En amerikansk veteöl smakar inte alls som en tysk, eller belgisk veteöl för delen heller. En amerikanskt veteöl smakar ej så fenoliskt, fruktigt eller syrligt som motsvarigheten över havet. Det som framförallt skiljer dem år är jästen, den amerikanska jäser mycker renare.
Tanken bakom en amerikanskt veteöl är att den skall ha en ren jäsning, vara svag i styrka och vara väldigt törstsläckande utan de "tyska" egenskaperna. Egentligen kan man jäsa en amerikansk veteöl på en vanlig alejäst.
Personligen så förderar jag de sydtyska veteölen!

En helt vanlig nytillverkad, felfri 33 cl returflaska skall motstå 6 bars tryck. Men dit vill ingen nå... smile Kapsylen skjuter innan flaskan, i teorin.

Jag håller med Bo & Thomas.

3

(10 svar, postad i Vin, cider och mjöd)

Jag har 10 kg Sakeris ifrån Japan som är 70% polerat som jag skall brygga två sakebatcher utav. Bryggning är planerat till sommaren och jag startar en lite mer ingående tråd när jag börjat. Riset fick jag utav Nögne då dom gör sake/Junmai-shu. Deras sakebryggare, Brock, säger att du kan göra "Tablesake" utav vanligt matris ifall man vill vilket oftast är polerat till 90%. Håll dig borta ifrån råris och dylikt ifall du gör sake/Junmai-shu smile

Junmai-shu betyder pure rice, annars så tillsätter man ibland alkohol och Sake är egentligen en generell term för alkoholhaltig dryck. 

Bör påpekas att jag bara pratar japansk sake och inte kinesiskt risvin, processen är förmodligen snarlik fast med vissa generella skillnader och lite annan råvara (råris och vete ibland?). Det känns ju dock som att kinesiskt risvin är så enormt brett då det snarare är en generel term osv.

Ett annat smart sätt att mäta densiteten är att väga 1 liter (eller 1 dl) vid 20 grader och med en väldigt exakt våg.
1 Liter vatten väger ungefär 1 kg (eller hur?) och 1 Liter vört kanske väger 1,055 kg (ett SG på 1.055) då får man självklart räkna bort behållarens vikt.
Kan någon bekräfta säkerheten med denna metod, är lite osäker på ifall 1 liter vatten vid 20 grader väger 1000g eller ifall det väger 996g.

5

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hej!
Här finns det ett roligt experiment där dom provar omältat korn, vete, råg och havre i ett stoutrecept:
http://www.homebrewtalk.com/f14/stout-e … at-201483/
På sida 3 så hittar du resultatet utav experimentet.

Aj då, jag hade i en annan jäst nämligen Lalvin ICV K1-1116 (köpte fel). Tror dock att det blir gott ändå!

Igår blev det bryggning:

OG: 1.093

Maris Otter 4 kg (66 %)
Vetemalt 2 kg (33 %)
Druvkoncentrat Riesling 3 liter - 0 min (okänd sockerhalt)

5g Nelson Sauvin (10,9% AA) 60 min
50g Nelson Sauvin (torrhumle)

Jäst: Lalvin EC-1118

Mäskning: 65 grader i 90 minuter

Kommentarer: Grönölet står nu i rumstemperatur för att få igång jäsningen men flyttas nu under dagen till en kallare plats (4-6 grader) för att få en renare jäsning.
Ville ha pilsnermalt istället för Maris Otter men jag hade slut i lager. OG blev lite väl högt, förmodligen utav den okända sockerhalten i druvkoncentratet. Ville egentligen ha druvkoncentrat på Sauvignon Blanc eller Chardonnay  men de var slut.

@Niclas: Jag lakar på vid 78 grader.

@Pontonius: Jo 1 & 2 är motsägelsefulla! Särskilt eftersom påstående 1 är inkorrekt. smile
Man vill sällan överstiga 70 grader under mäskning (förutom vid utmäskning) eftersom det skulle medföra en viss enzymdestruktion utav både beta- och alpha-amylase (nästan en total förstörelse utav beta-amylasen). Utmäskning sker oftast vid 75 grader (Nögne Ö utmäskar vissa utav deras öl vid 75). Nögne har även vissa raster vid 72 grader.

@Mynock: Har du bryggt några öl utan denna kärva karaktär?

Som riktlinje skall man inte laka ur mer än tills vörten blir 2-3 grader Plato (1.008-1.0012 SG) för att undvika tanniner (dock så lakar vissa stora bryggerier ner till ca 1 plato (1.004 SG) bland annat så har iaf Baltika gjort det om de inte fortfarande gör det).

Jag måste även påpeka att pH-värdet är en mycket viktig faktor när det gäller tannin-extraktion och då är ett lägre pH önskvärt.

Jag förklistrade havregryn till en porter, havregrynen kokades i vatten en kort stund. Det blev en tjock gröt, ganska logiskt, sedan så kylde jag ner gröten till 45 grader och tillsatte en mindre mängd kornmalt för att initiera en protein/glukanrast.
Efter 5 minuter så var den tjocka gröten genast vattnig och viskositeten var helt förändrad.
Efter 20 min på 45 grader så höjde jag temperaturen till 55 grader och lät stå i 10 min och fortsatte sedan upp till 67 grader. Jag hade precis mäskat in huvudmäsken vid 67 grader och tillsatte den proteinmäskade "gröten" till huvudmäsken.

Bryggerier har ofta råfruktspannor, en mindre kokare. Råfruktspannan är i många fall samma kärl som dekoktionspannan.
En intressant sak som jag observerat när jag har läst i bryggerilitteratur (fackböcker) är att vissa bryggerier tillsätter korn tillsammans med råfrukten och sedan förklistrar råfrukten i närvaro utav kornmalt (och i många fall kokar alltihop med korn, skal och råfrukt) - varför vet jag inte (kanske fått det om bakfoten). Men det kanske ger en dekoktionskaraktär som kanske är önskvärd i vissa öl?

Runo skrev:

Varför har man i vete?

Vete har bland annat en høgre proteinhalt æn korn, detta bidrar med två egenskaper, kraftigare och hållbarare skum och høgre proteinhalt i ølet (vilket kan ge proteingrumling vid høgre halter).

Sedan finns det smakegenskaper som ær svårare att definera p.g.a att vi alla ær olika och skillnaderna inte jættestora (smakmæssigt). Mats Nystrøm, bryggmæstare, påstår att vetemalt ger en fræsh smak och munkænsla, en del sæger att det ger en lætt syrlig karaktær och mjukare smak/munkænsla. Dessa egenskaper kan ju isåfall, precis som Chubb skriver; boosta fruktighet.
Råvete har liknande egenskaper som vetemalt fast med mer protein och glukan. Råvete har i førhållande en mer rå sædig smak.

Jag har faktiskt tillgång till White Labs Bastogne eftersom jag för tillfället är på Nögne Ö och de använder den jästen till ett av sina öl.
Jag har ett experiment som jag "hembryggt" (bortbryggt?) på bryggeriet med den jästen, en "White IPA" (Wit/Double IPA - Belgian IPA).

Jag var väl lite blåögd angående Deus och hoppades på att det skulle vara mer likt champagne i karaktären och inte bara gått igenom champagnemetoden, dock var ölet väldigt gott och hade drag åt vinlik karaktär men inte utav den kaliber jag önskade.

Vindruvor i processen har jag funderat på men det får vänta tills batch nr 2. smile

Som trådnamnet antyder så tänker jag brygga ett "Champagneöl" framöver i syftet att fira min examen, svärfars 50 års kalas osv.
Ölet skall påminna om mousserande vitt vin men fortfarande vara ett ö. Jag har smakat på Deus Brut des Flandres, ölet var gott men inte så vidare "champagne"-likt. För min del så vill jag ej ta bort sedimentet i flaskorna och en lätt grumling är helt okej.

Ölet skall vara runt 9-12% och torrt, inte alltför torrt dock!

Jag funderar på att brygga ölet med bara pilsnermalt och vetemalt alternativt lite omältat vete. Mäska lite kallare (63-64 grader i 60 min och 67 grader i 30 min). Singlehop Nelson Sauvin, lågt IBU mkt arom.
Sedan går mina tankar över till att tillsätta lite koncentrerad druvjuice under processen för att ge lite vinlik karaktär, kanske lite honung?

Champagnejäst, brettanomyces och belgisk jäst är tankar som cirkulerar i huvudet på mig, dock får jag skippa brett i första batchen dock. Bara champagnejäst? Bara belgojäst? Eller båda? Vilken temperatur?

Kanske ekchips under lagringen för att bygga på den vinlika-karaktären.

Som ni ser, många idéer, inget bestämt. Jag skulle uppskatta ifall ni skulle ge lite respons på mina idéer samt lägga fram era egna idéer runt ämnet!

Portugisen skrev:

Jösses, det är en utjäsningsgrad på 97%!  Hur lång tid tog det?  Min Quadrupel jäste ut till 93% men det var också över flera månader i sekundären.  Har du provat samma reept utan de 20% socker?

Det tog 2 veckor med en skenbar utjäsningsgrad på 97% och en verklig på 79%. Jag har enbart bryggt det ölet/receptet en gång, jag kommer inte ha i socker nästa gång men jag kommer säkerligen att använda den jästen igen!

Jag bryggde en "Pale Belgian Strong Ale" (Golden Strong Ale) och använde french saison-jästen, trodde att den inte skulle jäsa ut så mkt eftersom jag mäskade väldigt varmt (68-70 grader).
OG 1.076 - FG 1.002
Kanske är fel på min termometer - det var visserligen 20% socker i men ...

Den är superstark och supertorr, underbar doft och väldigt god såvida den inte kombineras med något sött (då smakar det bara torrt och alkohol).

Som hembryggare tror jag aldrig att man behöver oroa sig för DMS så länge man kokar i minst 60 minuter.
En utav anledningarna till att vissa stora bryggerier får DMS i sina öl är för att de använder sig utav tryckkokare som enbart släpper ifrån sig ånga vid bestämda tider istället för kontinuerligt. Vissa kortar även ner koktiden för att spara peng och tid.

Det stämmer att man kan imitera rullande kok med mekanisk omrörning, men enbart för att få protein att koagulera. Eftersom förångningen inte blir lika intensiv så blir det nog en viss risk för DMS och eftersom temperaturen är lite lägre så kanske man får ett dåligt utbyte utav alfasyran.
Att Närke Kulturbryggeri skulle "koka" i 90 grader vet jag inget om men jag kan kolla upp det inom kort.

Sigtuna Brygghus och Nögne Ö har bland annat 90 min kok (minst).
Lite off-topic: Just nu befinner jag mig i Norge och praktiserar på Nögne för att om ett halvår gå ut som färdigutbildad bryggeritekniker, tidigare har jag praktiserat på bland annat Sigtuna Brygghus.

Varför det skulle vara fel att späda direkt efter kok för att nå rätt OG och volym är för mig förunderligt. Detta skulle jag vilja kalla "High Gravity Boiling". Jag har för tillfället för små kokkärl (en på 12 liter och en på 10 liter) för att kunna koka de volymer jag egentligen vill så jag utövar spädning. 

High Gravity Brewing är en annan sak. Man brygger ett starkt öl, jäser och sedan späder till rätt alkhoholhalt och FG. Spendrups utövar bland detta.

Det verkar som att spädning efter kok ger fylligare och smakrikare öl än spädning efter jäsning. Ifall detta egentligen är sant vet jag ej men det verkar som High Gravity Brewing är mer tabu än boiling.
Vi kan däremot konstatera att jäst producerar mer smakämnen (estrar & fenoler) under stressade förhållanden och i sötare vört. Men jag undrar ifall det är nog för att kompensera inför spädning.

17

(21 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Runo skrev:

Nej det är inte relevant till ämnet men nu är det så att jag läst flera inlägg av TS och faktiskt undrade varför han skrev så fånigt. Är det förbjudet att undra eller skulle jag väntat tills det kommit ett par svar?

Absolut så får du ju självklart fråga men jag fann det lite lustigt att första responsen var off-topic.

Ursäkta för lite off-topic smile

18

(21 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Att han skriver i talspråk är knappast relevant till ämnet, tycker att det är lite dumt att den första responsen är off-topic.

Jag har ej bryggt någon mild tror dock att en bra maltkomposition för mild kan vara: Pale ale, crystal/karamellmalt, chokladmalt och brunmalt? Håll humlegivan nere och mäska lite varmare än vanligt.

19

(10 svar, postad i Inget av ovanstående...)

God öl och gott nytt år! (God jul också!)

Diskussioner kring porter och stout tycker jag är jätteroligt!
Mycket handlar enbart om personliga åsikter vilket vi alla är ense om!

Jag har en egen personlig tumregel som jag följer när jag skriver egna recept:
Att portern INTE skall innehålla rostat korn men istället mycket chokladmalt och gärna i kombination med svartmalt, karamellmalt och eller brunmalt. Stouts kan innehålla chokladmalt men tyngden ligger på svartmalt eller rostat korn och ibland i kombination med havremalt, omältat korn och karamellmalt.

FG hamnade på 1.019 och alkoholhalten på 7,6%. Ölet är som väntat kolsvart med en brun skumkrona.
Det visar sig att ölen lagrar till sig bra! Den har en tydlig kaffesmak, en mjuk fyllighet, rejält rostad, lätt rökighet, fruktig, enbären spelar in på ett speciellt sätt. Jag rekommenderar att vattenjustera rejält med kalciumkarbonat eftersom ölet blev lätt syrligt ifrån de rostade elementen (och kaffet). Får gärna glömmas bort i 2 år till.



Ölet är mjukt men väldigt kraftigt samtidigt.

22

(2 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Absolut, bra idé! Jag lärde mig Freehand och blev sedan omskolad till Illustrator!

23

(2 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Hej hå gott folk!

Jag hittade en tutorial som går igenom hur man gör en snygg etikett i Illustrator för hembryggare, sen så kan man ju alltid modifiera efter eget behov och tycke.
http://vector.tutsplus.com/tutorials/de … lustrator/

Nu tror jag inte att så många har Illustrator men för de som har kan det vara roligt!

Jag har själv gjort 3 etiketter på ganska kort tid!

http://www.humle.se/punbb/images/upload/Santas%20Sledgehammer%20etikett.jpg
http://www.humle.se/punbb/images/upload/The%20Ram%20finish%201.1.jpg
http://www.humle.se/punbb/images/upload/Belgian%20Blonde%203.jpg

//Gilgrim

Megen!
Här har du lite basic om mältning (engelska) : http://www.bodensatz.com/upage/?page=kiwibrewer_malting

Lite off-topic, jag har mältat själv och det är ganska tidskrävande så jag hoppas du slipper odla kornet själv i alla fall CalleT! smile