https://www.wyeastlab.com/com_b_yeastst … cfm?ID=135
det täcker mina erfarenheter. Om man vill ha banan behöver man inte vara rädd för temperaturer kring 23°C. Men tänk på att det kan vara 4°C varmare i mitten utav jästanken än utanpå under den exponentiella celldelningsfasen som är interessant för esterbildningen.

52

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Syresätt inte. Syresättnkng efter halva jäsningen leder troligen till oxidering utav ölet. Försämrad hållbarhet, mörkare färg och kanske felaromer.
Tillsätt bara jästen ovanpå.

Låg pitchrate och en hög temperatur (kring 23°C) ger banan, förutsatt att du använder rätt jäst, tex Weiherstephan 3068 (kärt barn har många namn = Doemens Stamm 479 eller Pika Hefe 68 eller white lab WLP300).

Mäska in vid 60°. (Hoppa över ferula rasten vid 45°C, den ger nejlika).

54

(9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hur varmt står ölet?
Syresatte du vörten och jästen?
Gjorde du ett jodprov?
Hur mycket förkultur och hur gick du till väga, hur länge osv...

SG 1.040 är väldigt högt. Det vore intressant att erfara lite mer: mäskprogram, recept och hur du mäter dina värden (refraktometer)?
Beroende på orsaken till det höga FG, så finns möjligheter att gå vidare, men just nu kan jag inte härleda orsaken.

Jag är ingen expert på området vattenbehandling utanför brygghuset, så ta min synpunkt med en nypa salt.
Jag antar att du har mycket löst kolsyra i vattnet och att denna kolsyra långsamt äter upp dina vattenledningar. Och att det är orsaken till den önskade vattenbehandlingen.
Det finns olika förfarande för denna uppgift. Tillförsel utav NaOH är en enkel och relativt billig lösning.
Kolsyran i vattnet reagerar med natriumhydroxiden och ger dig natriumhydrogenkarbonat (bakpulver).
I vattnet: CO2 + NaoH -> NaHCO3

Natriumhydrogenkarbonatet stör inte på något sätt i vattnet förutom just vid ölbryggningen.
NaHCO3 stannar löst i vattnet även om det kokas. Det höjer inte vattnets carbonhårdhet och det krävs inget filter eller dyligt.

Men just vid bryggningen vill man inte ha detta extra natriumhydrogenkarbonat. Det reagerar med fosfaterna i mäsken och höjer resalkaliteten något. (Vilket kanske för ditt fina vatten inte har någon betydelse).

Kanske du kan se till att du har en kran någonstans där du kan tappa ut obehandlat vatten för din ölbryggning?

Och en fördel har det också... Men då måste du vara väldigt försiktig: Skyddskläder, skyddsglasögon, skyddshandskar och kanske även gummistövlar - och inga barn eller djur i närheten:
NaOH används utav bryggerier för att tvätta riktigt skitiga flaskor och göra rent och desinfesera prylar och kärl som innehåller organiska rester som måste bort... Jag använder själv ibland NaOH för rengöring utav flaskor, jäskärl och dyligt. Men glöm inte att skölja rent med en syra efteråt, typ citronsyra, eftersom NaOH och organiska rester bildar tvålaktiga förbindelser som gömmer ytterligare NaOH, och den måste bort. Utspädd NaOH är starkt frätande. Gör rent grundligt på golv, diskhorn, borstar, osv... Ett litet stänk utav NaOH gör dig blind!!!

Det borde fugera med två veckor rumstemperatur. Det finns en liten risk att den lilla mängden jäst som återstår efter sekundären och kylningen ligger på botten utav flaskorna och inte kommer åt sockret du tillfört. Du tillförde väl socker för jäsningen?
Jag hade vänt på flaskorna några gånger för att få upp jästen i ölet igen så att den kommer åt sockret.

Vad och hur mycket tillsatte du för kolsyrejäsningen? Socker, vört? Hur gick du till väga? En tesked socker i varje flaska, eller en viss mängd i lösning och omrörning i sekundären?
Hur som hellst för flaskjäsningen är det bättre att ställa ölet i rumstemperatur i två veckor. Då jobba jästen bättre och du har en diacetylrast också. Sen lagrar du ölet kallt igen i en vecka.

Din restalkalitet är:  1.2 mmol/l (=3.4°dH). Perfekt för alla ljusa öl.
Vattnet är inte orsaken till dina bekymmer

Hur räknar du ut effektiviteten?

Kanske bra att läsa igenom:
http://braukaiser.com/wiki/index.php?ti … ttenuation
http://braukaiser.com/wiki/index.php?ti … llustrated

Din länk till humlegårdens shop fäljer konventionen 1. område, 2. sort. Jag tror missförståndet uppstod med "sort". "Hallertauer Mittelfrüh" är en sort. Dvs konventionen som jag beskriver stämmer.
"Hallertau" är det geografiska området.
"Hallertauer Mittelfrüh" är en humlesort, precis som "Hallertauer Tradition".
Växter dessa humlem i Spalt heter de Spalt Hallertauer Mittelfrüh och Spalt Hallertauer Tradition.

Interessant.

Jag hittade följande, titta på sidan 11 och 13:
http://www.barthhaasgroup.com/johbarth/ … 998-99.pdf
Men dokumentet är 15 år gammalt.


Aktuellare verkar vara:
Remark:
The designation of a German hop
starts with the growing region (e.g.
E for Elbe Saale, H for Hallertau, S
for Spalt, T for Tettnang) followed
by the variety (e.g. HA for HallertauerMittelfru?h,
PE for Perle, SE for
Spalter Select). With the regular
abbreviations of three letters, the
last two designate the variety and
they are prefixed by one letter designating
the growing region. In the
case of hop lots from more than one
growing region, there are correspondingly more letters in the designation.
Misunderstandings have arisen to date in variety names that include a
growing region, when such varieties are also grown elsewhere like the
Hallertauer Tradition and Spalter Select.
http://www.deutscher-hopfen.de/contents … 689e29d40a

Enligt Hagen Rudolph "Heimbrauen für Fortgeschrittene" ISBN 978-3-418-00789-2 S.60 så lyder namnkonventionen som så:
1 Anbaugebiet : område
2 Sorte: sort

Jag har heller inte hittat några kommersiella eller betydande websidor på tyska som använder sig utav någon konvention med ett tredje fält: ursprung.

Var har du hittat din nämnda konvention?

Sorry, men jag blir lite konfunderad. Det odlas över 20 olika sorters humle i Hallertau. De mest kända är:

Hallertau Blanc
Hallertauer Cascade
Hallertauer Comet
Hallertauer Hallertau
Hallertauer Perle
Hallertauer Mittelfrüher
Hallertauer Tradition
Hallertauer Magnum
Hallertauer Merkur
Hallertauer Taurus

Generellt: De största humle områdena i Tyskland heter : Tetnang, Hallertau, Hersrbruck och Spalt
Klassiskt sett så  odlades tex Spalt i Spalt och Hersbruck i Hersbruck. Men det finns även Spalt ifrån Hallertau - den kallas då  Hallertauer Spalt.
Första ordet ger regionen och det andra ordet ger sorten.

http://www.hallertauerhopfen.de/content … Folder.pdf

eller för detaljer:
http://www.deutscher-hopfen.de/contents … ett-05.pdf

Edith menade att jag skulle ta med det stora dokumentets link på engelska också:
http://www.deutscher-hopfen.de/contents … ett-05.pdf

Viktigt i alla bryggsammanhang, för att enzymerna ska jobba optimalt under mäskningen, är vattnets restalkalitet, dvs vattnets förmåga att ta itu med Hydrogenkarbonatjonerna (HCO3(-). Det finns vatten med hög Ca2- halt och trots detta en låg restalkalitet, dvs man kan brygga ljusa öl, tex i Dortmund.
Restalkalitet (RA) [mmol/l] = HCO3- [mmol/l] - Ca [mmol/l]/1,75 - Mg [mmol/l]/3,5
Ju högre restalkaliteten är, desto mer puffrar vattnet mot en pH sänkande verkan utav malt, syror och tillsatser.
Dina värden saknar enheter och är inte kompletta.
Ta och titta på några trådar och länkar här i forumet, och komplettera med att ge oss din formel för effektivitet, enheter på alla värden och några andra egenskaper utav ditt vatten (Ca2+, Mg2+, Na+, SO4(2-), Cl-, HCO3(-)).
Sen kan jag återkomma med lite mer info också...

Gör du jodtest? Om det visar jodnormalt så har enzymerna gjort sitt, och det är inte vattnet som ställer till det.

Stippa Schneider jästen:
Du dricker några Schneider öl och behåller bottensatsen. Schneider jästen lever i bottensatsen eftersom bryggeriet inte pasteuriserar eller upphettar ölet. Schneider tillför heller ingen annan jäst för flaskjäsningen. Det är levande orginaljäst i flaskorna. Den kan man propagera, dvs man kan föröka den i vört, aerobt (med luft) så att man efter några dagar har tillräckligt med jäst för en bryggd.
Leta lite efter jästpropagering på forumet. Det är inte svårt och man lyckas bra om man ser till att hålla allting så rent och sterilt som möjligt.
Givetvis kan du använda vilken jäst som hellst men det kommer att ändra karaktären på ölet. De vanliga hefeweizen jästerna WLP300 och 3068 (i övrigt antagligen samma jäststam) kan ge betydligt mer banansmak än Schneiders jäst, vilket jag inte tror passar bra till detta öl. Se länken för ett spännande test utav weizenjäst
https://eurekabrewing.wordpress.com/exp … at-yeasts/

Jag tror Randy Mosher använder Fullers Ale jäst för sin Dicks Elixir.

Dekoktion, i detta fall ett tvåmäskförfarande innebär att man tar hälften av mäsken (lite vatten och mycket malt) vid 35° och hettar upp den mängden till kokpunkten. Sendan häller man tillbaka mäsken och temperaturen stiger till ungefär 65°. Där håller man en normal maltoserast (ca 20 min). Sen tar man 1/3 av mäsken, men denna gång mer vätska och värmer den till kokpunkten. Sedan tillför man den delmängden till resten utav vörten och temperaturen landar på ca: 75°C (hellre 72°C än 76°C). Där håller man en normal sockerrast, typiskt 40 min. Sedan värmer man mäsken klassiskt till 76 - 78°C och inleder lakningen.

Känner du dig osäker med dekoktion så kan du gott hoppa över det och göra en stigande infusionsmäskning (stigande rasttemperaturer av hela mängden vört) eller en kombirast. Men orginalreceptet är dekoktion och med varje avvikelse ändrar du karaktären på ölet något. Men det blir nog riktigt gott i alla fall.

Här kommer detaljerna:

Receptet är basserat på  Randy Mosher's "Dick's Elixir" som finns i boken Radical Brewing.
Bierjunge är killen som förtyskade detta recept med bland annat dekoktion och Schneiders jäst, Halletauer Cascade och Herkules.
Schneider marknadsför ölet som sin komposition men har medgivit att receptet kommer ifrån Bierjunge.

För 19 l :
2,3 kg vetemalt
1,8 kg Münchner malt
1,4 kg Pale Ale malt fungerar också)
0,7 kg medium crystal malt
227 gr. havregryn, rostade vid 150° C till gyllen brun färg och det luktar kakor
170 gr black patent malt
450 gr rice hulls (för att göra underlätta lakningen)
OG : 1073 / 23 Ibu / colour ruby brown (Bierjunge mätte 27°P innan lakvattnet och 17°P efter koket).

Mäskningsprogram: 2 Mäskprogram: 35°C, 50% tjockmäsk (koka) mäsken landar vid 65°C, 33% tunnmäsk (koka) och mäsken landar vid 75°C
90 min kok

90 min boil
8 g Herkules (15% alfa) 90 min
15 g Hallertauer Cascade 10 min

Strippad och propagerad jäst ifrån några flaskor Schneider.


En tråd om Schneider's misslyckade marketing och hur det gick till:
http://www.lieblingsbier.de/2013/12/27/ … eschichte/

Lycka till.

Jag sammanfattar allt ikväll.

http://hobbybrauer.de/modules.php?name= … p;tid=1640

http://hobbybrauer.de/modules.php?name= … #pid174694

Svar 1 och 13 ger alla detaljer.

Ska jag översätta något?

Receptet kommer ifrån en hobbybryggare i Tyskland. Han hade chancen att brygga sitt recept med några Braumeister ifrån Schneider. Sedan kom marketingavdelnigen och kokade ihop en historia om hur två braumeisters träffades i Irland och efter några öl lyckaded ta fram receptet.

Jag kan lägga in receptet ikväll.

Det viktigaste är att du har tillräckligt med jäst. En låg temperatur i början utav jäsningn är då att föredra. Just under denna exponentiella delningsfas uppstår de flesta högre alkoholerna, estrarna och de fruktiga smakerna. Men vill du ha just dessa aromer så talar ingenting emot en högre temperatur i början.
Sen kan du flytta upp tunnan i rumstemeratur efter två tre dagar.
Hur mycket öl brygger du, vad är sockerhalten OG? Vad har du för rumstemperatur? Satte du jästen i en starter?
Och plaska på rejält när du lägger i jästen i vörten, så att den får tillräckligt med syre för att komma igång snabbt att dela sig.

Wow,

du har en restalkalitet på bra precis 0.0 mmol/L. Det betyder att du inte har några störande HCO3- ioner i vattnet. Ditt vatten har ingen pufferkapacitet kvar för att kunna störa mäskningens pH värde. Jämför ditt vatten med det berömda Pilsen vattnet:

Ca2+: 7 mg/L
Mg2+: 8 mg/L
Na+:   32 mg/L
Cl-  :   5mg/L
SO4(2-): 6 mg/L
HCO3(-) 0.6 mmol/L (0.4 1.7°dH)

Detta Pilsen vatten är väldigt likt ditt med hänsyn till de låga Katjonen (Ca2+ och Mg2+) värdena. Pilsen vattnet lade grunden till dagens Lager, Pilsner, Heineken, Carlsberg, stor stark, osv. Detta vatten är i princip vad de stora bryggerierna vill ha för sina ljusa lageröl.

Nu råkar just ljusa lageröl vara den svåraste ölen att brygga för hobbybryggare, så jag vill inte rekommendera att prova trots att du har vattnet.

Jag skulle hur som hellst stanna vid de ljusa ölsorterna: Kölsch, Pale Ale, (Weizen).

Ju mörkare öl du vill brygga, desto viktigare kommer en högre restalkalitet at bli. Här kan du tillsätta lite CaCO3 direkt i mäsken (eller blanda med en flaska karboniserad mineralvatten).

Vill du brygga väldigt humlebetonad öl (IPA), så skulle jag först göra det utan några justeringar utav vattnet. Torrhumla, Humle vid whirlpool, humle vid lakningen. Och tror du efter detta, att det fortfarande saknas humlesmak, så kan du tillsätta lite CaCO3 för att få upp Karbonathalten och lite CaSO4 för att få upp sulfatmängden något.

kamelryttarn skrev:

Alkalinitet HCO3      11

mg/L, mmol/L, mval/L, °dH eller °fH?

så ska jag titta lite närmare på det smile

Och har du Mg2+ värdet också?

Jag har letat lite efter bra förklaringar. Som sagt, vattenkemi är inte trivialt och det är lätt att blanda ihop sammanhang och dra fel slutsatser.

Och jag tror inte att någon calculator klarar av att räkna ut exakta egenskaper eller mängder - det är helt enkelt för mycket som händer under mäskningen, kokningen och jäsningen - så det är viktigt att veta vad det är som händer och vad man egentligen vill uppnå med salter och syror.

Nedan länkar leder till dokument på engelska. Jag har inte hittat några bra svenska källor.

http://www.wetnewf.org/pdfs/Brewing_art … linity.pdf
http://www.wetnewf.org/pdfs/Brewing_art … tyPtII.pdf
http://www.wetnewf.org/pdfs/Brewing_art … nal_galley
http://www.wetnewf.org/pdfs/Brewing_art … hPaper.pdf

Gällande Cl- / SO4 ratio... Jag vet att rostfritt stål lider utav Cl- halter > 100 mg / L, men ändå interessant:
https://www.homebrewersassociation.org/ … pic=4398.0
http://itstimeforbeer.blogspot.ch/2013/ … lfate.html

Ett dricksvatten i EU ska ha ett pH värde mellan 6,5 och 8,5. Regnvatten har samlat upp CO2 på vägen ner och har så blivit surare och har ett pH värde runt 4.0 till 5.0. Ett absolut rent destillerat vatten har teoretiskt sett ett pH värde på precis 7.0.
Men pH värdet säger tyvärr ingenting om hur lämpat vattnet är för att brygga öl med... Och det är inte helt trivialt att mäta ett saltfattigt vattens verkliga pH värde - mätte du ditt vatten själv? Minsta förorenigar kan ändra pH mätarens utslag, och låter man vattnet stå en tid i luften så sjunker värdet...

Avgörande för ett bryggvattens egenskaper är vilka mängder och sorter salt vattnet innehåller. Dessa salter påverkar mäskens pH genom att agera som stabiliserande puffersystem.
Mörka malter drar ner pH värdet mer än ljusa och det motverkar man med vatten som innehåller mer salter (kan man även tillföra om det verkligen behövs). Ljusa malter klarar ibland inte av att sänka mäsken till ett optimalt pH runt 5.2 - 5.5 och då kan man ta till lite syra malt eller syror som mjölksyra eller fosforsyra.

Men i princip kan man säga, att det finns ett perfekt öl att brygga med ditt vatten - obehandlat...
Ta och leta lite på trådarna i forumet. Det har varit en del vattenfrågor de senaste dagarna. Och kolla även om du får tag på en kommunal vattenanalys utav ditt vatten.

Jag tycker att Björn ovan hade bra synpunkter angående vad du ska tillsätta.  Vid mörkare öl som Stout - CaCO3.
Ta och ring till apoteket och fråga om dom har det på lager smile

Hur det används? Med det vatten jag får ur kran, så har jag aldrig använt det.

I princip är CaCO3 ingenting annat än krita, som krita för svarta tavlan. Nu föreslår jag inte att du stoppar en krita i vattnet och väntar på att den smälter... Men det ger dig ett intryck om vad det är för produkt och hur försiktig man måste vara smile

CaCO3 löser sig knappast i vanligt vatten, men i den surare mäsken så ska det fungera.

Jag hade stoppat i lite CaCO3 pulver i den runt 63°C mäsken och mätt pH värdet. Se till att pH värdet stannar i {5.2 ; 5.8} området. Jag kan tyvärr inte hjälpa mer än så... Hur mycket som behövs är beroende på en del faktorer som kommer med malten, inte bara vattenberoende egenskaper. Jag gissar ganska vilt när jag säger ett eller två gram CaCO3 / 10 L vatten.

75

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag har inte provat att propagera en S-04 på detta sätt, men jag tror att alla andra jäster fungerar...
Luftbubblorna producerar strömmar i vörten och håller även högflockulerande jäst i suspension, även om man kan iakta vissa drivor med jäst längs botten.
Mitt ända problem är skummet / bubblorna som stiger ända upp i kolven.