Sökalternativ (Sida 3 av 51)

Vi startade sent på en torsdag och tog efter 7 timmars bilåkande natt vid Rödby i Danmark, precis innan färjeläget till Puttgarden.  Nästa dag öste vi ner genom Tyskland och sneddade genom östra och södra Belgien för övernattning i nordfranska staden Cambrai, mitt i det franska Biere de garde bältet.  Målet var att inhandla ett större antal flaskor Biere de garde att ta med sig till Portugal samt att stanna till vid bryggeriet La Choulette precis utanför Cambrai.

När vi passerade belgiska Namur föreslog jag till min fru att ett pit stop inte var en så dum idé och att vi faktiskt inte var särskilt långt från klostret Floreffe. Floreffe är i mina ögon Belgiens bästa Abbey ale (vilket bryggs av Lefebre i Quenast) och på klostret har dom ölen på tapp och god ost att knappra på.  Till min förvåning accepterades förslaget utan krusiduller och vi avvek från färdplanen raskt.  Floreffe ligger bara 10 minuter från motorvägen som tar europaresenärer mellan tyska Ruhr och Paris, via Liège, Namur, Charleroi och Mons, så det var ingen stor omväg.

Det blev en underbar Floreffe Blonde och en platt mixe med korv och ost. Jag förstår inte dom som klankar ner på belgisk blond ale faktiskt. Varför måste öl vara så förbaskat komplex för att respekteras?  Floreffe blonde är lättdrucken med en härlig blandning av frukt och krydda, rinner ner i en torr resestrupe som en syndernas förlåtelse.

Men mer än en öl fick det inte bli.  Vi hade fortfarande 45 minuters restid kvar och vi fortsatte snabbt på vår färd söderut.  Cambrai är ingen märkvärdig stad. Mitt i Sommes vilar den på benrangel och förvridna granatsplitter från första världskriget.  Dagen efter stannade vi till vid en supermarché och inhandlade mat att ha på resan, och för mig blev det dags att välja vilka Biere de garde att ta med sig till Portugal.  Hyllan med öl var full av BdG, det var bara att välja och vraka. Endast ett märke gick inte att hitta: la Bavaisienne fanns inte att få tag på.  Istället köptes följande:

- Ch´ti Blonde
- Ch´ti Ambrée
- Ch´ti Brune
- la Choulette Blonde
- la Choulette Ambrée
- 3 Monts
- Jenlain Blonde

Samtliga flaskor på 75cl, givetvis.  Det var lite bök att få plats med allt i bilen men min fru är en utmärkt packare så med lite möde gick det bra. I och med att jag inte tänkt testa ölen förrän i Portugal kommer det ingen recension i detta inlägg utan dom kommer något senare i samma tråd.

Man kan väl säga att dom har det bra i Frankrike.  Att handla på en supermarknad där och jämföra med ICA eller Hemlöp hemma är natt och dag.  Gud vad med fina matprodukter man hittar i Frankrike. Allt är färskt, vackert, och inte särskilt dyrt.  Putain!

Peps, om du reser runt i vinproducernade regioner finner du snart att vinutbudet på snabbköpen i områdena är riktigt uselt, i regel betydligt sämre än snabbköpen i Porto, Bordeaux och Köln. De flesta vintillverkare säljer i bulk och har ingen gårdsförsäljning, och har dom det så vänder den sig till turister och inte till lokalbefolkning (prismässigt).  Skall du hitta en välsorterad vinaffär som har ett utbud liknande den som systembolaget har får du åka till Paris, Lissabon eller Milano.

Nej, utbud kommer alltid att vara störst i storstäder, det är simpelt hen en fråga om efterfrågan och ekonomi.

Du använde Wyeast Kölschjäst, va? Den är en erkänt dåliga flockare, måste renas med filter om den ska bli glasklar. Med klarningsmedel kan den bli lätt disig, utan hjälpmedel krävs lååååång lagring kallt för att få den hyffsat klar.  Tror inte det har med dina ingredienser eller din bryggteknik att göra.

WD78 använde Whitelabs WLP029 från ett annat bryggeri (Früh), den flockar uppenbarligen bättre.

Kul att din Kölsch ändå blev bra.
/Pål

Ja, vi på forumet har debatterat detta ämne länge och hett. Alla har en uppfattning om både Systembolaget såväl som alkoholmonopolet, och det blir lätt polariserat, fri företagsamhet vs monopolpolitik, Systembolaget vs specialölbutiker, etc.

Vad man måste hålla i sär är uppfattningen om Systembolaget och uppfattningen om alkoholmonopolet, tycker jag.

Systembolaget är en rätt dålig specialölbutik.  Vilken typ av öl man än gillar kan man tycka att deras sortiment är för dåligt. Det skulle ta mig cirka 100 sekunder att lista upp 100 bra ölsorter som saknas.  Å andra sidan är det en superbutik om man jämför med det utbud man hittar i det öl-avmonopoliserade Norges mataffärer. Där har bara matvarubutiksjättarna och bryggerierna fått licens att sälja öl och det betyder att man generellt har ett utbud om påminner om Systembolagets ölutbud av utländsk öl på 70-talet.  För många är det viktigaste att Systembolaget som statligt och jämlikt monopol erbjuder sitt utbud till hela landet. På så vis är även Systembolagets vara eller inte vara en rättvisefråga för många som inte bor i storstäderna.

Jag tror det är naivt att tro att våra folvalda skulle släppa alkoholförsäljningen helt fri i Sverige om man avmonopoliserade.  Coop, ICA, Hemköp, Carlsberg skulle få sälja öl, inte Janne eller Svenne eller Bettan.  Sannolikt skulle vi få ett sämre utbud generellt och i urskogen skulle det bli en katastrof. Tror jag.

Sedan är det det där med monopol. Visst ska staten ha monopol på vissa verksamheter.  Polisen, domstolarna är självklara, tycker jag. Viss industri också, exempelvis tror jag mina räkningar hade varit lägre i vinter om vi inte avmonopoliserat elindustrin.  Men om alkoholförsäljningen skall vara monopoliserad vet jag inte om jag håller med om. Ska alkoholförsäljningen vara monopoliserad måste det bero på att staten har någon form av alkoholpolitik, och det har inte vår stat. Alkoholförsäljningen har ökat de senaste 20 åren och vilka effektiva årgärder har våra folkvalda gjort för att vända på det?  Nej, det ser ju varenda en att monopolet handlar enkom om statliga intäkter.

Kan man avmonopolisera apoteken borde man definitivt kunna avmonopolisera alkoholförsäljningen.  Och om orsaken till att man behåller monopolet endast beror på att behålla (säkra) statliga intäkter, då borde vi genast förstatliga elindustrin igen.

Mina tankar.  Hoppas din Coopers blir god, Bo!

Mvh
Pål

Är du hemma nu, Mårten?  Hur var resan, rapportera höjdpunkter och bottennapp när du får tid!

/Pål

Ha ha ha. Den var god! Som skämt, alltså.

Jag är invandrare och agnostiker, dessutom åker jag regelbundet på blå linjen. För inte så länge sedan var finländarna och norrmännen de största invandringsgrupperna i Sverige, och även om många från båda länder har återvänt till sina respektive hemland borde vi invandrande nordbor gemensamt utgöra den största invandringsgruppen i Sverige?  Och vi dricker öl.  Men tyvärr kan vi inte ta äran för uteserveringarna

Jag har druckit té på utomhusserveringar i muslimska länder, även öl.  Bara för att många muslimer inte dricker öl betyder ju inte att dom (och andra sydländska invandrare) inte kan dricka utomhus och påverka oss nordbor att göra det samma. Nu tror jag nog att influensen för utomhusserveringar har ni svenskar anammat från Spanien, Tyskland, Italien och Frankrike.

Jag tror personligen invandrarna inte har påverkat vår ölkultur särskilt mycket. Men jag har ett exempel på när det har det och det är gamla goda Tudor Arms på Östermalm i Stockholm. När jag var tonåring var det den enda brittiska pubben i Stockholm och där kunde alla som uppskattar brittisk öl- och pubkultur njuta av atmosfären. Var inne där för ett år sedan och det såg näst intill likadant ut. Tror banne mig det var samma kille bakom baren, Chris tror jag han hette, samma brytning också.  Nu växer anglofila och irländska pubbar på träd i Sverige. 

Jag tror att vårt utökade resande har påverkat vår ölkultur mer. Tjeckisk ölkultur var okänt för mig när jag för första gången reste till det som då var Tjeckoslovakien, efter att järnridan brakade. Så var det Soldaten Svejk på Söder. Nu är det fler barer med tjeckiskt tema i Stockholm. Likaså den spanska ölkulturen - vilken ölkultur har man i Spanien, tänker någon. Jo, massa god tapas och lätt industrilager ála Estrela och San Miguel.  Poppar upp över allt i Sverige.

Spot on!  Tittar man på amerikansk ölkultur är ju den generellt värre/sämre än vår svenska ölkultur där folk dricker urvattnad nästan genomskinlig och långtifrån malt- och humlesmakande öl i massor.  Men i USA finns underlaget för att överleva som liten tillverkare med en nicheprodukt, och det är en stor skillnad mot hur det är för en liten svensk bryggare.  Skulle inte fövåna mig om vi har fler mikrobryggerier per capita i Sverige än i USA, problemet är att det finns 100.000 spekulativa kunder i USA på varje 1000 i Sverige. 

Men det som ändras i  USA (och som sakteliga ändras i Sverige) är ju att andelen verkligen ölintresserade ökar och det gör det mer attraktivt för pubbar/barer/restauranger att ha ett bredare och "intressantare" utbud. När jag bodde i Denver i 1995 fanns det redan då mängder av barer som hade Budweiser och mikrobryggöl på tap för att möta all typ av efterfrågan. I somras när jag var där kunde man hitta mikrobryggöl överallt.  Trots det dricker amerikanen i gemen helst nått som inte smakar nått.

Länder med (stark) ölkultur är länder där ölet är integrerat i vardagen. I Tjeckien kan man sitta över 6-10 öl och snacka med en kompis och ölen fortsätter in tills man säger ifrån att det är nog.  I Storbrittanien, i alla fall på landet och i små byar, är pubben en normal tillflyktsort under dåligt väder och dåligt bygda hus.  I Belgien kan frugan dricka en Kriek, du ta en pils och din kompis en Brune utan att det höjs på några ögonbryn, alla sorter finns på baren.  Osv.  Notera hur ölkulturen hänger starkt i hop med en offentlig lokal där man socialiserar och dricker, ofta nära där man bor.  Hur många förortsbarer i Stockholmsområdet skulle jag vilja sätta mig på? 

Till sist det där om Systembolagets vara eller inte vara. Att avskaffa monopolet är inte det samma som att det öppnas någon "Roffes Sköna Ales", "Kalles Tusen & en öl". I Norge, ett annat land där staten och förmyndarna sedan decennium styrt vad och hur folk ska köpa alkohol, är monopolet avskaffat men bara bryggerier och ICA/Coop/Rema1000/etc får licens att sälja.  Utbudet är således 100 gånger sämre i Norge än vad vi har i Sverige.  Om någon tror att våra folkvalda skulle avskaffa alkoholmonopolet och bara släppa det loss så har ni sannolikt helt fel. 

Titta på hur Apoteksmonopolet avskaffades, ser ni några "Pelles sköna droger" eller "Olles naturmedicin och magnecyl" när ni är ute på gatorna?  Nej, endast kedjor har fått licens, och precis så skulle det bli med ett avskaffande av alkoholförsäljningen.  Endast matvarukedjor och storförsäljare som Carlsberg skulle gynnas.  Det är mycket naivt att tro att Sverige skulle gå från att vara en förmyndarstat till en slags fristad á la Christiania över en natt. Se bara hur våra politiker sjabblade bort Gårdsförsäljningen.

Gnoff. Bra skrivet tycker jag, avväpnande och utan att bli ett argt defensiv inlägg (som är så lätt på internet). 
Runo, jag tror att du missförstod Gnoiff och vad han menade. Det är OK att missförstå, att överreagera och sedan ta i hand, eller?

Alla, här träffade vi till slut samma nerv som får det vanliga kultursverige, alltså det som handlar om konst, teater, musik, etc att tända till och polarisera, typ Börje Ahlstedt mot alla, alla mot Björn Ranelid, etc.  Det är väl kanske ändå ett tecken på att det finns någon form av ölkultur i Sverige? 

Hmm.  Ja. det låter ju onekligen som det har med krossningen att göra. Jag har väldigt stillastående temp under mäskningen, skiljer högst en grad hit och dit, oftast inget alls, och någon fontän har jag aldrig fått. 

Generellt kan man väl säga att man bör undvika att kross för fint. Kornen ska "knäckas" lätt men inte malas till en massa eller till mjöl. Jag tror att med BM'n är det extra viktigt att det inte males för fint.

Nu är jag ingen expert på krossning men ta en bild på hur malten ser ut efter krossningen och lägg upp den på forumet.  Jag kan alltid jämföra med hur min ser ut och det finns många erfarna bryggare som kan allt om maltkrossning och som kan hjälpa till - lägg den under egen rubrik i Bryggmetoder (eftersom den här tråden bara läses av sådana som har BM).

Thomas, svensk alkoholpolitik är lika obefintlig som en svensk ölkultur, och nu lägger jag trotsigt in mina egna värderingar i ordet kultur, ni får ursäkta men jag håller med Kenneth här.  När du sprang i kortbrallor fanns det kanske alkoholpolitik men i dagsläget handlar det om skattepengar och statsfinanser.  Boxvinerna är ett tydligt tecken på att alkoholpolitik inte styrs av prohibister, godtemplare, absolutister och pingstvänner - Anke Borg, vår finansminister, är ytterst den som styr alkoholpolitiken i Sverige.

Jag smittas av din entusiasm att det finns så många småbryggerier i Sverige.  Skit samma att dom kanske sliter med lönsamheten och att hitta försäljningskanaler. Men som flera av oss redan konstaterat utgör dessa små-bryggerier förhållandevis liten del av den svenska ölkulturen (oavsett vilka värderingar man sätter i ordet "kultur").

Det är väl bland de 5 bryggerierna, som nu sannolikt bara är 3(?), där vi hittar majoriteten av den öl som utgör ölkulturen i Sverige. Och bland dessa tre, Carlsberg, Spendrups och Åbro (eller har jag helt fel nu?), så är det hutlöst dåligt med kvalitet, i allafall om man tittar på de två första, Åbro vet jag inte.

Jag var själv långt i från belevad ölkulturell när jag var i början av min alkoholdrickande period. Jag har visserligen alltid varit kärringen mot strömmen och väldigt intresserad av att prova något nytt. Det här innebar att jag även i ung ålder provade nya ölsorter när de kom ut, men jag hade ingen som helst aning om vad ölen var för typ, allt relaterades till ljus lager och värderades utifrån om jag tyckte ölet var gott eller inte. 

Jag vet inte hur många som kommer ihåg det, men det var faktiskt en liten ölboom i början på 90-talet då de 3-4 bryggerierna som fanns kvar kom ut med öl från alla de bryggerier de köpt upp och lagt ner.  Plötsligt fylldes hela marknaden av öl som Tingsryd, Rissingsbo, Arvika, Arboga, Nyckel, etc.  Det höll väl på ett år och sedan drog Pripps, Åbro, Spendrups och Falcon ner på sina sortiment och allt blev Pripps fat, Old Gold osv.  Jag provade i princip varenda öl, gick väl igenom varenda småstad i Sverige på det sättet och fastnade för Rissingsbo, som jag tyckte var förträffligt.  Visst var det också ett ljusl lageröl och sannolikt var det väl samma öl som i alla de andra småstäderna, men jag hade då ingen tunga att känna skillnad och kanske var jag inte särskilt intresserad heller. Minst lika viktigt var att jag drack ett annorlunda öl, något som väldigt få andra i min egen ålder drack.  Efter en stund tog Spendrups bort Rissingsbo och det blev Pripps igen, jag förpassades till att vara som alla andra.  Men när jag häromveckan hittade Rissingsbo på ICA som folkis köpte jag givetvis en burk för att leva gamla minnen. Det smakade inget vidare...

Vad jag ville säga med den långa harangen var att jag trots mitt intresse för öl och nya smaker inte hade varken tungan eller intresse att göra något med ölet jag drack. Dvs jag hade för lite ölerfarenhet att jämföra smaken på ölet med och saknade intresset för att ta reda på vad det var jag drack. Jag tror att jag som 20-åring var som vilken ölintresserad svensk kreti-pleti som helst: är det gott är det gott, och vem fan bryr sig vad det är! 

Om det är svensk ölkultur, ja då har vi en rätt tunn och intetsägande ölkultur i Sverige. Och inte mycket för de 30 små bryggerierna att bygga en konsumentbas på.

Grattis Mans!  Se till att pinka in reviret snabbt, du anar inte hur fort man fyller upp alla utrymmen i ett stort hus med junk.

/Pål