Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter Jensemannen
Sidor 1
För att slippa problem kontaminering och bök med rengöring byggde jag en jästank av vad man kan hitta på ÖoB och Biltema. Med bottenkranen kan jag tappa av jästsediment. Tappkranen fram går till ett rör som är en bit över botten och tankar klart öl. Funkar räkmacka.
Jag funderade också på det efter ha sett om skumpan på Landet Runt.
(rotar fram anteckningarna)
Det är gjorts ett kanonjobb om björksav av Anders Olsson på Växjö Universitet (2001) ipx.vux.se Han kör saven rätt in i en bag-in-box.
Det som gjorde mig besviken var den låga sockerhalten, endast OG 1003. Lönnsav (Sockerlönn, acer saccharum) är betydligt sötare. 10-15 liter per dygn i 20-35 dagar.
Finska Nordic Koivu Ltd gör big business av björksav. De påstår att saven är obehandlad men jag misstänker att de steril-filtrerar den.
Nä, saven duger bara som smakgivare. Spånkan kommer från strösocker.
peps!
Du kan mycket väl har rätt. Jag är blott en amatör :-)
Jag tror att jäst finns överallt. Ett äpple jäser först när det mognat, dvs stärkelsen blivit sött härligt jästbart socker. Därför bör en jäst kunna finnas inne i äpplet utan att det jäser förrän äpplet är moget.
Ideen kom från ett recept på bubbligt äppelvin. Där klyftar man äpplena, lägger i jäskärlet och häller på kokande vatten. Därefter får det spontanjäsa och så tappar man av, primar med socker och slutjäser. Det kokande vattnet borde ta kål på den yttre jästen men den inre borde klara sig. Så var tänket och det verkar funka.
Jag brukar sätta en sats cider eller två varje år. Den cider jag eftersträvar är den champangeliknande typen från Normandie. Den är torr och kommer oftast i 70 cl flaskor (flaskjästa). Andrea diskuterar den på sina utmärkta sidor som nämndes i ett tidigare inlägg.
I Normandie utnyttjas årstiderna eftersom de jäser i oisolerade hus. Jäsningen börjar på senhösten och under vintern avstannar jäsningen och cidern klarnar. Den tappas på våren i rätt tid (dvs rätt OG) på flaska och sekundärjäser där. Flasklagringen är minst sex månader vilket ger en drickbar cider kring jul året efter. Hygienen är inget som fransmännen lägger så stor vikt vid i traditionell cidertillverkning.
Jag har provat att pressa själv och det är ett himla mek. Äppelsorterna i Normadie är mycket långt från de dessertäpplen vi hittar här. Därför utgår jag ifrån Kiviks Musteris äppelmust med fruktkött. Jästen är vilken vinjäst som helst och jag tog sist en skvätt T-58 (ale) i samband med ett ölkok. Jag har även odlat fram vildjäst men kan inte känna någon skillnad (1). Andrea spekulerar i att det finns jäst kvar i träredskapen/pressen från tidigare år hos ciderbonden.
Äpplena i musten är dessertäpplen och saknar strävhet. Paradisäpplen kan användas men även tannin på flaska. Detta behövs.
Musten låter jag jäsa ut helt och klarna, fruktköttet tar minst sex månader på sig att falla. Flaskjäsningen blir med socker eller en skvätt filtrerad jos (COOPs går bra).
Den färdiga cidern har en bränd smak som man skulle kunna tro var en defekt men så smakar riktig Normandie cider. Systemet har de riktiga soreterna i sitt beställningssortiment.
(1)
Vildjästodling på mitt vis: Skala ett äpple, hacka och fyll en burk plastfolie över. Ställ svalt och vänta. När folien åkt av kollar jag om det luktar och smakar fräscht. Gör det det så duger det. Det är jästen inne i äpplet vi vill åt, skalet är förmodligen smutsigt.
Vattnet kanske är klorat (kloramin)?
17 gram socker per liter ger en procent extra.
När jag gör cider (Normandie-typ) använder jag ibland honung (80% socker) istället för socker. Intressant smak.
Sidor 1
Humlebladet → Inlägg efter Jensemannen