkulturer utan vettig syresättning eller omrörning. Med fri tillgång på syre och kontinuerlig omrörning behövs betydligt mindre volymer. Även med lite enklare metoder för att öka på syre+omrörning tror jag två liter räcker gott. Täpp inte igen kärlet, utan skydda det mot damm med mycket löst sittande Aluminiumfolie och skaka runt flaskan så ofta du har tid så växer jästen bra och bör ge tillräckligt med pigg jäst för din jäsning. Det är dock en fördel om du sedan kan ta enbart jäst-sedimentet till din jäsning (när man kör syresatta förkulturer är "ölet" som bildas i förkulturen ofta kraftigt oxiderat).

/Calle

395

(11 svar, postad i Vin, cider och mjöd)

Bättre lycka med nästa batch då!
Själv blir jag lite sugen på att  prova hela lactobacillgrejen näst gång jag kör
men det blir nog till sommaren.

/Calle

396

(7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det där med syratvätt är inte någon vidare universallösning. Den blir ju inte bakteriefri, och om du inte planerar att dricka ölet snabbt (du kanske ändå tänkt någon sorts real ale med tanke på jästen?) eller pastörisera ölet, så hinner baggarna såklart snart ifatt i flaskorna/faten igen. Vill man rädda en unik jäst är det lämpligaste att renstryka på platta, plocka en ren koloni och starta om den igen med en ny förkultur.

/Calle

Techno skrev:

Klorin+ ättika är det där blandningen som det är viktigt att man använder  i rätt ordning när man mixar?

AboJake skrev:

Just precis . ALDRIG blanda klorin med ättika för att  DÅ bildas klorgas som INTE ALLS är hälsosamt att inandas . Blandar man först ättika i vattnet och sedan klorinet är det inte alls farligt .....
...http://www.eurekalert.org/pub_releases/2006-02/asfm-vik021306.php...

.. följer man länken ovan så rekomenderas å andra sidan:

"..Miner recommends first diluting one cup of household bleach in one gallon of water and then adding one cup of white vinegar..."
d.v.s ättika i utspädd klorin (och dessutom väldigt höga koncentrationer ?)

Saken är väl den att det faktiskt inte spelar så stor roll vilken ordning man tar så länge man späder den ena med vatten först. För att förtydliga (det du helt riktigt skriver ovan): det är om man blandar KONCENTRATEN med varandra som reaktionen går så fort att klorgas kan  börja bubbla fram fort.
Dessutom, häller man i för mycket ättika (även när det är utspätt) blir pH så lågt att all hypoklorit övergår till klorgas ändå (fast det läcker ut långsamt då det är mycket utspätt, men med tiden blir nivåerna hälsovådliga kring lösningen), så det är exakt som du säger viktigt att ha koll på pH när man mixtrar med denna blandning.

/Calle

Måste verkligen rekomendera ett besök på Martyn Cornells sida när det gäller debatter kring klassiska brittiska ölsorter. Han är en mycket kunnig, rolig (och kaxig) öl-historiker (skriver böcker också). Han och några till har gett sig sjutton på att utgöra en brittisk jämnvikt mot att den amerikanska öl-scenen (med mer eller mindre kött på benen) är de som i stort sett oemotsagda får definiera "allt-om-öl". Han backar självklart upp allt med en rejäl mäng referenser. Jag tycker det är trevligt och tankeväckande att läsa om öl utanför det vanliga amerikanska perspektivet. Mycket smått och gott finns även mellan raderna i floden av "comments" som vanligen följer de ganska kaxiga artiklarna.

Ett av flera inlägg i porter-debatten:
http://zythophile.wordpress.com/2009/03 … and-stout/

/Calle

399

(18 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jonte skrev:

Är oxidationsproblem nåt som märks i smaken först efter ett tag? Då borde det vara ganska lugnt för min del. Brygger mest britiskt inspirerade öl med förhållandevis lågt OG, och som oftast dricks upp rätt snabbt.

Akut överoxidering kan yttra sig direkt som acetaldehyd (och kommer främst från jästen när den får god tillgång på syre). Det vanligaste är väl den där andra (kartongsmaken m.m.) som behöver lite tid för att krypa fram. Jag tror precis som du skriver ovan, att mycket brittisk öl som går igenom "plaskig" jäsning klara sig genom att den är avsedd att konsumeras ganska fort. Att gunga runt en sluten tank(tunna etc.) är ju dock som flera nämnt inget problem, eftersom man bara rör upp jästen, och inte plaskar ner mer syre.

/Calle

400

(18 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Vill även varna för att köra en allt för effektiv "blow-off" när man använder extremt högflockulerande jäst, då det alltid finns risk att så mycket av jästen sticker "ut ur systemet" i början, att jäsningen avstannar p.g.a detta istället.

/Calle