En åsikt som finns på vissa forum är att det är viktigt att fryst humle förblir fryst.
Sämst är det att förvara i frys och ofta öppna och ta ur humlen, så att den  tinar lite och sedan tillbaka till frysen.
Då är det bättre att förvara i rumstemp.

/Kjell

BRA, då förstår jag.
Jag gör aldrig diacetyl rast när jag gör tjeckisk öl och har aldrig fått så mycket diacetyl som jag skulle vilja.

/Kjell

Hej
Fresta, varför gör du testen?
Tycker du att resultatet blir sämre om du gör en tvådagars diacetylrast i onödan ?

/Kjell

79

(7 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Argument jag använder när jag omvänder folk till hembryggare:

Jag har för mig att Norska hembryggnings mästerskapet ligger strax före norges motsvarighet till "Stockholm beer festival" någon gång så smugglades de tre bästa brygerna från NM till ölfestivalen och två av de tre placerade sig bland de tre bästa på festivalen.
Tanken med det experimentet var att visa hur hembrygd öl står sig mot kommersiell öl.
(självklart togs de hembrygda ölen bort från den officiella prislistan).

Jav vet inte till 100% men tror att det är sant.
Hur som helst använder jag det som argument/bevis att hembrygd öl kan vara väldigt god.

Ofta när man säger att man brygger öl blir man först betraktad som idiot.
När man sedan säger att man tävlar och vinner guldmedaljer blir intresset ett helt annat.

Jag brukar beskriva processen väldigt kort.
Typ lägger malt i vatten vid olika temperaturer kokar med humle jäser och tappar på fat/flaska.
Om det finns något intresse över huvud taget så brukar det alltid komma diverse följdfrågor.

Det bästa sätter att övertyga folk att hembryggning är bra är förstås att bjuda på god hembrygd öl. Man får dock välja rätt sorts öl.
Även om jag gillar eklagrad oud bruin så vill de flesta hellre ha en mesig lager.

Viktigt är också i vilken ordning man serverar öl.
Om man låter personen först dricka sin favoritöl, vanligtvis någon ljus lager, han säger "den är god"
Sedan dricker han en av mina hembrygda, han säger "den är också god"
Omvänt: Han dricker först min öl som är god och sedan tar sin favorit.
Då stirrar de på sin flaska och säger "den är jätte äcklig, smakar ju ingenting"
Inte en helt riktig jämförelse kanske, men det fungerar!

/Kjell

Hej
Jag tycker det ser mycket konstigt ut???????????

Du kanske menar vatten ph?
Jag orkar inte räkna på det men det är inte orimligt att om du justerar ditt vatten (med din alkalitet) ph till 5,7 så blir det rekommenderat 5.2 i mäsken om du tillför ljus malt och om du justerar vattnet till 6.5 så blir det rekommenderat 5,2 om du tillför mörk malt.

Kan det vara så?

/Kjell

81

(23 svar, postad i Utrustning)

Hej
Svensson som inte vill skaka 50 l kärl.
Jag har ett större koniskt jäskårl, det är mycket enklare att syresätta.
Jag öppnar bara näst översta tappen och ölet forsar ut i högt flöde i en jäshink.
Sedan hälls det tillbaka på toppen.
Efter några omgångar blir det dock så mycket skum att jag inte kan fortsätta.

Om man använder "venturirör" så är det väl bara luft som kommer in?
Typ samma luft som om man bara skakar?
Varför måste venturirörens luft filtreras?
När jag använder luftsten så filtrerar jag luften, men det är för att jag är rädd att det kommer skit från luftpumpen.
För övrigt är skummet begränsningen även med luftstenen.

/Kjell

Mina försök med choklad stouter visar att det är lätt att få en trevlig choklag smak på stouten.
Däremot är det hopplöst svårt att få ett vettigt skum.
Även 98%  choklad gjorde att skummet uteblev nästan helt.
Det blev dock bättre efter något års lagring.

/Kjell

Hej
Jag har vid ett tillfälle köpt in några fat från ett bryggeri (via systenbolaget).
Jag hyrde då hela köret med kran, kylare och kolsyra.
Ett fat blev halvfullt efter festen (eller halvtomt) och vi bestämde att ha en liten extra fest och göra slut på fatet några veckor senare (mindre än en månad i alla fall)
Men det gick inte, ölet smakade vidrigt, bara att hälla ut.
Detta trots att fatet aldrig blivit "tomt på kolsyra"

Mycket märkligt med tanke på att ett vanligt hembryggarfat är bra efter betydligt längre tider med många "öppningar"

/Kjell

84

(23 svar, postad i Utrustning)

Jag håller med.
En pigg jäst är det viktigaste.
Syresättningen är till för att hålla jästen pigg.
Torr jäst lär också vara piggare och har mindre behov av syresättning.

Ang mitt experiment var grunsideen att testa syresättning jämfört med omrörning.
Men mitt hemmagjorda skakbort gnisslade viket inte gillades av resten av familjen, så den delen fick läggas ner.

/Kjell

85

(23 svar, postad i Utrustning)

Hej
Jag kanske ska förtydliga mitt inlägg.

Mina E-kolvar hade också 3 liter vört.

Jag såg ingen skillnad på antal jästceller.
Det var första gången jag räknade celler så det finns risk att felmarginaler var ganska stor.

Min luftade hink kom inte igång snabbare.
Det var nog inte så konstigt.
Den oluftade var aktiv och bluppade lite då o då.
Den luftade hade varit helt utjäst i 5 dagar och dessutom varit nerkyld.
För att optimera skulle jag matat på den innan pitch, men tyckte det skulle förstöre experimentet.

Exprimentet visar inte skillnaden mellan syresättning och inte syresättning.
Utan min normala syresättning jämfört mot en "extrem syresättning"
Jag är helt övertygad om att syresättningen är väldigt viktig.
Jag visste bara inte om min normala metod var tillräckligt bra.

Jag tror också att man kunnat få annat resultat med en jäst i sämre skick.

/Kjell

86

(23 svar, postad i Utrustning)

Jag har gjort en jämförande test med luftsten en gång.
En förkultur pichades och delades upp på två likadana E-kolvar.
Med den ena gjorde jag som vanligt och skakade lite då o då.
Den andra hade luftsten o akvariepump i 1,5 dagar.
Efter 1,5 dagar var förkulturen helt utjäst.
Den andra jäste långsammare o långsammare under en vecka.
Vid pich bluppade det väldigt sällan men fortfarande ibland.
Förkulturen som syresatts kyldes och vätskan tappades av,hela  den andra tillsattes.

Mängden jästceller blev i slutändan den samma.
Jäsningen av vörten tog  lika lång tid.
Det fanns ingen smakskillnad på den fördiga ölen.

Slutsatsen är att om man har en bra jäst från början och har tiden så är det bara en massa extra jobb med luftsten. Däremot kan man snabba upp förkulturen väsentligt.

/Kjell

Jag gör mina förkulturer i E-kolv med jäsrör, då skakar jag  alltid mina förkulturer så ofta jag kan.
Om det fortfarande finns syre (luft) kvar så har jäsningen inte kommit igång än och behöver syret.
Om jäsningen kommit igång finns inget syre och det blir ingen syresättning, däremot en omrörning som också år possitiv.

Har förkulturen jäst i "rätt temperatur" så häller jag i allt, annars häller jag bort allt utom jäsen.

Använder ibland "luftsten" som är igång under lång tid, ger kontinuerligt syre och omrörning.
Då blev förstås förkulturen oxiderad och hälldes till annan kärl.
Senare test av den borthällda ölet smakade som väntat oxiderat.

Gnuttas:
Om din totalvolym är enl anvisningen på extraktburken så blir förstås ölet aningens starkare, gör det något?
Om du lägger på förkultur volymen (och har samma OG på förkulturen o vörten) så blir styrkan enl anvisning men beskan blir förstås minder pga den ökade volymen, men det kan man förstås kompensera med lite mer humle, om du humlar dina ölsatser.

/Kjell

Hej
Jag tror inte det hjälper att sila ifrån humlen.
alpha syran löser sig nog ganska fort i vattnet.
Det är isomiseringen (som gör om alphasyran till beska) som tar tid.

Teoretiskt blir det ingen beska utan rullande kok.
Vet dock inte varför.

Misstänker dock att avdunstningen av aromatiska oljorna som ger humle aromen fortfarande ångar bort lite i den varma vörten. fast inte så mycket som i ett rullande kok förstås.

/Kjell

Var det inte det jag skrev?????

"* Never re-use yeast from a high gravity fermentation (greater than 1.065 original gravity)."

man inte bör ta bottensats från starka öl eftersom jästen där har mycket mer skador än från svagare öl.

DVS man bör inte återanvända jäst som jäst starkt överhuvudtaget.
Spelar ingen roll om man sedan använder den till en ny stark eller en svagare öl.

Även om det är teoretiskt riktigt så tror jag det är överdrivet.
Jag har många gånger återanvänt slurry från starkare öl än så med gott resultat,
(Altså vid flera tillfällen, inte återanvänt samma "hög OG jäst" flera gånger)
Har dock aldrig testat högre än 1080 av den anledningen.

/Kjell

90

(2 svar, postad i Utrustning)

Perfekt!
Tack Kenneth

/Kjell

91

(2 svar, postad i Utrustning)

Hej.
Min uneversal termostat från humle har dött.
Tyvärr efter garanti tiden.

Jag har disikerat den och ser att själva sensordelen har ett avbrott.
Nu kan jag löda ihop den så att den funkar igen. Men det skyddande plasthöljet är borta.

Är det någon som vet om det finns något lim,ingjutningsmassa eller liknande som kan göra den vattentät utan att ge ifrån sig giftigheter eller äckligheter vid 100 grader vatten?

Annars får jag använda den till att styra kylskåp o värmefläktar och köpa en ny till det som behöver stoppas ner i vatten.

/Kjell

92

(20 svar, postad i Utrustning)

Hej
Hur kommer kapsylerna in i humlegårdens påsar?
Ramlar de in i påsarna via någon maskin och kan betraktas som rena?
Eller packas de om av någon med smutsiga händer och behöver stereliseras?

/Kjell

Jag håller med Kenneth,
Men skillnaden mellan pale ale malt och pilsnermalt är mycket mindre idag än för 20 år sedan.
En del pale ale malter är i princip bara lite mörkare pilsnermalt.
Den "riktiga pale ale malten" typ maris otter ger en speciell smak (smaskens).
Har dock aldrig testat att underjäsa med maris otter.

/Kjell

94

(10 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Bra ide,
Om jag gör 5 liter förkultur, jäser ut, kyler och dekanterar av och endast spar 0,5 liter slurry så borde jag ha 10ggr mindre glycerin.
Den metoden tillsammans med infon från Anders tyder på att man skulle kunna spara mycket jäst i frysen så att endast en uppskalning skulle behövas.

/Kjell

95

(10 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Tack !
Det svarade på mina frågor.

/Kjell

96

(10 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hej
Jag hade bara fryst nytvättad jäst utan näring.
Att jäsa med socker kvar förenklar förstås, bra tips!

Trots det är det en mängd förkulturer som behövs.
en innan frysning och två efter och då får man ändå bara 2 liter jäsande vört.

Det vore mindre jobb om man kunde 10 dubbla mängden jäst.
Tror jag ska göra ett experiment och göra en liten förkultur på en halv liter och pytsa i 1promille glycerol.
Om det inte påverkar skummet borde man kunna 10dubbla mängden jäst, typ 60ml istället för 6ml.

/Kjell

97

(10 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hej
Jag har provade att frysa jäst några gånger.
Det funkade i och för sig, men tyckte att det var lika meckigt som att spara på agar.
Problemet är att det är så små mängder jäst att det krävde många uppskalningar för att få upp tillräckligt med jäst.
Jag vet inte hur mycket jäst man kan frysa in.
Jag tog bara lite eftersom jag var rädd att glycerinet skulle förstöra skummet.
Hur stor mängd jäst/glyserin har du tagit utan att få skumproblem?

/Kjell

Är det verkligen så att man inte kan använda bottensats från stark öl till svag öl?

Jag vet att det sägs att när man gör förkulturer så ska man göra förkulturen med samma styrka o temp som riktiga ölet så att jästen inte får en chock.
Samtidigt sägs det att förkulturer bör vara runt 1040 för att vara effektivast.

Generellt sägs att man inte bör ta bottensats från starka öl eftersom jästen där har mycket mer skador än från svagare öl.

Jag tror att en ordentligt syresatt bottensats klarar vad som helst, starkt som svagt.
Även om en stor del skulle dö av shocken finns det ändå mänger kvar.

/Kjell

99

(6 svar, postad i Utrustning)

Hej
Jag har tidigare jäst på balkongen, även vintertid.
Ölen fick stå i ett påslaget kylskåp där lampan alltid var på.
Fungerade hur bra som helst, fast lite slöseri med el är det förstås när lampan väemer och kylskåpet kyler, men vad gör man inte för konsten.

/Kjell

Hej Raasken.
Du verkar ha erfarenhet av "nattmäskning" vore intresant att få lite info ang dina erfarenheter.
Jag är lite fundersam ang din senaste nattbrygd.

Det som normalt styr maltos/dextrin förhållandet är hur länge beta amylaset överlever.
Låg temp= överlever länge= ger mycket maltos o lite dextrin.

Så helt klart får du stor förjäsbarhet pga att "primär mäskningen" har låg temp.
Har du gjort jämförande mäskningar vid 62 grader utan natt mäsk och fått mindre förjäsningsgrad?

Vad som händer vid natt mäskningen är att alpha amylaset som överlever länge i första hand bryter ner stärkelse till dextrin.
Men också bryter ner dextrin till maltos, fast långsamt.
Det är därför det behövs lång tid för att få effekt.
Alpha amylaset jobbar i o för sig ända ner runt 60 grader men då ändå långsammare.
Det är därför jag undrar om det blev tydlig effekt av nattmäskningen trots att tempen är långt ifrån den optimala för althaamylaset.

Nästa fråga är om du ser någon effekt av dina andra raster efter natten.
tror du att de påverkar?
Jag tycker att det borde vara kört om all beta amylas redan är död????????????????

Jag funderar också på att prova nattmäskning, fast mer för att dela upp bryggdagen än för att få torrare öl, men vill ha lite mer kunskap innan jag sätter igång.

Jo jag vet, detta borde kanske vara en egen tråd, men nu när det diskuterades i denna tråd så fortsatte jag här

/Kjell