Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Aktiva trådar Trådar utan svar
Sökalternativ (Sida 13 av 26)
jacon skrev:Jag undrar över punkterna "mäskens tjocklek" och "kokets längd". Har aldrig hört att det kan påverka utjäsningen. Har du lite mer info kring detta?
Mäsktjocklek påverkar utbytet och i viss mån även vörtens sammansättning. Ett långt kok ger mer maillardreaktioner som gör att en del jäsbart socker omvandlas till andra (ojäsbara) ämnen. I båda fallen handlar det om väldigt små effekter dock, som mest någon enstaka procentenhets skenbar utjäsning.
Vill man brygga en vit-ipa är en bra utgångspunkt att läsa på om witbier, det finns hur mycket som helst skrivet om det. Sedan gör man ett witbier-recept, drar på med lite mer malt för att få upp OG (ingen karamellmalt och annat bjäfs), tar eventuellt bort kryddorna, samt lägger till ett ipa-humleschema. Inga konstigheter.
Och ja, man bör använda en belgisk jäst, gärna någon som associeras till witbier.
kwinnerhed skrev:Kör de bara basmalt i Lervig White Ipan? Va tror du Weinkeller?
Eftersom de skriver att de gör en korsning mellan witbier och ipa så kan man anta att de använder pilsnermalt, omältat vete och vetemalt.
Vill man inte jiddra med omältat vete kör man lämpligen pilsnermalt och vetemalt. Ingenting annat.
För att bidra med ett mer konstruktivt svar så kan jag ju referera till vad boken "Yeast" säger saken på sidan 35. De vanligaste estrarna från S. cerevisiae är etylacetat (fruktigt, päron, lösningsmedel), etylcaproat (äpple) och isoamylacetat (skumbanan), men det finns förstås många fler. Gemensamt är att en alkohol och en organisk syra reagerar med hjälp av ett enzym som jästen bistår med. Alkoholen bildas av jästen, medan det inte framgår om den organiska syran bildas under mäskningen eller jäsningen. Eftersom pH sjunker under jäsningen så är det väl inget konstigt att jästen skulle producera små mängder organiska syror inklusive ättiksyra.
Hursom så är det alltså basal kunskap att två av det vanligaste estrarna har ättiksyra som den ena komponenten, och etanol respektive isoamylakohol som den anndra.
Kenneth skrev:Då ska man ha "lyckats" få ättiksyra i sitt öl.
Vet inte hur det ska gå till såvida man inte på något sätt fått ättiksyrabakterier i vörten.
Ifrågasätter du på fullt allvar att vanlig öljäst kan producera etylacetat? Då får du nog läsa på lite.
Association av doft som nagellack kan mycket väl vara estrar, troligen etylacetat.
http://en.wikipedia.org/wiki/Nail_polish
När det står i Brew lika a monk att vissa belgare använder 15-20 % så gäller det främst starkare öl. Dessutom misstänker jag - men är inte säker - att det är procentandelen av sockerinnehållet i vörten som avses. Denna är alltså avsevärt högre än om man bara tittar på viktprocenten av socker i förhållande till maltvikten. Varje kilo malt bidrar ju kanske med 600 g sockerarter i runda slängar.
Problemet med så mycket socker i en normalstark öl är att man riskerar få ett för tunt öl.
Jag brukar köra utan socker för ljusa belgare med modest alhoholstyrka; 20 % (vilket innebär kanske 25-30 % av extraktet) känns alldeles för mycket.
Gillar du Bob lättdryck finns det väl goda möjligheter att du kommer gilla det i en suröl. Men att testa i mindre skala är alltid en god idé.
Det är en jättedålig idé. Låt ölet vara som det, acceptera att det är sött och gå vidare. Mätningen är säkert korrekt, man kan inte bara titta på FG för att veta hur sött ölet är eller borde vara, utan det beror även på OG samt vilken sammansättning av sockerarter vörten hade.
Att inte vattenbehandla Göteborgsvattnet alls har funkat jättebra för mig genom åren. På sistone har jag börjat med lite kalciumsulfat och -klorid, lite beroende på vad jag vill åstadkomma. Varför vill du inte använda dessa?
För tjeckisk pilsner, betänk att det tjeckiska vattnet har ännu lägre kalciumnivåer (10 ppm i Pilsen) och jag har aldrig hört att de vattenbehandlar. Däremot gör de väl en syrarast.
Det beror på jästen, men som en första approximation kan vi räkna på 70 % (faktisk) utjäsning och då får du dividera med 0.7.
Blir väl ungefär 2 kg misstänker jag.
Värt att påpeka är att du kommer få sämre utjäsning och lägre alkoholhalt genom att byta ut sockret mot malt, men det har du kanske räknat med?
Kenneth skrev:Vad är 46 o 38 för siffor, Points per pound per gallon eller vad?
Precis.
När jäsningen är klar är den klar, de sockerarter som är kvar förmår jästen inte jäsa ut. Den kommer då endast att jäsa ut det kolsyresocker du tillsätter. Något grovt förenklat. Ibland kan det hända att det nya sockret ger jästen en extra kick så att den jäser ut någon SG-pinne till av det som den lämnade kvar i första omgången, men normalt är detta försumbart. Enda gången man behöver oroa sig är när man använder extremt flockulerande jäststammar, typ Fullers-stammen.
Med 75 % utbyte ska du ha ungefär 46/38/0.75 ~= 1.6 kg pilsnermalt för att få samma sockerinnehåll som 1 kg socker.
fatboy skrev:Vilken jäst rekommenderas tillsammans med lacto? Kan jag använda vanlig us05?
Det beror på vilken jästkaraktär du vill ha. Det vanliga är dock att använda en ganska neutral jäst, som exempelvis i berliner weisse där man typiskt kör en kölschjäst.
Ett par grader hit eller dit i mäsktemperatur har begränsad betydelse. Såhär dålig jäsning är nästan alltid jästrelaterat.
Nej, den där mixen innehåller ju allt möjligt, exempelvis Brettanomyces som ger just häst & stall.
Kör en ren kultur med Lactobacillus (Lacto) + jäst.
Men alltså, det ska mycket till för att komma under 1002, och varför skulle man vilja det förresten?
Eller menar du SG 1020?
Intressant! Jag har själv varit med om avstannade jäsningar i oreglerade kylskåp, så det kan ju kanske tänkas bero på jäststammen.
Verkar i alla fall vara en chansning att kolsyrejäsa så kallt.
Vad som är optimal jästemperatur beror ju på omständigheterna. Kolsyrejäsning är inte samma sak som den inledande huvudjäsningen. Många belgiska bryggerier som flaskjäser gör det vid en betydligt högre temperatur än den inledande jäsningen Att kolsyrejäsa underjästa öl i rumstemperatur fungerar alldeles utmärkt.
Bee skrev:Ursäkta fortsatt OT:
Om det inte är det, utan syftar på karaktären Rambo som spelas av Sylvester Stallone, så är det namnet taget från äppelsorten som just densamme utvandrade göteborgare namngett.
Så oavsett om det syftar på äpplet eller karaktären kommer det från samme man. Lite av en oändlig slinga...
Jo, det där framgick just av länken ;-)
Som många andra klonrecept är det ytterst tveksamt, denna gång främst för aromatic-malten och ett alltför högt OG. Många bra råd i den tråden däremot.
Funna inlägg: 301 till 325 av 638