Hej Vasilis. Om du brygger med det där receptet så kommer du få ett ganska bittert och tunt öl. Så jag vill föreslå några förändringar i basreceptet.

12 liter

Malt:
3,0 kg pale ale malt
0,15 kg crystal malt
0,04 kg svartmalt ( personligen så skulle jag valt 40 gram chocolate malt, istället för svartmalten)

Humle:
60 min - 20 gram Kent golding alfa 5,5%   ( eller 11 gram First gold alfa 10,3%)
15 min - 10 gram Kent golding alfa 5,5%
5 min - 20 gram Kent golding alfa 5,5%


Jäst
Irish Ale jäst med förkultur

Jag har aldrig provat att brygga öl med de där kryddorna, så där får du kolla med någon annan. Jag kan i alla fall rekomendera att krydda med torkade och malda enbär. Ett halvt gram per liter ger en trevlig enbärssmak.

När jag räknar ut mängden bitterhumle i ett recpet så brukar jag använda mig av en liten regel. För att få en normalbitter öl (ca 30-35 IBU) så krävs 1 gram humlekottar, med 10% alpha, per liter. Om jag då har en humle på 5% alpha så tar jag 2 gram per liter. Om man använder pellets så måste man minska mängden med en fjärdedel.

Det finns en bra receptsamling på www.shbf.se



Lycka till!!!

102

(49 svar, postad i Öl och hälsa)

Jag hittade en sida som hette "Gluten Free Beer Resources". Deras hembryggar sida är inte uppe än, men kan säkert mejla dem. Dom vet säkert hur man får tag på sorghum-malt.

http://www.glutenfreebeerfestival.com/

103

(21 svar, postad i Bakning och matlagning)

Jag har gjort ett första försök på att göra julmust. Det var bara en liten test på nån deciliter mustextrakt. Den vart långt ifrån julmust, men jag har kommit en bit på vägen i alla fall smile

Hård Kokning 20 min:
---------------------------
5 decilter vatten
50 g honung
2 matskedar torkat maltextrakt
1 kryddmått kanel
1 kryddmått kryddnejlika
1 kryddmått ingefära
5 enbär
5 blåbär

Kokning 2 min:
-----------------
2 humlepellets ( cascade )

Kolsyra
----------
Blandades med kolsyrat vatten ifrån sodastreamer

Slutsats:
------------
1. Kanelen borde uteslutas.
2. För mycket humle, kryddnejlika och ingefära ( eller för lite av allt annat )
3. Alledes för lite syra, blåbären borde bytas mot 20 gram sura bär, t.ex svartvinbär
4. För mycket honungssmak, en del av honungen borde bytas mot socker

Är det någon annan som provat och lyckats bättre? eller har nån ide om kryddningen?

Personligen skulle jag minska på bitterhumlen till 16-17 gram för att låta kryddorna leva ut mer. Men det är ju en smaksak. Det ser förövrigt mycket lovande ut.

Jag sitter och avsmakar en suröl nu. Den är kristallklar, frisk och perfekt kolsyrad. I små mängder är den faktiskt riktigt god. Om jag kunde minska syrligheten till hälften så skulle den vara perfekt. Någon som har någon ide om hur man brygger en bra suröl?

Barrskottsmaken är ljuvlig och enbären ger en härligt lätt bärig ton. Det blir helt klart en till Granbarrstrunt nästa vår. Med Viking's viennamalt och en bra lagerjäst så blir detta nog riktigt, riktigt bra.

Det skulle jag gjort. Jag funderar själv på att testa att använda färsköl som jäst i försatsen( Jag har ju testat allt annat jag kan komma på tongue ). När jag odlat fram jäst så har jag blandat jästkällan med lite honungsmust och låtit det stå i ett par dagar i ett försatskärl. I regel så gör jag en mindre sats, på 4-5 liter, första gången jag använder en jästkälla. Jag har ett par gamla 5-6 liters svagdricka flaskor med jäsrörskork som brukar komma till användning.

Om jag sparar jäst mellan bryggningar så brukar jag ta ett par deciliter ur jäskärlet medans det jäser som bäst.

Håll oss updaterade om hur det går. Lycka till!

Detta är kanske ett kriminellt sent svar, men Wychwood har nyligen kommit ut med en djupare beskrivning på sina öl.

http://www.wychwood.co.uk/beers.htm

Circle Master:
----------------
ABV: 4.7%
Hops: Target
Malts: Plumage Arche

Om man mäter FG så kan man räkna ut OG och utjäsningsgrad. Sen är det bara att välja en engelsk jäst med ungefär samma utjäsningsgrad. Eftersom malten är mer eller mindre "hemodlad" så blir den nog svår att köpa. Men jag skulle gissa att det är en vanlig engelsk pale malt av tvåradigt bjugg(korn). "using a unique blend of Plumage Archer Barley Malt" antyder att det är mer än en maltsort. Skulle gissa på att det är lite crystal. Tyvärr vet jag inte så mycket om de engelska crystal malterna. Men det finns en hel del olika grader t.ex Crystal 60, 80, 100, 120. På systembolaget så beskrivs ölets smak/lukt som knäckig och brödig, vilket kan vara en ledtråd till vilka sorter som används. När det är fastställt (gissat) så kan färgen ge en fingervisning om mängden.

En länk om bl.a crystal malt
http://www.briess.com/brew/products.shtml

"Whole leaf target hops" betyder targetkottar. Den har en tydlig citrus arom så den kan vara lite torrhumlad. Man skall i alla fall inte snåla på smak/arom humlen. IBU kanske ligger mellan 35-40.

Jag tycker den här ölen är riktigt god och funderar på att brygga något liknande inom snar framtid. När mina nuvarande recept är bryggda, så ska jag försöka att snickra ihop ett recept.


Jag postar info om de andra ölen också, ifall länken slutar att fungera.

Hobgoblin:
--------------
ABV: 5.2% in bottle, 5.0% in cask
Hops: Fuggles and Styrians
Malts: Pale, Crystal and Chocolate


Black Wyck:
--------------
ABV: 5.0%
Hops: Target
Malts: Pale, Black Crystal and Oats


WychCraft Blond:
--------------------
ABV: 3.8%
Hops: Fuggles and Styrians
Malts: Lager and Caramalt


Goliath Ale:
-------------
ABV: 4.2%
Hops: Fuggles and Styrians
Malts: Pale and Crystal


BeeWyched Honey'd Ale:
-----------------------------
ABV: 5.0%
Hops: Fuggles Challenger and Cascade
Malts: English Pale Ale, Crystal and Fair Trade Honey


Fiddler's Elbow:
------------------
ABV: 4.5%
Hops: Styrian and Northdown
Malts: Pale Wheat and Crystal

Här är en Engelsk variant på 15 liter.

Extraktgivare:
2 kg ljust torkat maltextrakt (Munton & Fison)
150 gram Crystal Malt
75 gram Pale Chocolate Malt

Humle - Kent Goldings (4.2% Alpha)
60 min - 30 gram
15 min - 15 gram
5 min - 30 gram

Jäst:
Whitbread Ale jäst (Brewer's Choice 1099 Activator)

Lycka till.

Det låter spännande! Hur såg det receptet ut?

När det gäller jästen så är det inte så komplicerat som det kan verka. På frukt och bär så finns det naturlig jäst. Vissa jäststammar trivs på vissa typer av bär/frukt så om man t.ex alltid använder sig av äpplen ifrån samma träd, så blir det samma resultat varje gång. Fast jag har inte märkt någon skillnad mellan olika äpplen. Det verkar bli samma resultat oavsätt vilka äpplen jag än väljer. Däremot blir det stor skillnad om jag istället använder t.ex svartvinbär eller blåbär som jästkälla.

Jag har testat runt lite med olika jästkällor och de flesta funkar bra. De jag har misslyckas med är korn/råg och päron. Av någon anledning så blir det aldrig bra med päron. Min favorit är dock äpple. För det första så smakar den jästen knappt nånting och klarnar mycket bra. Bärjäst brukar smaka betydligt mer, men klarnar bra den med. All naturlig jäst jag hittat jäser långsamt och har ofta hög utjäsningsgrad. Den brukar också vara mycket tempratur känslig d.v.s den brukar somna i kylskåpet. Efter 3-5 dagar är bryggden kristallklar om man klarnar den kallt, den behöver inte ens vara helt utjäst bara den inte är utsatt för tryck.

En gång så gjorde jag ett äppelmjöd med hårt karamelliserad honung (karamelltestet gick igenom). Resultatet vart ett mycket sött mjöd med smak av karamelliserade äpplen, men inte speciellt starkt. Så det gick alltså utmärkt att höja FG igenom karamellisering. Mjöd på naturlig jästkälla funkar bra och är enkelt. Öl på naturlig jästkälla visade sig vara en helt annan femma.

Att fånga jäst ifrån luften vet jag inget om. Det låter minst sagt riskabelt, ättiksyrabakterier och allt.

Den enda länken jag har till ett forum som tar upp naturlig jäsning är:
http://mead.forum24.se/mead-forum-1.html

På wikipedia har jag läst något om att fint vin ofta jäses på druvornas egna jäst. Ska även gälla vissa cidersorter också.
"Ofta används speciellt framodlade jästsvampar som tillsätts till druvmusten, men många av de högst ansedda vinerna jäses med den naturliga jästen från skalet"
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vinodling

Här en av översättningarna, av Olaus Magnus recept, som jag hittat:

"Då nordborna vilja brygga öl se de sig om efter det mest utsökta korn och bereda det med största omsorg, väl vetande, att ju nogare råvaran väljes och ansas, desto sundare dryck får man ut därav. Tillredningen rättar sig efter det behov, som betingas av familjens storlek och hustes egenskap av offentligt eller enskilt, samt går sålunda till: Man väljer ett lämpligt brädgolv, långt och bredt. På detta lägges ett lager korn, som stänkes med vatten under idelig omrörning, varav förjden blir, att det på ett dygn mjuknar och börjar svälla. Efter en andra och tredje omrörnig skjuter det liksom rötter och tycks gro.Kornen klumpa härvid samman och visa benägenhet att genast växa samman. Då utbredes det på brädgolvet och lämnas att torka i tre dygn. När det befinnes torrt, lagas en ganska stor ugn i ordning. Över denna vida yta bredas nu tunna skynken, en svag eld göres upp under ugnen, varpå kornet bäres dit och utströs för att rostas. Därigenom antager det en förunderlig sötma, så att det bliver till smaken likt honung."

"Därefter grovkrossas det och tömmes under omrörnning ner i ett stort träkar med hett vatten. Där sväller och sötnar den ännu mera. Då den brusande sjudningen lägga sig, hälles den kraftigt kokande vätskan genom ett litet kärl med små hål i botten, liknande ett såll eller en sil, över ett nytt kar, varvid den sålunda renas. I detta tillblandas beskt humlesod, en tredjedel eller fjärdedel av satsen, allt som man vill hava beskare eller sötare smak på ölbrygden. Strax därpå ilägges litet drägg av gammalt öl som jäst, och denna giver den säregna beskaffenheten och slutgiltiga fulländningen åt det hela. Ty ur föreningen och sammansmältningen av dessa tre, det är kornets sötma, humlens beskhet och dräggens bindkraft, framgår nu under innelyckt sakta jästning ölet till mognad. Denna dryck kallas på götiska mål för buska , enär den liksom befriar människan från en hel skog av skrämsel och förstoppning."

Vissa saker verkar inte stämma, ta t.ex:
"tömmes under omrörnning ner i ett stort träkar med hett vatten/../Då den brusande sjudningen lägga sig, hälles den kraftigt kokande vätskan genom ett litet kärl"
Vadå? Kokades vörten i ett träkärl tillsammans med malten? Detta låter som en felöversättning av en person som antar att man bör koka vörten. Min gissning är det som är översatt till "den brusande sjudningen" syftar på grumligheten, som faktiskt lägger sig i mäskkärlet. Först blir ju mäsken vit som mjölk, men efter ett tag så klarnar den ju. Det är i alla fall något jag märkt när jag hällt på kokande vatten i mäskkärlet, för att höga tempraturen till ca 75c, och låtit det dra i 15-20 min.

"hälles den kraftigt kokande vätskan"
Vet jag inte vad det syftar på, men det kan rimligen inte stämma. Det måste en felöversättning. Kanske "kokande" igentligen ska vara mättade.

Eller det här:
"Strax därpå ilägges litet drägg av gammalt öl som jäst"
Jäst isolerades på 1800-talet och var inte ens nämnd i de tyska renhetslagarna ifrån 1600-talet. Man visste helt enkelt inte om att det fanns, det hade inget namn. Man förstod dock en hel del om jäsningsprocesser, men det är inte samma sak. Detta tyder på att översättningen är gjord av någon som vet hur man jäser drycker, men inte är bra på latin. Alternativt vill översättaren modernisera receptet.

I vissa översättningar så är "humlesod" översatt till humleavkok. Om man nu kokade vörten, varför hällde man då i humleavkok? Vore det då inte bättre att lägga humlen direkt i vörten, om den ändå skulle kokas.

Om nu vanligt folk drack den mängd öl som historieböckerna säger, ca 5-10 liter per dag, och att gårdarna bryggde all sin öl själv. Då är det ännu svårare att tro att de kokade allt. Det skulle betyda ett de måste koka en tunna(225 liter) per person varje månad. Till detta kommer mältningen och att odla och skörda korn.

Jag anser i alla fall att det är mycket troligt att riktigt gammalt öl inte kokades. Men som sagt, jag återkommer med reslutat.

Om man läser översättningar ifrån Olaus Magnus öl recept, så finns det översättningar där vörten inte kokas. Olaus Magnus var svensk, men skrev ner recept och tillvägagångssätt i en bok på latin i början på 1500-talet. Det här är något jag funderat på eftersom jag ska försöka brygga en gammaldags svensköl.

Jag ska göra en minisats på ca 5 liter okokt grunt öl. Jag återkommer med resultat.

Trevlig film, mer sånt smile

Nu är ölen avsmakad. Det vart en torr bryggd med lätt vinaktig och kryddig avslutning. Jag använde ca 40% mer bär än vad receptet anger och det var kanske att ta i lite grann.

Tyvärr så fanns det en konstig bismak med som jag märkte den redan under koket även om den doldes av sötman. Eftersom jag inte lagt i porsen än så var det inte den och knappast bären heller. Malten jag använde fick jag av en bryggare som lagt av med helmaltsbryggningar och den gick ut för ett och ett halvt år sen, så det kan vara det. Jag slarvade lite med lakningen också, tror att tempraturen på lakvattnet var alledes för hög. Jag ska testa att mäska nått hekto malt i en termos och kolla om det är den. Det vore synd om det skulle vara malten eftersom jag hade tänkt använda den som exprimentmalt, när jag testar alla skumma kryddningar/jästodlingar jag kan komma på.

Nästa gång jag brygger den här, så kommer jag använda mindre bär och en jäst som lämnar mer restsötma.

Nu har jag smakat min sur-öl efter nån veckas lagring. Smaken är frisk och god, dock väldigt sur. Tyvärr så kommer jag få vänta till våren innan jag kan brygga någon mer barrskotts-öl. Men då ska jag använda någon torr köpejäst istället.

Färgen blev i alla fall fin
http://www.humle.se/punbb/images/upload/sur%F6l.jpg

Jag kan försöka knåpa ihop ett recept som är, som alltid när jag gör nått, en vild chansning.

Till 5 liter:
10 liter vatten
0,5 kg Kornflingor
0,5 kg Torkade Vetegroddar
0,5 kg Sirap ( maltbaserad )
25 gram Enbär ( eller 5 gram torkade örter )
jäst

Enbären kan bytas mot, eller komplementeras med, örter som traditionellt användes i ölbryggning som t.ex rölleka, älggräs(mjödört), svartvinbärsblad, humle, malört, gråbo, skvattram eller pors. Vissa av dessa går ofta att hitta på hälsokost. I värsta fall kan du använda vanligt lös-te, eftersom det blir bittert vid kokning. När det gäller jästen så bör du försöka odla upp egen jäst ifrån t.ex äpplen/bär istället för att använda bakjäst. Bakjästen ger mycket fula bismaker.

1. Värm vattnet till 70 grader
2. Låt vetegroddarna, kornflingorna och enbären dra i vattnet i ca 30 min
3. koka upp
4. sila
5. tillsätt sirapen eller motsvarande mängd honung
6. kok ner till 5 liter
7. låt svalna till 25 c
( 7b. låt svalna till 8 grader, låt druven falla ut under några timmar, slanga över till nytt kärl för att slippa mycket av grumligheten)
8. tillsätt jäst (eller försats )

Jag har inte testat detta recept, så det kan bli hur som helst. Men det kan vara ett roligt litet projekt. Jag rekomenderar dock starkt att du köper torkat maltextrakt och riktig bryggjäst till din nästa bryggning.

Det går inte att mäska omältad säd. Jag tog saltö kvarns 4-korns kross ( korn,vete,råg och havre) och mäskade i ungnen i två timmar. Ingen sötma utvecklades, så det går definitivt inte att brygga öl på det. Jag fick i alla fall en god gröt smile

Jag testade även att mäska 4-korns kross + vetegroddar i samma veva. Sockerhalten ökade endast väldigt lite, om ens alls. Så jag antar att amylas mängden i de vetegroddar jag testade är i princip noll. Det kanske går om man använder färska groddar.

Intressant är dock att nära hälften av kolhydraterna i kungsörnens torkade vetegroddar är sockerarter, så det borde gå att brygga öl på vetegroddar. Jag skulle gissa att vetet i den uråldriga dryck, som tråden igentligen handlar om, antingen är vetegroddar eller groddat vete. Men det kan mycket väl vara vetemalt.

Jag råkade beställa pellets istället för kottar och har ingen aning om hur detta påverkar humlegivorna. De planerade humlegivorna var:

Cascade kottar 6.8% alpha
20 gram  - 60 min
10 gram  - 15 min
20 gram  - 5 min
10 gram  - Torrhumling

Detta till en 15 Liters APA. Planerad IBU 35-40.

Hur ska jag ändra humlegivorna när jag måste använda pellets? Är det bara att köra på som vanligt eller måste jag korrigera koktider och humlemängd?

118

(7 svar, postad i Humlegården)

Swedish Ale(BC 1742) - Går den att få tag på?

119

(12 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Nu har jag hittat lite mer information, så nu tror jag att jag vågar mig på att göra ett till recept. Informationen jag hittat är ifrån olika källor på nätet och är inte dubbelkollad, så jag vet inte om informationen stämmer. Mina egna slutsatser är också till en stor del kvalifiserade gissningar så kom gärna med synpunkter.

Malten
---------
Det verkar så att det första underjästa ölet som kom till Sverige var det Bayerska. Inspirerad av detta öl så växte det Svenska lagerölet fram. Detta öl var bryggt av typisk svensk malt, vilken var jämförbart med det nordtyska Wienmaltet. Det svenska lagerölet verkar inte heller arom/smak-humlas. När Pilsnern sedan slog igenom på allvar, så började gränsen mellan Pilsner och Svensk Lager att suddas ut. Idag så är Svensk Lageröl både aromhumlad och bryggd med Pilsnermalt. Så Wienermalt är nog det bästa valet av malt om man ska brygga en gammal Svensköl. När det gäller rökmalt, så verkar det bero på om man ska göra en tidig typ av Svensköl, de senare varianterna verkar inte använda sig av rökt malt i någon större utsträckning. Om färgmalt användes innan den Bayerska ölet kom hit vet jag inte heller.



Jästen
---------
Jag hittade en jäst "BC 1742, Swedish Ale" som definitivt verkar vara det jag letar efter, tyvärr så misstänker jag att det har utgått. Någon som vet något om denna jäst? Går den att köpa?


Recept 10 liter, sentida Svensköl
--------------------------------------
OG 1049
FG 1024

Extraktgivare:
1.9 kg Wienmalt
0.1 kg Färgmalt (Chokladmalt, Ljus Chokladmalt och/eller Svartmalt)

Mäskschema:
Inmäskning 72c - 60 min
Utmäskning 75c

Kokning 3 timmar: ( krävs mycket karamellisering för att få ett FG på 1024)
-

Kokning 1 timme:
15 gram Svalöf Mauritz kottar ( 2-4% alfasyra )


Jäst:
Swedish Ale jäst (BC 1742)
-eller-
European Ale jäst (BC 1338)




Recept 10 liter, tidig Svensköl
-----------------------------------
OG 1049
FG 1024

Extraktgivare:
1,9 kg Wienmalt
0.1 kg gotlänsk rökmalt

Mäskschema:
Inmäskning 72c - 60 min
Utmäskning 75c

Kokning 3 timmar: ( krävs mycket karamellisering för att få ett FG på 1024)
-

Kokning 10 min
10 gram Pors


Jäst:
Swedish Ale jäst (BC 1742)
-eller-
European Ale jäst (BC 1338)



Nu har jag två öl att brygga big_smile

Tack... Nu skall det bryggas Svensköl!!

121

(12 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Tjena Bryggare! Jag satt och skissade på en porter när jag hittade ett inlägg, på detta utmärkta forum, som refererade till en 1800-tals artikel om öl. I artikeln så fanns det mycket information om Svensköl, som är en gammal bortglömd öltyp. Jag har letat efter en bra beskrivning på Svensköl, till och med mejlat ett bryggeri som bryggde det på 1800-talet. Så nu får porten vänta, här skall bryggas Svensköl!

Inlägget med artikeln.
http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?id=1364

Men innan jag kan börja så finns det vissa saker jag måste reda ut. Det är här jag behöver all hjälp jag kan få.

1. Malten
------------------
Artikeln beskriver tre olika typer av dåtida malt. Slutköningen beskrivs ligga mellan 75c och 90c för dessa typer.

a) Bayerskt malt, jämförelsevis starkt rostat, kölnas till 90 °C
b) Böhmiskt malt, kölnas vid låg temperatur, och man undviker vid slutkölningen närvaron av fuktighet och därmed sammanhängande stark rostning (Pilsnermalt)
c) Wienmalt, slutligen står till egenskaper och framställningssätt emellan dessa båda (Lagerölsmalt).

Till dessa så tillkommer Färgmalt, vilket är all starkt rostad eller bränd malt.

En intressant iaktagelse man kan göra är att Lagermalt inte är samma som Pilsnermalt. Lagermalten verkar slutkölnas vid högre fuktighet och vid högre tempratur. Detta borde ge mer karamellisering och färg vilket låter som en bra bas till ett öl som beskrivs vara "Sött och Aromiskt". Problemet jag har här är att modern Wienmalt slutkölnas vid 105c, vilket är en högre tempratur är de 90c som beskrivs i artikeln. Fuktigheten vid slutköningen är också okänd. Någon som har någon bra ide här? Wienmalt eller Pilsner+Mörk Karamell?


2. Mäskningen
------------------
Det överjästa ölet infusionsmäskas enligt artikeln. Tempraturen är mellan 71-75 grader. Detta borde ge ett extremt fylligt öl, vilket också stämmer med alla beskrivningar av ölet. Det finns igentligen inget att fundera på här.


3. Kryddningen
------------------
"Sverige odlades humle förr allmänt; numera har dock humleodlingen därstädes alltmera kommit ur bruk",  "I Böhmen och Bayern, vilka land sedan gammalt är kända för att lämna den bästa humlen (Saazer, Spalter)".

Redan när artikeln skrevs så hade den svenska humlen börjat försvinna, men som tur är så finns det en räddning, "I gamla tider använde man dock i Sverige vid hembrygden även andra örter för att förläna ölet beska, i synnerhet getpors eller skvattram (Ledum palustre) och pors (Myrica gale)".

Det finns även andra kryddningar beskrivna ifrån andra trovärdiga källor. T.ex Enbär, barrskott och körsbär. Några renhetslagar fanns inte, så Svenskölet kunde nog kryddas helt efter behag, och det bör nog kryddas så också.


4. Jästen
------------------
Den gamla svenska överjästen är nog borta idag. Kanske använder D.Carnegie en gammal svensk överjäst, den är faktiskt gammal nog. Men jag får nog använda någon som går att beställa här på humlegården. Utjäsningengraden måste vara löjligt låg. Stamvörtsyrkan skall vara 12,2% (OG 1049), men det färdiga ölet skall bara vara 3% alc (2,5% vikt proc). Någon som vet vilken Ale-jäst som har lägst utjäsningsgrad?


5. Receptet
------------------
Detta är ett första försök på ett recept till ca 10 liter Svensköl.

OG 1049
FG 1024

Extraktgivare:
1 kg Lagerölsmalt (Wienmalt)
900 g Pilsnermalt
100 g Mörk Karamellmalt
100 g Färgmalt (Chokladmalt)

Mäskschema:
Inmäskning 72c - 60 min
Utmäskning 75c

Kokning 2-3 timmar:
- (svensk humle, barrskott eller körsbär/enbär) - Vad jag får tag på.

Kokning 10 min:
10 gram Pors

Jäst:
European Ale jäst (Brewer's Choice 1338 Activator)
- eller -
Special London Ale jäst (Brewer's Choice 1968 Activator) 



Tacksam för tips och diverse synpunkter!

Jag kan bara dra slutsatsen att man kan odla jäst ifrån frukt/bär men inte ifrån sädeslag. Det är allt jag behöver veta. Jag håller mig nog till äpplen och bär i forsättningen. Synd på 8 liter öl bara...

Anledningen till att jag använde surdeg var för att jag hittade ett gammalt ölrecept där det stod att man skulle tillsätta surdeg för att starta jäsningen. Jag skrev också i mitt inlägg att det kunde mycket väl vara surdegen som gjorde att det blev surt. Men vad är det som är skillnaden på korn och bär? Om jag odlar jäst ifrån bär eller frukt så blir det inte surt. Mjölksyrebakterier på råg? Förklara mer ingående.

124

(5 svar, postad i Vin, cider och mjöd)

Jag använde "Årets skörd - Äppelmust - Färskpressad"

Dom har vanliga billiga juicer med, men i dom tillsättar man nog både det ena och det andra. Den jag köpte har "Svenskt Sigill" vilket tydligen garanterar en viss kvalite.
Vad använda svensson.lu för jäst? Kanske det var jästen som ställde till det för dig? Jag vet att vissa har fått väldigt dåligt mjöd när dom använde öljäst, det kanske är samma sak med cider.

Jag funderade också på det, så jag har kollat upp lite om det. Hurvida informationen jag hittat stämmer kan jag inte svara för.

Malt innehåller Alpha-Amylas och Beta-Amylas, dessa förvandlar stärkelse till sockerarter vid mäskningen. Enligt wikipedia så finns Beta-Amylas i omältade korn medans Alpha-Amylas bildas under mältningen.

Från http://en.wikipedia.org/wiki/Amylase
"Both are present in seeds; ?-amylase is present prior to germination whereas ?-amylase and proteases appear once germination has begun"

Enligt www.howtobrew.com så är Beta-Amylas mest verksam vid ca 55-65c vid PH 5.0-5.5 och bildar i huvudsak maltos.
"http://www.howtobrew.com/images/f79.gif"

Enligt den information jag har hittat så borde man kunna brygga på omältat korn.

En annan intressant sak som jag läst är att Amylas produceras av jästen. Så om man bara tittar till Amylas så är mäskningen inte heller nödvändig.
Från http://en.wikipedia.org/wiki/Amylase
"Amylase enzymes are found naturally in yeast cells"

Jag ska prova att mäska omältade korn för att kolla om det funkar. Jag återkommer med resultat.