Många klonrecept av t.ex. Murphy's som man kan hitta på nätet har ju 5% eller mer chokladmalt. Men det beror som sagt på hur man vill ha sin dry stout.
Johannes
77 2009-03-13 18:27:26
Sv: Hjälp med recept (15 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
1.25 kg Mörkt torkat maltextrakt
Jag skulle använda så ljust maltextrakt som möjligt. Den svarta färgen kommer ju från det rostade kornet, och man vill ju inte riskera få någon karamellig smak i en dry stout.
Jag funderar på att använda någon annan humle som beska, just för att få lite mer beska i ölen. Något förslag?
Challenger, Target, bitterhumle. Använder själv av principskäl alltid Target till stout.
1.5 msk Kalciumsulfat
Vet ju inget om ditt vatten, men själv brukar jag inte tillsätta varken gips eller kalciumsulfat i stout. Däremot nog ett par gram kalciumkarbonat (CaCO3) per 10 l. Detta måste dock blandas i mäsken för att det skall lösa sig ordentligt.
Funderar även på att tillsätta lite chokladmalt. Om jag gör det, hur mycket bör jag använda?
Jag tycker det är en bra idé. Alla håller kanske inte med om att chokladmalt passar i en dry stout, men själv gillar jag ju Beamish och Murphy's bättre än Guinness så. Tycker det ger en mer komplex smakbild. Kring 50 g eller något mer är kanske en bra riktlinje, du kan ju ersätta en del av det rostade kornet med chokladmalt.
Johannes
78 2009-03-08 00:10:38
Sv: Super size me - 120 liters kokare - relativt billigt. (180 svar, postad i Utrustning)
Tack för tipset, den verkar ju ha rejält med funktioner. Skall kolla upp den (föredrar C själv).
Johannes
79 2009-03-07 22:09:26
Sv: Super size me - 120 liters kokare - relativt billigt. (180 svar, postad i Utrustning)
Snyggt bygge, det blir nog bra när det är färdigt. Vad är det förresten för utvecklingskort du använder för att programmera/testa PIC:en? Har själv ett antal 40-bens PIC:ar (18F458) liggande, men inget att programmera dem med tillsvidare. Funderar på att bygga en styrning för ett RIMS mäskningskärl.
Johannes
80 2009-03-04 10:04:06
Sv: Bygge av 30 liters kokare för 200kr (43 svar, postad i Utrustning)
Vid kokning av 20-25 liter brukar jag ha igång alla tre elementen under hela koket, tycker det behövs för att det skall rumla ordentligt. Vid kokning av 10-15 liter räcker det med två element för att hålla igång koket. Locket snabbar upp värmning av lakvatten o dyl, men man skall ju inte ha på det vid vörtkok.
81 2009-03-03 00:01:20
Sv: Bygge av 30 liters kokare för 200kr (43 svar, postad i Utrustning)
Tänkte passa att och infoga några erfarenheter angående (vört)kokning i jäshink. Kokar själv i denna hink och har gjort så under en längre tid med ett gott resultat:
Monterade in 3 st 1 kW:s vattenkokarelement i en helt vanlig 30 l jästhink av polypropylen. Det blir lite beläggning på elementen med tiden men det är inget stort problem om man putsar dem efter varje kokning:
Den största risken är vidbränning då elementen är små. Därför är det bättre med flera element med lägre effekt. Köp de billigaste och uslaste vattenkokarna, de har ofta 1 kW:s element. Med 3 x 1 kW har jag inte märkt något problem med bismaker vid kokning av "normalstarka" vörter (OG 30-60 Ö).
Inne i plasthöljet på baksidan av elementen brukar finns en bimetallbricka som gör att elementet slås av vid överhettning, vilket kan orsaka problem vid vörtkokning. Därför är det bäst att förstöra brickans funktion genom att bocka till den med en tång.
En varning: Jag kokar själv inte starkare vörter än 60 Ö i min kokare. Min första kokare av samma modell fallerade katastrofalt vid kok av en stark vört (80-90 Ö), emedan så mycket vört karamelliserade på elementet att det byggdes upp en värmeledande "sockerbrygga" från elementet till bottnen av hinken. Resultatet var att det brände hål i botten av hinken i slutet av vörtkoket, och jag blev tvungen att hälla ut vörten eftersom den hade en mycket bränd smak.
Naturligtvis skall man isolera kokaren också. Liggunderlag och kontaktlim från Biltema fungerar bra.
Johannes
82 2009-02-14 00:25:10
Sv: Hur få högt OG? (24 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Brukar själv använda "partigyle brewing"-metoden när jag gör öl med hög OG (Imperial Stout, Barley Wine, Imperial Porter). Tycker det funkar bra för att brygga starka öl och samtidigt ta till vara allt socker i mäsken. Man brygger alltså två öl från samma mäsk, ett "stort" öl med hög OG från den första tappningen (då slipper man koka ihop vörten så länge), och ett "litet" öl med lågt OG och vattnig karaktär från resten av lakningen. Man kan med fördel justera upp OG i det "lilla" ölet med maltextrakt eller ölsats. Kräver dock att man har tillgång till två kokkärl.
Johannes
83 2009-02-14 00:04:20
Sv: Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande. (9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Kjell skerv:
Du behöver inte vara orolig för att din wit ska bli tanninig.
Har bryggt Wit på detta sätt och fått fleran SM medaljer utan någon kommentar om för hög tanninhalt.
Tack för informationen. För att bekräfta att jag förstått rätt: är det alltså korrekt att förklistra krossad speltvete (med skal) genom kokning, och sedan mäska vetet+kokvattnet med resten av malten i mäsken (naturligtvis justerad till försockringstemperatur), utan risk för tanniner?
Johannes
84 2009-02-12 22:32:24
Sv: Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande. (9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Hej Thomas Fransson, tack för ditt svar.
Fast samtidigt så blir jag lite nyfiken på att testa trippeldekoktion eller till och med turbidmash om man ändå skall göra veteöl.
Det borde ju vara det mest autentiska. Tänker man så så borde man ju faktiskt inte heller oroa sig för tanninerna allt för mycket eg?
Dekoktionsmäskning ägnar jag mig åt vid de fåtal tillfällen, då tid och lust till timtals slaskande med delmäsker kan uppbringas. Vid normal dekoktionsmäskning kokar man ju en tjock delmäsk bestående av gryn och skal, utan att det uppstår problem med urlakade tanniner. Hade för mig att det då är det låga PH:t i mäsken som gör att tanninerna i skalen inte löses ut. PH är väl något högre vid en förklistring/cereal mash eller? Eller borde man låta enzymerna verka vid någon viss temperatur först (typ syrarast) / ev. tillsätta mjölksyra innan man kokar upp vetet? Det vorde mycket trevligt om någon med erfarenhet kunde presentera en procedure som garanterat fungerar.
Tubid mashing, har aldrig riktigt förstått vad det går ut på, innebär visst att man i motsats till dekoktion istället kokar en mycket tunn delmäsk (hörde om det i samband med lambic). Men hjälper det med konverteringen av omältat vete?
Lagom förvirrande användarnamn, eller är du moderator?
Hittade inga regler angående tillåtna användarnamn i forumets användarpolicy. Jag kan åtminstone moderera mina egna inlägg, det är testat.
Johannes
85 2009-02-12 20:05:54
Sv: 15 minuters extrakt ale (2 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
Hej,
Korta kok med extrakt tycker jag blir bäst om man använder ett färdigt isomeriserat humleextrakt (ser ut som grönbrun saft, säljs av t.ex. Brouwland) för själva beskan. Annars måste man ju tillsätta massor med mer smak och aromhumle för att få samma beska. Det går kanske att koka någon slags humlete vid sidan av som man sedan tillsätter, men jag har hört att det kan ge en obehaglig kärvhet om det kokas på enbart vatten och humle.
Johannes
86 2009-02-12 19:53:19
Sv: Trycksätta minifat/partyfat (15 svar, postad i Utrustning)
Hej,
jag använder själv partyfat för ölbryggning, tycker det är en utmärkt lagringsmetod då man tröttnat på att fylla småflaskor med vardagsölen och inte har utrymme att placera ett dedikerat ölkylskåp för Korneliusfat. Kan tyvärr inte hjälpa med frågan angående trycksättning på partyfat, men tänkte varna gällande fat från Tyskland. Har själv försökt återanvända sådana, utan resultat. Som tidigare nämnts är faten med tappkran nedtill (och luftningshål upptill) otillfredställande eftersom de inte kan rengöras ordentligt, samt att materialet i kranen är för vekt efter att den öppnats. Det finns även fat med inbyggd CO2-behållare, dessa har tappkran upptill (t.ex. Heinekin, Krombacher). Dessa verkar mer lovande då allt går via toppöppningen, men problemet är att på alla sådana fat jag sett hittills så är kolsyrebehållaren belägen inne i fatet, och dessutom är behållaren större än öppningen på fatet. Den går därmed inte att få ut, såtillvida man inte lyckas såga den i bitar med något som ryms genom öppningen, t.ex. en Dremel eller liknande (==massor med jobb för lite vinst). Dessutom är det inget skoj att servera hembryggt öl ur fat med något megabryggeris logga på. Köp hellre omärkta fat av t.ex. Browuland.
Johannes
87 2009-02-12 19:35:30
Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande. (9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Hejsan,
har lurkat på detta forum i ca. ett års tid (registrerade mig för ca. en månad sedan) och noterade att det verkar finnas många kompetenta hembryggare här . Det är så att jag har en fråga som jag inte lyckats hitta något entydigt svar på trots idog sökning på olika webforum, och tänkte nu prova med att ställa en fråga här.
Brukar brygga veteöl av belgisk typ (Witbier) under vår och sommar och har allt mer börjat använda speltvete istället för vanligt vete, främst av två skäl: 1) smaken, spelt har en lite nötig tvålsmak som jag tycker passar bra i Wit, samt 2) spelt har som bekant agnarna kvar, emedan dessa inte faller av vid tröskningen som hos vanligt (förädlat) vete, vilket underlättar lakningen. Inför vårens speltbryggning har jag följande fundering: Till en Witbier använder jag 50% pilsnermalt och 50% speltvete. Hur bör man då egentligen bära sig åt vid mäskningen? Vete som råfrukt bör ju som bekant förklistras för att de försockrande enzymerna skall komma åt stärkelsen. Detta kan åstadkommas genom en s.k. cereal mash där råfrukten kokas separat (kanske tillsammans med lite basmalt), sedan slås hela slasket i huvudmäsken för vanlig försockingsrast m.h.a. maltenzymer från kornmalten. Ett sådant förfaringssätt används typiskt för majs & polenta, ris, etc. Men om man gjorde samma sak med spelt (med agnar) kommer då inte kokningen att laka ur massor med tanniner ur skalen, resulterande i ett kärvt öl? Ifall man krossat vetet före kokningen kan man ju heller knappast hälla bort all vätska från kokningen för att minska tanninerna i det färdiga ölet, eftersom en stor del stärkelse redan lösts ut i vätskan, och man i så fall förlorar denna.
Den metod jag hittills använt är att först koka speltet okrossat i ca 25 min., hälla bort kokvattnet, och därefter köra det förklistrade speltet genom maltkvarnen och sedan tillsätta i mäsken (som beretts av endast pilsnermalt). Detta har fungerat bra, gett hyfsad effektivitet, och resulterat i ett gott öl. Problemet är dock det att är ofantligt jobbigt att krossa dessa kokta, förklistrade speltkorn; de kan endast med stor kraftansträngning tvingas genom maltkvarnen, och massan som kommer ut i andra sidan kvarnen är som en tjock cementgröt.
Någon som kan föreslå en bättre metod? Är det ok att krossa vete, koka det, och sedan slå allt i huvudmäsken eller kommer tanniner från skalen att förstöra ölet? Finns det alternativa sätt att hantera spelt?
Tack i förväg,
Johannes
88 2009-02-11 18:46:34
Sv: Test #1 (1 svar, postad i Här kan du testa att posta inlägg)
Test: svar
trptkkkkkkkkkkk.
89 2009-02-11 18:32:26
Test #1 (1 svar, postad i Här kan du testa att posta inlägg)
trptkkkkkkkkkkk.
Bld: 
:-) ;-) >:-|