+1 på Bee annars kommer ditt utbyte bli för lågt. Volymen vatten i grytan sätts av antaler kg malt. 25-X i ditt fall. Laka sedan ut så di får rätt volym innan kok. Skulle tro att 2h kok och extra urlakning kan ge dig OG uppåt 1,100 med den metoden utan problem.

Jo, jästen återabsorberar bla diacetyl när den jäst klart. Detta går snabbare om man höjer tempen. I de flesta fall är tre dygn tillräckligt med stabilt FG. Det här beror mycket på ölens styrka, jästens hälsa, mängd jäst, typ av jäst etc..En del öl kan vinna på att ligga längre på kakan och en del andra inte. De flesta högflockande jästerna ska tex ge en blank öl snabbt och att ha en sån två veckor extra på jästkakan känns onödigt. Man får helt enkelt lära känna sin jäst och anpassa sig efter den. Något generellt råd annat än det jag skrev ovan är svårt att ge. Jo kanske, stressa inte men överdriv inte jästiden heller. Jag brukar aldrig gå över tre veckor på jäshink och primär utan då tappar jag om till syretätt kärl för att minimera oxidation och bli av med kakan för att minska risken för felsmaker från autolys och säkra skumstabiliteten.

Beror på vilken öl jag brygger. 8-11 dagar jäsning innan kallkrasch tre dygn brukar vara standard. Jag höjer tempen mot slutet och kraschar inte ölen förrän FG har legat still i tre dygn. Men som sagt, det beror en hel del på jäst och öl, särskilt alkoholstyrkan..Att kapa jäsningen i förväg leder bara till problem, tex överdriven diacetyl. Om du är osäker så lämna den ett tag till.

129

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

jonhalling skrev:

Tack för svaren!

Då bör man kunna subtrahera ett par grader från den angivna jästemperaturen för en given jäst när man funderar kring hur varmt det ska vara i rummet där man jäser, eller om man vänder på det när man väljer jäst utifrån en given temperatur?

Jo åtminstone under första två till fyra dagarna (ale) då jäsningen genererar mycket värme. Därefter kan man ha samma omgivande temp, gärna med en höjning på slutet innan jästen flockat helt för att hjälpa till att reducera diacetyl mm.

130

(12 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Nuzzix skrev:

Ska jag läsa 8g justering av kalciumsulfat och kalciumklorid eller 8g av bara en av dom för att justera nivån?

Totala mängden 8g, andelen av varje beror på vilken kvot du vill ha mellan sulfat och klorid. Mjuka och maltiga vs strama och krispiga.

131

(12 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Du kan köra samma behandling i lakvattnet. problemet är att salterna löser sig dåligt i enbart vatten. Enklast är att justera lakvattnet med mjölksyra ner till pH 5,5-6,0.

132

(21 svar, postad i Vin, cider och mjöd)

Pektolas, finns på humlegården.

133

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jästemperaturen i ölen är den som räknas. Omgivande temperatur kan hjälpa till att reglera den. Vilken temperatur och hur den bör styras varierar beroende på val av jäst. Anpassa jästen efter din metod eller anpassa dig efter jästen.

134

(12 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Beträffande vattenbehandling:
För en öl mellan 15-30 EBC behöver du inte justera ditt vatten alls beträffande att hamna i rätt pH-intervall.
Men, Kalciumvärdet vinner du på att höja till 50-100 mg/l för att få en bra miljö för jästen och bättre flockning, dvs klarare öl. Detta kan du göra genom att tillsätta 2g kalciumkarbonat och 2g kalciumklorid/kalciumsulfat per 20l mäskvatten.

För att brygga ljusare öl (20l mäskvatten) räcker ca 8g av Kalciumsulfat/Kalciumklorid i mäsken för att få ett bra pH och en bra kalciumnivå.

För öl mellan 30-45 EBC tillsätter du istället 2g Kalciumkarbonat och 3g Bikarbonat per 20l mäskvatten. Öka dessa värden linjärt för varje 15EBC högre du väljer att gå.

Om nu syran beror på någonting annat än pH-stabilisatorn och vattenbehandlingen så hjälper inte detta mycket förstås.

135

(21 svar, postad i Vin, cider och mjöd)

Bäst resultat med cider tycker jag att man får genom att jäsa ut musten helt i första skedet. Därefter finns det i princip tre vägar att gå. Jag föredrar 1 då det blir godast.
1. Jässtoppa och eftersöta med tex pastöriserad äppelmust, tvångskarbonera med fatanläggning.
2. Eftersöta med Stevia eller annat icke jäsbart sötningsmedel och prima sedan dina flaskor.
3. Skippa eftersötningen och prima flaskorna som vanligt, söta sedan den torra cidern direkt i glaset.

Beträffande syran så upplevs den högre utan restsötma. Avsaknaden av tanniner kan också få cidern att upplevas endimensionell och tråkig. Tilsätt must från kärva äpplen eller andra frukter och bär för bättre resultat. Komplexiteten kan även fås med tanninpulver eller ek i måttliga mängder.

Jag kan intyga att de dyraste satserna på humlegården håller hög kvalitet. Det går inte att urskilja några svagheter mot bra kommersiella exemplar av samma druva. I blindtester har viner jag framställt från satserna placerat sig lika högt eller bättre än motsvarande viner i 100-200kr klassen. Viktigt att man väljer en bra jäst för ändamålet och sköter jäsning och tappning på ett bra sätt. Det går inte ens att jämföra kvaliteten med billigare satser från tex DOC och Ekens, de smakar saft i jämförelse.

ekstedt skrev:

Någon slags jäst måste till om man ska jäsa till mer än 1 % abv, CalleT hade ett bra inlägg om detta för ett tag sedan:
http://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=59310#p59310

Nu verkar det eventuellt vara så att kommersiella L. brevis-kulturer faktiskt även innehåller jäst, men jag skulle definitivt rekommendera att tillsätta jäst. Brett är ett intressant alternativ som trivs vid lågt pH.

Intressant, min L.Brevis från White Labs måste i såna fall innehålla även jäst..

Beror på typ av bakterie. Med Brevis behövs det inte men det går givetvis. Dock inte säkert att det kommer jäsa ut mer. Brett kan vara ett intressant alternativ.

Vill du framhäva honungen så pastörisera den bara och tillsätt efter att huvudjäsningen är klar. Använd så neutrala råvaror och som du kan om du vill framhäva honungen. Jag hade använt 25% honung och resten pale ale malt och mäskat vid 72C för att få en dextrinrik vört som lämnar fyllighet då förjäsningsgraden på honungen är så stor. Eventuellt kan man även komplettera med lite omältat tex havregryn upp till 10%. Satsa på ca OG 1050 och 20-25 IBU där du lägger huvuddelen som beska och lite smakhumle. Undvik aromhumle om du inte har en sort som gifter sig väl med din honung. Föreslår Kölschjästen.

Alltså:

72C 60min
Pale Ale 70%
Havregryn 5%

Bitter 15 IBU
Smakhumle 5 IBU (tex någon blommig sort)

Kölschjäst runt 15C
Dag sju:
Honung 25%

entombed skrev:

Hur stor är risken för att annat kan bli kontaminerat om vi säger att jag har en DIPA som jäser bredvid berliner weissen?

Så länge du inte kör öppen jäsning är det ok. Troligen har DIPAn så mycket humle i sig att det är lugnt ändå. Vad gäller humle och L.Brevis du nämner som jäskandidat ovan så är det helt ok då den tål en del humle. Den är dessutom heteroferm och ger alltså en form av jäsning i vörten. Kokar du vörten efter syrningen så försvinner alkoholen. L. Brevis kan jäsa ut en öl helt själv, iaf svagare varianter.

Jag brukar hålla isär all utrustning som används till bakterier eller brett. Säkrare så.

142

(6 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det är knappast en faktor som är betydande för en öls fyllighet, det kan påverka något men mäsktemperatur och jästval påverkar i mycket högre grad.
Problemet med för tunn mäsk är att pH-värdet kan hamna lite högt vilket ger sämre effektivitet och ibland skalkärvhet, astringens i den färdiga ölen. Jag kör BIAB och har redan vatten med hög alkalinitet vilket betyder att jag skulle behöva vattenbehandla mycket mer än vad som är bra för smaken på ölen för att hamna rätt i pH med förhållandet 1:6 malt/vatten. För mycket salter och/eller mjölksyra kan lätt ge bismaker som man inte vill ha.
Jag löste det med att spä ut mitt vatten med avjoniserat sådant och behandla hela vattenmängden med mjölksyra. Därefter tar jag typiskt undan 1/3 av vattenmängden. Sedan vattenbehandlar jag för rätt profil på själva mäsken. Jag har märkt att salter inte är särskilt potenta att sänka pH så jag behandlar mina 2/3 vatten till BIAB-mäsken så som om det vore totala volymen. På så sätt får jag en bra mäskmiljö och tillsätter sedan vattnet jag tagit undan från mäsken kokande vid mash out och får en ögonblicklig höjning från tex 67C till ca 75C. Detta har gjort mina öl fria från skalkärvhet som man kunnat förnimma i en del av dem tidigare.
Vad beträffar fylligheten pga lägre mäsktjockhet har jag inte märkt någon försämring, snarare tvärtom då man får något som liknar en underlakad vört med BIAB, dvs man riskerar inte att laka ur den för mycket och få en tunnare vört. Mer vatten till samma malt ger tunnare öl inte samma mängd eller mindre mängd oavsett när den tillsätts.

Tror det kan fungera. Men låt det gärna stå tre dygn. Min erfarenhet av mjölksyrebakterier är att de inte levererar tillräckligt med syra om de inte får god tid på sig. Två dygn har inte räckt för mig. Du kan även sänka det extra vattnets pH med mjölksyra till ~4 i alla fall så att det inte höjer ditt pH för mycket. Sikta gärna på 40C tempen brukar tappa lite ändå.

Å andra sidan kommer din frukt som innehåller citronsyra även den sänka pH så det är svårt att ge ett riktigt bra råd. Men jag tycker ofta problemet är att det inte blir tillräckligt surt. Runt pH 3,2 tycker jag man kan sikta på.

144

(2 svar, postad i Utrustning)

Vad är eran plan? Vad ska bryggverket användas till?

I princip har du för låg alkalinitet. Vattenbehandla med Kalciumkarbonat och Bikarbonat, tillför också gärna lite klorid tex via vanligt koksalt för att framhäva maltigheten. Det är grundproblemet. Det finns mycket bra information om vattenbehandling på nätet så det är bara att läsa på lite. En grundförståelse är viktigare än att föra in massa siffror i ett program och lita på resultatet.

Du kan också testa att kallmäska den mörka malten ett dygn innan och tillföra den direkt i koket eller under lakningen. Det gör den mindre bitter och kärv vilket krockar med syrligheten men det hjälper dig inte med själva grundproblemet, alkaliniteten.

entombed skrev:

Ok tack. Det är på flaska o den var på torrhumling som nu blir lite klen. Fundera på om man eventuellt kunde fylla jäskärlet med kolsyra från sodastream.

Nej, jag hade inte gjort det 100ggr av 100.

Ajdå, jag tror den hade smakat mycket bättre vid 1,025 än 1,015. Men, men hoppas du blir nöjd.

Vill du ha den helt torr? eller har du tänkt söta?

På temat snabba jäsningar som slutar i förtid som kanske inte var trådskaparens tanke men precis som Kenneth påpekade så tycker jag trådrubriken drar tilll sig bryggare som upplever problem med utjäsningen.

Tillsätter man tillräcklig mängd jäst så har syresättningen mindre betydelse, likaså om man använder torrjäst. Det om syre.

Jag upplever att de allra flesta som får problem med sina jäsningar är att de pitchar varmt och sedan låter temperaturen avta, särskilt i kombination med högflockande jäst. Man får en explosionsjäsning som släpper ut allt möjligt otrevligt och sen blir jästen nöjd och slår sig till ro när tempen går ner och lämnar en del skit kvar samt de komplexare sockerarterna. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit det här:

Pitcha under tänkt jästemp och höj sedan tempen när jäsningen börjar avta, tre grader efter tre dygn brukar vara ganska standard och fungerar i de allra flesta fall. På så sätt får man en öl som jäser ut och som ger en öl utan felsmaker. Sedan, använd hellre för mycket än för lite jäst så har du alla möjligheter att lyckas.

Dumt att göra en genomföring, ser inga vinster med det snarare möjliga problem. Vill du köra med ett innerkärl så är det inga problem. Du kan troligen kyla i grytan på det sättet Björn angav alternativt med kylspiral eller plattvärmeväxlare. Du för över ölen via hävert med tex bazookascreen på. Med eller utan pump. Rekommenderar en hopback om du mäskar med innerkärl så blir du av med det mesta böset till jäskärlen.