OG och FG

1009 låter helt perfekt, beror lite på öltyp, men för en standard Ale eller pilsner är det kanon.
Vilken sorts öl är det frågan om?

Jajamen, utmärkt för en IPA eller APA

En liten besserwisserkommentar bara: S04 och US05, den förra är engelsk den senare amerikansk. Båda funkar dock bra, så du lär snart ha ett gott öl, och ditt OG och FG ser kanonbra ut.  

Restsötman beror ju på vilken stil man är ute efter. Som Bo säger, om man mäskar ett tag strax över 70 grader också, så får man ut mer dextrin ur malten, och dextrinet jäser inte bort, men det är sött (smakar stekskorpan på bröd, som ju ÄR dextrin). Ett annat alternativ om man vill ha lite mer dextrin i ölet är att gå upp lite på en dextrinhaltiga karamellmalten, men även i det fallet ska man väl lägga sig strax över 70 för att "dra ur den" ur karamellmalten.

Man kan ju vända på kuttingen också - vill man ha ett alkoholsvagt öl men som ändå har mycket "tyngd" så kan man försöka låta bli att ligga under 70 grader, så man mäskar ur mycket dextrin men lite maltos. Man kanske skulle få en god "folk/mellanöl" som ända har lite smak..    Lite sugen på att pröva faktiskt.
Någon som har testat detta, och hur blev ölet i så fall?

Egentligen är väl Lesaffres/Fermentis jäststammar (Safale, saflager etc.) franska, men nånstans minns jag mig ha läst att S04 är Fullers jäst, US05 är Sierra Nevadas, och Saflager W34/70 är Weihenstephans. Akademisk fråga kanske, men är då Safale S04 Fullers jäst eller Lesaffres/Fermentis jäst? Eller är den allas, eftersom den säljs på öppna marknaden...   

Tja, vad får man för "landstillhörighet" med svenskt vatten, svensk-, baltisk-  eller finsk kormalt (Vikings i.a.f.), fransk jäst från ett brittiskt bryggeri och amerikansk humle?

S-04 ska ha sina rötter i Whitbread - Wyeast 1099

Att jäststammarna inte kallas för ex. Sierra Nevada  etc. har både med jästens ursprung och tråkiga juridiska papper att göra.
Det kan dess utom vara så att jästen skördats på olika vis ex. från en annan jästbank eller från en flaska etc.  Där finns en risk för avvikelser och prestanda beroende på vilken generation och skick jästen kommer från. Risken att bryggeriet i sin tur "förfinat" jästen eller snott den av ett annat bryggeri och plockat en kultur från en lyckad batch gör det hela än mer
komplicerat.

Bra fråga. Det är ju jästen som "ramar in" ölet och ger det dess smakprofil. Men det är ju samtidigt en gradfråga, en väldigt renjäsande jäst kan ju med finurlighet användas till många olika sorters öl där jästprofilen inte är livsviktig.

Om man har väldigt mycket humle så kommer ju jästsmakerna inte fram lika tydligt, men jästen spelar en viktig roll även här, eftersom den på olika sätt framhäver eller håller tillbaka humlesmaker och -aromer. Likaså för lageröl, där man ju inte vill ha en tydlig jästsmak, så hjälper jästen till genom att framhäva eller undertrycka maltens karaktärsdrag.

Det är svårt att överskatta jästens roll. Som bryggare kan vi ju bara göra vört. Ölet är det jästen som gör.

Jättestor och omfattande fråga, dessutom intressant. Ett kort svar är att det spelar stor roll om ölen är balanserad och ofta en lägre roll om ölen är extrem i humlekaraktär eller har andra skarpa smaker som tex av mycket rostad- eller rökmalt som tenderar att dominera över en mer lågmäld jästakaraktär.

Tänk bara på tex en random ljus belgisk öl, en tysk pilsner och en engelsk bitter. Säg att det används samma vört här men du delar upp den på tre och pitchar (för att få med några personliga favoriter):
Belgisk blond: Wyeast Trappist High Gravity, 22C
Tysk Pilsner: Wyeast Bavarian Lager, 10C
Engelsk Bitter: Wyeast London Ale III, 19C

Då kommer du få tre helt olika öl, förmodligen kommer de inte ens påminna om varandra. Den belgiska kommer vara oerhört komplex i smaken med fruktiga estrar och kryddiga fenoler och förmodligen kräva längre lagring för att komma till sin rätt, ölen kommer förmodligen vara mer utjäst än lagern och i synnerhet jämfört med bittern. Humlesmak och arom kommer också att få stryka på foten. Den tyska kommer vara mycket rensmakande och elegant maltig med en distinkt beska. Bittern kommer vara mjukt fruktig och elegant samt aningen mer söt men utan att för den delen inkräkta för mycket på humlen.

Jästen ger dig alltså möjligheten att variera smaken på en basöl på många olika sätt och jag tycker det är ett privilegium för oss hembryggare att när vi vill kunna beställa hem en helt unik jäst och brygga en ny unik öl varje gång (tack humlegården).

Så börja experimentera, brygg en 20l sats, dela på två och häll olika jäst i varje. You be amazed

Det finns ett kännt citat från någon bryggeri-forskare/proffesor eller dylikt (kommer inte ihåg vem) som säger såhär: det lättaste sättet att skaffa sig en unik jäststam är att sno någon annans.

det kommer alltid ske förändringar beroende på vilken koloni celler du isolerar, vilka förhållanden den/de får bo i etc. det här tycker jag är en alldeles prima iakttagelse!