51

(1 svar, postad i Humlegården)

Jag infusionsmäskar (utan proteinrast) och har använt mig av krossad pilsnermalt som basmalt det senaste halvåret. För riktigt mörka öl tycker jag att det har fungerat alldeles utmärkt och där antar jag att de mörka malttyperna dominerar så mycket att basmaltens eventuellt felaktiga smakbidrag inte märks.

För bitter och liknande känner jag mig osäker. I och för sig tycker jag att resultatet har blivit bra med pilsnermalt, men är det riktigt äkta bitter? Jag har inte jämfört pale ale malt med pilsnermalt på ett genomtänkt sätt. Finns det smakskillnader? Bör man ha pale ale malt till engelska ale eller går det lika bra med modern pilsnermalt?

R.A.

Det är skönt att läsa att en erfaren hembryggare accepterar lite smådisiga öl. Jag har ställt krav på mig att försöka få nästan kristallklara öl. Det brukar lyckas med mörkare öl men de ljusare blir gärna lite disiga. Min morfar bryggde själv till jul. Han bryggde enligt traditionen från det gamla bondesamhället och hans öl var rejält grumliga. För honom var grumligheten inget problem - snarare ett kvalitetstecken. Så skulle ett riktigt öl se ut och riktiga öl var alltid hembryggda.
R.A.

Jovisst - det ÄR besvärligt att rengöra en glasdamejeanne. Och man måste vara försiktig. Man måste nog gilla charmen med gårdagens teknik - det bruna glaset i träkorgen och halm i botten för att undvika spänningskoncentrationer som kan få det att spricka.

Med vilken precision behöver man väga upp humlen? Hur mycket varierar alfasyrahalten från humlekotte till humlekotte? Rimligen är den inte exakt samma i alla kottar (Alla äpplena på ett träd är ju inte lika söta om man skördar dem samtidigt!). Skulle det vara ett mervärde om leverantören inte bara angav medelvärdet av alfasyrahalten, utan också ett spridningsmått?

R.A.

54

(4 svar, postad i Utrustning)

Skillnaden för oss hembryggare är nog att vi inte använder våra kokkärl så ofta. Ytan kommer nog att oxideras mellan koken. Jag har lite svårt att acceptera Palmers påstående att det skulle räcka att rengöra kopparytan en gång för alla. Jag är skeptisk mot aluminium också och använder själv rostfritt.
R.A.

Hej!
Om man vill ha en våg med bra precision billigt kan man bygga den själv. Det är inte alls svårt. Principen är balansvåg. För att få bra precision måste den vara lång, t ex 1 meter, då blir det relativa felet p g a att man inte har lyckats få exakt lika långa momentarmar på båda sidorna litet. Att nå en precision på + - 0,5 g är inte någon större konst. Man behöver kalibrerade vikter. Att köpa en viktsats är förmodligen dyrt, men har man tillgång till en bra våg någonstans kan man göra egna vikter, t ex av koppartråd.

Humle i form av puckar är bäst. Dem kan man dela i halvor, tredjedelar, fjärdedelar osv. Då slipper man väga. Att räkna pellets har inte fungerat för mig. De som jag har köpt har varierat mycket i storlek. Dessutom tycker jag att hel humle (kottar och puckar) är mycket lättare att avskilja. Den lilla förlusten av vört som det innebär (?) tycker jag att en hembryggare gott kan leva med.

Den enda stora investeringen som man verkligen behöver är en stor kastrull (Jag betalade 600 kr för 20 liter). Jag hade turen att komma över en glasdamejeanne mycket billigt (50 kr för 11 liter). Jag har visserligen aldrig provat att sekundärjäsa i hink, men glasdamejeannen känns helt rätt. Det blir nästan ingen luft alls ovanför vätskeytan.

R.A.

PS. Beklagar kommatecknet i slutet av länken. Det var meningen att den skulle vara efter länken, men datorn ville inte så.

Jag har köpt tombackar med glas i närmaste ICA-affär. Det har aldrig varit något problem. Man får diska flaskorna förståss.

John Palmers bok "How to Brew" finns på nätet http://www.howtobrew.com/, är gratis och alldeles utmärkt.

R.A.

Hej!
Jag kan bara instämma. Safeale S-04 är bra. Den ger ett ganska neutralt öl och sedimenterar extremt bra. Den sedimenterade jästen blir som en gelé. Jag har tagit tillvara jästen vid några tillfällen och använt den för nästa bryggning. Då har jag livat upp den med lite svag vört några dagar innan bryggningen.
R.A.

En intressant följdfråga: Hur skall man beräkna utbytet av alfasyra efter avslutat kok? Kylningshastigheten har rimligen betydelse. Är det rimligt att försumma utbytet efter koket? Jag kyler min vört från 100 till 20 grader på ca 20 minuter.

Jag använder (i princip) bara hela kottar eller puckar och använder ett lagom stort durkslag som bara har hål i botten. När jag bara har det där slaskiga i botten kvar häller jag allt i durkslaget. När det mesta har runnit igenom har det bildats en bra filterkaka av humlen. Då är det dags att hälla den grumliga vörten i durkslaget igen. Detta måste göras försiktigt så att filterkakan inte förstörs. När vörten så filtreras för andra gången blir det ett nästan rent filtrat. Jag brukar låta det stå en stund så att kvarvarande druv sedimenterar. Det mesta av druven fastnar dock i filterkakan och jag tycker att jag på det sättet får mycket små förluster. Någon gång har jag pressat ur så mycket vört som möjligt ur filterkakan. Det fungerade. Ett par gånger har jag låtit den del av druven som inte fastnar i filterkakan följa med till primärjäsningen. Detta har också fungerat utan att det har blivit någon sköldgrumling. Jag brygger mest mörka öl.

60

(7 svar, postad i Humlegården)

Det blev ett mellanmörkt öl (Tyvärr vet jag inte hur man bifogar bilder!) Det smakar gott - mild rostad malt utan brända toner. Smaken liknar mer Nils Oscar Kalaspåsköl än en irlänsk Stout. Och - jag har inte vägt fel. Jag kontrollvägde kvarvarande mängd av det rostade kornet och det stämmer. Jag hade 8% Weyermanns rostatde korn.

61

(12 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag har noterat en viss flaskvariation avseende skum, vilket kanske skulle kunna bero på att alla flaskor inte har varit lika rena från ytaktiva ämnen.

62

(7 svar, postad i Humlegården)

Det omalda rostade kornet ser lika svart ut som chokladmalt eller svartmalt. Nu har jag malt lite chokladmalt och jämfört. I mald form är mitt rostade korn mycket ljusare än chokladmalten.

63

(7 svar, postad i Humlegården)

Jag har just bryggt min första stout. Den blev väldigt ljus, som en mellanmörk öl.

Receptet var enkelt - 84% pilsnermalt, 8% omältat korn, 8% rostat korn (Weyermann, inköpt i aug-04). Det omältade och rostade kornet maldes ganska fint i kaffekvarn (mellan kok- och bryggmalning). Det omältade kornet kokades dagen innan mäskningen.

Mäskning 68 gr C 90 minuter, mash-out 78 gr C 10 minuter, OG 1.049. Vörten kokades 90 minuter, 10 g Magnum (10 liter vört) 60 minuter. Allt fungerade normalt, men det blev ingen svart stout.

Varför blev färgen så ljus?. Har jag gjort något fel?