Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Aktiva trådar Trådar utan svar
Sökalternativ (Sida 3 av 5)
Vissa hembryggare påstår att utbytet går i en S-kurva som når maximum vid ca 60 minuter. Jag har dock hört från professionellt folk i branschen att den verkliga kurvan är mer åt det logaritmiska hållet. Detta stämmer också bättre med (iallafall min) intuitiva känsla för hur det borde ligga till. Resonemanget jag för där är att utbytet per tidsenhet borde vara proportionellt mot hur mycket alfasyra det finns kvar i kottarna.
Receptet ser låter iallafall smaskigt. Angående beskan så är det bara att testa och se. IBU-värdet säger inte allt - vissa brygder smakar helt enkelt beskare än andra, även om IBU, FG och färg är identiska.
Tack för all info. Det blir nog ett fat i nästa beställning.
Går det att kolsyrejäsa i fatet utan att få med sedimentet när man tappar upp?
Tack
Hur länge räcker förresten en 300g kolsyrepatron?
Vad är det från den kompletta fatanläggningen som jag inte behöver om jag ska köra med sodastreampatroner?
Jag går i funderingar på att införskaffa ett corneliusfat. Innan jag gör det vill jag veta exakt vad jag behöver för tillbehör i form av slangar, kopplingar, adaptrar och dylikt. Jag tänkte köra med sodastreamtuber för kolsyra till att börja med. Sen kanske man kan uppgradera till riktig kolsyretub i framtiden.
Jag ser att aromatic, caravienne och bisquit ligger på samma mörkhet - 50 EBC. Vad är det för skillnad på dem? Är det bara caravienne som är karamelliserad?
Jag såg att i beskrivningen av aromatic malt från Dingemans så står det att den kan användas upp till 100% i maltkompositionen. Är det verkligen en basmaltsort eller har det blivit fel i texten?
Om man kör i vattnet först och sedan malten så tenderar den att klumpa sig. Min rekommendation är att göra det omvända.
Kan AG möjligen beteckna "all grain"?
Jag har alltid kört på "Entsaften" och där slår den av likafullt.
Även jag har råkat på detta problem, och likaså min far. Vad vi har gjort på våra grytor är att koppla förbi både överhettningsskyddet och termostaten (det finns tydligen ett andra överhettningsskydd inbyggt i termostaten), så att grytan helt enkelt får två lägen - på och av. Eftersom vi aldrig använder grytan till något annat så funkar det utmärkt. Men visst, det känns ju lite snopet att själv behöva bygga om något man har lagt ner nästan 2000kr på.
De kom med posten. Exakt hur de var förpackade vet jag inte, det var mina föräldrar som beställde.
Kottar ser ju rätt olika ut eroende på humlesort så hur man vet när man ska skörda vet jag inte. Antar att man bara plockar dem i augusti/september när de ser fina ut. Att slänga dem färska rakt i koket är det som känns bäst med tanke på bevarande av smakämnen och alfasyra. Desinfecering torde vara tämligen onödigt.
En sak att tänka på är att man (om man inte har tillgång till ett laboratorium) inte har en aning om vilken alfasyrahalt ens egenodlade kottar håller. Det kan ju därför vara smart att hålla sig till odling av smak- och aromsorter och fortsätta köpa in bitterhumle från humlegården.
Mycket sol ska de ha.
Northern Brewer är en ganska allround humlesort. Perle tror jag också funkar i det mesta, men jag har aldrig provat den själv.
Mina föräldrar beställde tre plantor (Perle, Hersbrücker och Spalter) som de planterade i april, och det var inga problem (de kan tyska). De växer på fint men det verkar inte bli någon ymnig skörd i år. Jag har hört att humle sällan ger bra skörd första året, så det är nog i sin ordning.
http://www.eickelmann.de/Store/index.html
Tysk sida som säljer rhizomer. De har ett hyfsat urval av kända humlesorter.
Intressant det som sades i någon av trådarna om primning med maltextrakt kontra strösocker. Jag har i det förgågna alltid primat med strösocker och fått överlag hyfsat skum. När jag tänker efter så har den dåliga skumstabiliteten inträtt efter att min far (som jag brygger tillsammans med) fick sin idé att prima med brasilianskt rårörsocker.
Kan detta spela någon roll? Vad har ni för erfarenheter om eventuell korrelation mellan skumstabiliteten och vad man primar med?
Jag har problem med att få till långvarigt skum på mina brygder. Ofta får jag ett jättefint skum av små bubblor när jag häller upp ölet, men det lägger sig i princip helt efter en halv minut.
Vad kan man göra i bryggningen för att bättra på skumstabiliteten? Vetemalt och/eller karamellmalt har jag hört ska funka, men det blir inte mycket bättre. Det enda som jag har lyckats med är att häva i kopiösa mängder humle, då stannar skummet kvar. Men hur gör man i öl som inte ska vara välhumlade?
Jag smakade just en flaska av den färdiga produkten av min Canadian/Belgian-ale. Mums!
Jag skulle vilja lägga in ett officiellt önskemål om att den här jästen adderas till ordinarie sortiment. Den är bra!
Det första jag kan komma på är glaset. Smutsigt eller rent glas gör STOR skillnad för skummet.
Annars kan det ju vara så att vissa flaskor har flaskjäst lite bättre än andra. Det har hänt mig ett par gånger.
Kan precis som Jan rekommendera Pacific Gem. Jag använde den i friska givor i en pale ale och det blev smaskigt. Kan tänka mig att den går bra ihop med Cascade.
Nu har jag butljerat min ale bryggd med Canadian/Belgian-jästen och passade på att smaka en liten slurk. Inte alls illa, måste jag påstå. Den har en smak som är halvt belgisk och halvt något annat. Kanadensisk, kanske? Den har dock inte den där speciella eldiga smaken som jag upplever Unibroue-öl har (har smakat Fin du Monde och Maudite från dem), så frågan är om den kommer därifrån. Min variant är dock betydligt mörkare så det är möjligt "elden" döljs i malten. Fenoler är för övrigt låga, vilket kan bero på att jag jäser i 20-22 grader. Estrar ligger på medel (för blegisk jäst).
Sammantaget så rekommenderar jag starkt att ni skaffar ett paket om ni är sugna på att prova någon ny jäst. Om humlegården tar in den igen, dvs.
Jag har inte en bänkmodell själv men jag har hört från andra att de har haft svårt att få på kapsylerna på svenska 50cl returflaskor (det är väl dessa du syftar på?). Hamnar kapsylen det minsta snett så bildas en liten glipa och det blir inget "pys" i ölet. Jag tror att orsaken är att den tjockare delen av ringen vid flaskans mynning är betydligt kortare på just 50cl-flaskorna. Testa med andra flaskor, t ex 50cl-flaskor av modell tjeckisk/weissbier.
Jag ser det så här:
Jag brygger ca 20 satser om året. Varje sats innehåller i genomsnitt kanske 5kg basmalt. Skillnaden i kilopris mellan hel och krossad malt varierar mellan 2,50 och 10 kronor, säg 5kr i genomsnitt. Jag sparar alltså 500 spänn om året och jag kommer definitivt att hålla på längre än de två år på vilka investeringen betalar igen sig.
Räknar man med nuvärdesmetoden så tar det lite längre tid, men jag kommer nog fortfarande att brygga då.
Ekonomiska kalkyler åsido så tycker jag det är en väldans praktisk pryl.
Min far använder sig av en gammal handvevad mangel med trävalsar på 20cm i diameter som han ärvt och monterat en egenkonstruerad tratt på. Visst, den ger en oändligt mycket högre poäng i hantverksmässighet, men när valsarna slår sig i det fuktiga halländska klimatet (som nu har inträffat) då blir det jobbigt.
Tack för alla svar, det var precis sådan information jag var ute efter. Det här forumet är toppen!
Den heter Canadian/Belgian Style Ale. Numret i Humlegårdens register var 3942, men på påsen står det 3864. Den fanns i humlegårdens ordinarie sortiment när jag beställde i mitten av mars, ser att den inte gör det nu längre. Jag gissar som sagt att den kommer från Unibroue - hur många kanadensiska bryggerier i belgisk stil finns det? Jag kommer med ett utlåtande när jag har provat den.
Konstigt med Trappist High Gravity, den verkar helt klart oberäknelig. När jag bryggde med den så låg OG på ca 1050 (lägre än jag hade räknat med) och FG hamnade på 1006. Det blev inte mycket malt kvar i smaken så fenolerna tog över helt. Det smakade minst sagt kemiskt. Det enda öl som jag tvingats hälla ut.
Portugisen:
Jag ser fram emot din rapport med jämförelsen mellan Trappist, Abbey II och Ardennes.
Är det någon som har lite erfarenhet av de några belgiska jästsorter från Wyeast som kan dela med sig av dessa (erfarenheterna, inte jästen)?
Jag har själv bara testat Trappist High Gravity och den tycker jag var överdrivet fenolisk och med extrem utjäsningsgrad.
Jag har nu i min ägo Belgian Ardennes och Canadian/Belgian Style som jag tänker testa de närmaste veckorna, men jag har inte riktigt bestämt vilken sorts belgare jag ska göra med dem. Är det en rimlig gissning att Canadian/Belgian kommer från Unibroue och att Ardennes kommer från Achouffe? Kommer de i så fall att ge de typiska karaktärerna för respektive bryggeri?
Övriga wyeast-belgare är jag också intresserad av att veta lite om, framför allt Belgian Abbey, Belgian Abbey II, Belgian Strong och Forbidden Fruit.
Funna inlägg: 51 till 75 av 116