Kör med Weizen och mäska in vid 55 grader.
27 2014-04-06 11:39:41
Sv: Veteölsfunderingar (3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Som jag har lärt mig utav bryggmästare och riktigt duktiga hobbybryggare i Tyskland:
För en klassisk Hefeweizen skall det vara mist 50% vetemalt (Reinheitsgebot). 40% eller 60% är också OK (men 40% är inte enligt Reinheitsgebot). Tänk på att lakningen blir svårare med stor mängd vetemalt.
Jag skulle undvika all torrjäst. De torrjäster jag känner till (usual suspects) ger knappast banan och mer nejlika. Förmågan att ge banan ligger i jästens DNA, och torrjäster har inte den förmågan. Isoamylacetat är ansvarig fär banansmaken och jäststammen heter Torulaspora delbrueckii. Jag känner inte till att den finns som torrjäst.
Nejlika kan du forcera med en ferularast vid 44°C och en sval jäsning (<20°C). Torrjästerna ger nejlika och även Schneiderjästen. W3068 ursprungligen kallad Weihenstephan 68 är den klassiska banan-jästen.
Jag använder klassiska humle sorter ifrån Tyskland och vill landa vid 15 -20 IBU. Jag har aldrig tillsatt jordgubbar eller korianderfrön i en Weizen. För en Wit är korianderfrön helt passande, ungefär 10 g / 25 liter tycker jag passar - se till att du får tag på Indiska korianderfrön ifall du går den vägen men jag frågar mig själv om det passar i en banan Weizen?
Jag har aldrig torrhumlat en Hefeweizen, jag tycker själv inte att det passar. Jag har provat några torrhumlade, med Hefeweizensmaken förträngs och ölet får en helt annan karakter som jag inte gillar.
Mäskning för en Hefeweizen med lite eller ingen nejlika och mycket banan:
55°C i 15 min
62° i 50 min
72°C i 20 min
78° C sedan lakning
Du har redan läst i ett annat bidrag när jag tappar på flaska: 3 dagar FG utan förändring. Sedan 1 vecka vid samma temp (22°C) för kolsyra. In med flaskorna i kylen i några dagar. sedan är det bara att njuta. Ja tillsätter lite mer socker än för andra ölsorter - jag gillar 6.5 g CO2 / Liter. Mängden socker som behövs är beroende på jästemperaturen, men om du följer mitt råd med 22°C, så tycker jag att det passar med 10 g socker, eller 11.5 - 12 g druvsocker, per liter öl.
Förkultur? Vad börjar du med? Generellt, underpitch är egentligen givet om du vill ha banan. Gör du en förkultur för 20 liter så låter det som att du inte underpitchar. Är jästen gammal och trög, vet du inte hur den har lagrats,så kan du pigga upp den med lite vört... Jag använder min lilla jästsammling och propagerar från scratch, så jag kan inte säga huruvida jag skulle göra en förkultur... Men troligen skulle jag villja kolla att jästen är agil: Jästen i en möjligt steril kiolv, tillföra lite 10°P (ca: 1040 FG) vört, trä en plasthandske på kolven och snara åt - och iakta att jästen produrerar CO2 (att hansken fylls med gas).
Eftersom en Weizen har lite humle, inte någon högre alkoholhalt och att den blir jäst något varmare så har en Weizen inte samma stabilitet som en IPA med 80 IBU och 7% Alkohol. Med andra ord, den bör konsumeras innom några månader...
Lycka till och berätta gärna hur experimentet bir / blev...
28 2014-04-05 21:36:22
Sv: Gällande jäsning/buteljering av veteöl (3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Tack karloskar
jag började känna mig ensam med mina rekommendationer: 22°C jästemp. Jäsningen är klar när OG inte ändrats i tre dagar och då ska ölet i flaska eller fat. Hellre underpitching för banan - och då brukar mina fina Weizen varafärdiga att butteljera efter ca 6 dagars jäsning.
22°C gör att man elegant får banan (om man använder en lämplig jäst tex Weiehnstephan 68 (W3068). 22°C är även en elegant diacetylrast.
29 2014-04-02 22:34:09
Sv: Vattenbehandling?! (73 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Natriumet binder fosforn i mäsken. Så kan inte Kalciumet förena sig med fosforn. Restalkaliteten stiger ganska högt. 0,084 g NaHCO3 höjer restalkaliteten i 1 liter vört med 2,8°dH. Dvs 6 gram höjer restalkaliteten i 20 liter vatten med 9°dH.
Det kan vara lite väl mycket även om man har extermt pufferfattigt vatten och vill brygga stout..
NaCl: Bordssalt kan vara en smakgivare och göra ölet fylligare, eller rent utav salt. Men även här: Natriumet är för det mesta inte önskat.
MgSO4 ser jag inte som jästnäring. Det finns tillräckligt med magnesium i malten. Även om mycket utav maltens Mg fastnar i hetdruven, så återstår tillräckligt med Mg för att jästen ska må bra.
Höga SO4- halter ger enligt många källor en torrhet eller en bitterhet. Men även 200 mg/l är högt.
Men som sagt, om det fungerar och du är nöjd, så ska du inte ändra någonting.
30 2014-04-02 21:12:03
Sv: Vattenbehandling?! (73 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Är du nöjd med resultaten så är det bara att tuta och köra...
Bara några frågor allmänt:
Bikarbonat: NaHCO3
Varför tillför du det?
Epsom salt: MgSO4
Varför tillsätter du det?
Allmänt, jag är nyfiken vad du vill påverka och upnå med dessa kemikalier.
Torde inte bikarbonatet och mjölksyran bekämpa varandra?
Natrium försöker jag undvika i mitt vatten pga dess egenskaper i mäsken.
Bittersaltet MgSO4 har jag aldrig begripit mig på varför det är bra i öl.
31 2014-04-02 19:00:50
Sv: Vattenbehandling?! (73 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Helt rätt, jag glömde den biten och har redigerat texten ovan...
32 2014-04-02 15:06:45
Sv: Vattenbehandling?! (73 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Jag känner inte till Beersmith.
Beräkningen utav den färdiga ölfärgen är betydligt lättare än vattenanalys och behandling.
För den färdiga ölfärgen behöver du bara titta på maltspecifikationen, multiplicera delmängderna malt med färgspecifikationen, summera upp alla delmängdersfärger och dela med hela mängden malt.
Färg = (Mängd Malt1 x Färg Malt1 + Mängd 2 x Färg 2 + n) / Hela mängden malt.
Edit: Jag glömde bort en viktig del... Det hela beror ju ävn på hur koncentrerad vörten blir.
Multiplicera ovan svar med: OG(°P) / 10
OG(°P) är vörststyrkan i °Plato.
°P är ungefär (OG -1000)/4
exempel OG: 1044
°P= (1044-1000)/4=11
Hela formeln på nytt:
Färg = (Mängd Malt1 x Färg Malt1 + Mängd 2 x Färg 2 + n) x °P / (10 x Hela mängden malt)
/Edit
Har vörten ett lågt pH, blir ölet någon enhet ljusare.
Kokar man väldigt länge (>90 min), blir ölet någon enhet mörkare (oxidation).
De flesta ölen vi brygger blir något mörkare ju längre tid vi lagrar dom. (Kolloidal stabilitet och oxidation).
Mäsken och vörten är mörkare än den färdiga ölet. Jästen kommer att producera CO2 som leder till en pH sänkning, som leder till att vissa komponenter i vörten blir olösliga och fälls ur lösningen (bruna hartzer på jästkakan).
33 2014-04-01 19:40:29
Sv: Vattenbehandling?! (73 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Så länge du använder samma enheter på allting kan du räkna med den formeln. Behöver du översätta mg/l till mmol/l eller °dH, så finns det säkert 100 sidor på internet. Jag användet tex tabellen och informationen mitt på sidan: http://de.wikipedia.org/wiki/Wasserh%C3%A4rte
eller tex:
http://www.cactus2000.de/de/unit/masswas.shtml
34 2014-03-31 12:52:56
Sv: Jäst igen... (4 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Var lite försiktig med detta. Gammal och sliten jäst tenderasr till autolys, dvs celldöd. Innan jästen dör frigör den interna enzymer, diverse aminosyror och fettsyror som kan påverka smaken.
Jag har själv gjort ungefär samma sak men med vanligt öl, dvs OG =< 1050 och utan torrhomling. Då har jag använt den gamla jästen, men inte hela kakan: kanske 5 - 7 dl utav den trögflytande jäst för 50 liter ny öl.
Ja, det är viktigt att du rör om en hel del när du lägger vörten på jästen så att den får tillräckligt med syre för att den ska må lite bättre och att den börjar dela på sig.
ottoagda: Din porter du bryggt dess jäst du vill återavända, är det receptet till Porter Weisse / Dick's Elixir, med väldigt hög OG? Torrjäst? Vilken?
I detta fall skulle jag överväga att ge din nya porter ny jäst, pga den höga OG... Eller har du tid att sätta en starter med lite kräusen ifrån din nuvarnade jäsning i lite vört?
35 2014-03-30 21:35:54
Sv: Vattenbehandling?! (73 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Först av allt. En liten korrektur: 1.3 kg syramalt / 100 liter vatten kommer att räcka för ditt skåne vatten.
Vill du veta mer om hur man analyserat och beräknar vattnet och mäsken...
Kolla in denna sida:
http://braukaiser.com/wiki/index.php?ti … pH_control
Viktigt är att man förstår innebörden utav denna formel ifrån Kolbach:
restalkalität / rest alkalinity : (RA) [mmol/l] = HCO3- [mmol/l] - Ca [mmol/l]/1,75 - Mg [mmol/l]/3,5
Efter att kalciumet och magnesiumet i vattnet har fått kämpa med bikarbonaterna, återstår en syraförintande andel bikarbonat (puffer). Denna restalkalitet kommer att påverka mäskens pH och hur enzymerna jobbar. (Men här är öven viktigt att förstå att enzymerna jobbar iallafall - det kanske bara tar lite längre tid att bryta ner stärkelsen till dextriner och socker - och i våra mäskprogram är den längre tiden redan i recepten).
36 2014-03-30 20:07:53
Sv: Fylligare kropp? Längre smak? (5 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
Prova en annan mäskföring:
Inmäskning vid 57°C, håll temperaturen 10 min.
Höj tempen för maltoserasten till 62°C, håll temperaturen 30 min.
Höj temperaturen för försockringsrasten till 72°C i ca 40 min.
Höj temperaturen till 77 eller 78°C och starta lakningen.
Du använde nästan 3.5 kg malt för 10 liter vört, OG 1050.. Det är ett ganska taskigt utbyte. Berätta gärna lite mer...
37 2014-03-29 22:10:40
Sv: Vattenbehandling?! (73 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Jag måste fattas mig lite kortare än annars ikväll:
Skånevattnet du har:
Restalkalitet: 10.6°dH = 3.8 mmol/l
Jag skulle vara ganska nöjd med det vattnet. Du kan tillföra 30 ml mjölksyra (80%) per 100 Liter vatten och då landar du på ett vatten som har 1.6 °dH restalkalitet. Dvs, ett vatten som tillåter att du brygger vilket ljust öl som du vill. Har du hellre lust att brygga en stout, så använder du 20 ml mjölksyra.
Angåender sulfat / chlorid relationer så finns det lika många ideer som det finns hobbybryggare. Min mening till det hela är att med de låga halter du har, i kombination med ett lågt Mg värde så kan du accentuera malten genom att använda de malter du vill accentuera, och vill du betona humlen så kommer inte halsen att göra ont utav mer humle.
Alternativt kan du ersätta 10% utav din pilsner / pale ale malt med syramalt.
Stockholmsvattnet:
Restalkalitet: 1.5°dH = 0.5 mmol/l
Du ska inte klaga någonsin igen med detta vatten!
Det finns ingen som hellst grund att detta vatten ska driva dig till vansinne. Punkt slut.
Lägg ifån dig alla pH mätare och njut istället av visheten att du har bra vatten och att din mäsk inte kommer att behöva någonting extra ifrån dig för att enzymerna skall jobba bra.
Mitt råd till dig:
Skaffa lite Kaliumjodid och kolla mäsken innan koket: Om jodneutralt så har enzymerna jobbat bra, och du har alla förutsättningar att för att ge jästen den vörten de så gärna jobbar med för att producera ett iktigt gott öl.
Kanske kommer någon att fråga dig vad du vill uppnå med dina sulfater, eller med dina chlorvärden.... Be dessa personer om en vetenskapligt publicerad artikel som tydliggör vad de vill säga eller ifågasätta. En interview eller en artikel i en tidning räcker inte. Dessa artiklar skrivs utav folk som inte vet vad de vill uppnå eller inte vet vad som händer i mäsken och i jäskärlet. (duck and hide).
38 2014-03-29 12:52:59
Sv: Vattenbehandling?! (73 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Mmol/l, mvar, ppm, mg/l, dH, dF?
39 2014-03-29 11:36:16
Sv: Vattenbehandling?! (73 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Ge mig dina kompletta vattenvärden med enheter: Mg, Ca, Cl, Na, SO4, HCO3... så ska jag titta närmare.
De flesta räknare jag har tittat på räknar inte med en trefaldig reducering utav Ca utav maltens fosfor till exempel... Och tittar inte på hur Natrium stoppar denna nämnda process. Och huruvida räknarna klarar av olika sorters behandling med salter? Ja, jag tror du har helt rätt...
Det är inte helt trivialt med mäskens pH... Och mätstickorna används inte gärna utav bryggerier trots att det vore det absolut enklaste...
Kanske du har så hög restalkalitet att det vore bättre att förbehandla vattnet med splt treatment med CaO?
40 2014-03-28 21:15:08
Sv: Fel efter fel på veteöl! help please. (16 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
With some beer styles, where a complex ester profile is desirable (German Wheat) it can be beneficial to under pitch. Over pitching can often lead to a very clean beer lacking an ester profile (banana).
Jag föredrar banan utan diacetyl, dvs jäsning vid 22°C och en diacetylrast vid slutet utav jäsningen vid 22°C 
Jag har aldrig haft problem med hög FG, svavel eller finkel vid Hefeweizen när jag jäst vid 22°C och ungefärlig OG 13°P.
Jag lovar, jag känner en del killar här nere som pitchar 40 liter Hefeweizen med resterna ur tre flaskor Gutmann Hefeweizen. Med väldigt bra resultat. Syresätt vörten och jästen rejält, låt ölen jäsa vid 22°C och ingen overpitch. Det fungerar riktigt bra.
Men prova inte det jag säger med andra ölsorter! Dessa råd gäller bara för bananig Hefeweizen.
41 2014-03-28 20:04:55
Sv: Recept på IPA eller möjligen DIPA?? (7 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
Eastwood:
Citra blir ofta väldigt dominant och övertonar andra fina humlesorter. Ekstedt har ett bra förslag angående humlemixen.
First wort hopping, dvs en giva direkt efter mäskningen, vid 78°C innan koket ger stabil aroma och lite bitterhet. Tillsammans med en bittergåva 75 min före kokslut, en aromagåva 10 min före kokslut, en aromagåva i whirlpool och torrhumling med 3 - 4 g / liter så får du garanterat en humlebomb.
Några andra frågor: Humle är så gott som en färskvara. Du har just köpt 4.5 kg humle. Vilken årgång har den och när räknar du med att ha gjort slut på den mängden? Hur förvarar du humlen? Djupfryst och vakuumförpackad i aluminium-plast folie med låg diffusionskoeffizient?
42 2014-03-28 12:13:13
Sv: Fel efter fel på veteöl! help please. (16 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
För 50 liter Hefeweizen, 12.5°P använder jag min W3068 ifrån ett agar-agar rör, propagerar det med 1.5 liter vört (8 - 10°P) något gram diammoniumsulfat som ger FAN (Free Amino Nitrogen) och några milligram zinksulfat. Propageringen sker med en akvariepump och sterilfilter vid rumstemperatur.
För ale eller IPA gör jag en starter som är minst 3 ggr större, men den jäser jag vid lägre temperaturer än min Weizen...
Citat nedan ifrån: https://www.wyeastlab.com/com-pitch-rates.cfm
Det sägs explicit, att overpitch är ett problem och att underpitch kan vara önskvärt med W3068. Och helt ärligt: Overpitch och för låg temperatur för esterbildning kan inte fungera...
Effect of Pitch Rate on Beer Flavor
Pitch rates, in addition to strain, temperature, and gravity, make a dramatic difference in the final flavor and aroma profile of any beer. The pitch rate will have a direct effect on the amount of cell growth during a fermentation. Cell growth decreases as pitch rates increase. Ester production is directly related to yeast growth as are most other flavor and aroma compounds.
A low pitch rate can lead to:
Excess levels of diacetyl
Increase in higher/fusel alcohol formation
Increase in ester formation
Increase in volatile sulfur compounds
High terminal gravities
Stuck fermentations
Increased risk of infection
High pitch rates can lead to:
Very low ester production
Very fast fermentations
Thin or lacking body/mouthfeel
Autolysis (Yeasty flavors due to lysing of cells)
With some beer styles, where a complex ester profile is desirable (German Wheat) it can be beneficial to under pitch. Over pitching can often lead to a very clean beer lacking an ester profile (banana). This is a common problem with subsequent generations of Wyeast's Weihenstephan Weizen #3068.
43 2014-03-28 10:07:50
Sv: Fel efter fel på veteöl! help please. (16 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Jag jäser gärna mina veteöl vid 22 - 24 °C, dvs. jag har en temperatur mellan 20°C och 22°C på utsidan utav mitt 105 liters jäsfat. Det ger den bananaromen jag gillar i veteöl.
Just den något högre temperaturen gynnar banansmaken eftersom den kommer ifrån en ester (Isoamylacetat) och jästens estergenerering stiger med temperaturen. Vid 16° får du nog inte mycket banan.
Underpitching hjälper också banansmaken eftersom det stressar jästen rejält och den då producerar mer estrar.
Infektion: Veteöl är något känsligare för infektioner pga den låga andelen humle, det samma gäller vitöl... Men jag tror ändå inte att det är orsaken, men en möjlighet...
Humleförvaring och sorter: Perfekt.
För nästa gång skulle jag: Mäska in vid 60°, kort proteinrast (5 min), och sen köra du som du gjort hittills.
Jäsning vid 20°C - 24°C och underpitching.
"Tilläggsnamnet" Weihenstephan Weizen används såvitt jag kan se bara utav den kommersiella producenten Wyeast och inte utav institutet Weihenstephan själv eller TUM, Whitelabs eller Pika Hefe eller någon annan. Korrekta handelsnamnet är W3068. TUM 68, Pika 68, WLP 300... Och jäststammen heter W3068. W står för Weihenstephan (jästens ursprung) och kännetecknar inte jäststammen som heter 3068.
Ett annat exempel som förtydligar: W34: En jäststam som används till var och varannan lageröl som säljs kommersiellt i världen. W står för Weihenstephan och 34 eller 34/70 är jäststammen. Wyeast kallar samma jäst för 2124 Bohemian Lager. Jag tycker inte att vi ska börja kalla den jästen för "Bohemi" pga att ett företag kallar sin produkt Bohemian Lager, som är samma jäststam som W34/70 som är namnet resten utav världen och alla proffs använder...
Ledsen att jag gnäller lite, men jag tycker att vi kan försöka använda de givna betäckningarna. Det blir lättare att hitta uppgifter och information om vi använder namnen som används utanför detta forum.
44 2014-03-27 22:06:49
Sv: Fel efter fel på veteöl! help please. (16 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Vad hade du för temperatur i jäskärlet de första 48 timmarna?
Låg temperatur ger mer phenoler som kan ge konstiga smaker och lukter (i otypiska koncentrationer...)
Du lade in en ferularast vid 45°C, för hur länge? En ferularast ger även den mer phenoler som kan ge konstiga smaker och lukter.
Weizen-jäster, och bara weizenjäster har förmågan att bilda 4-Vinylguajacol som ger en typisk weizensmak, ibland igenskänd som kryddnejlika. Vid återanvändning utav weizenjäst stiger koncentrationen utav 4-Vinylguajacol, vilket det kan ge konstiga felsmaker.
Har du alltid använt samma humlepåse, dvs samma humle för alla konstiga veteöl? Hur har du lagrat humlen?
En grej till: Weihenstephan är inte en jäst. Weihenstephan är förort till Gräfling i närheten utav München.
Weihenstephan är även en jästbank, ett bryggeri och antagligen den bästa högskolan för blivande bryggmästare och för forskning innom öl-vetenskapen.
Så som Halle eller Haller, eller Hallertau inte är någon humle och ett öl inte är klart utan blankt, så är Weihenstephan inte en jäst. Länken visar en liten del utav de skatter som jäst-banken har: http://www.hefebank-weihenstephan.de/strains.html
Jag bor utomlands sedan 25 år och uppskattar om jag kan lära mig de korrekta svenska uttrycken innom bryggspråket. I gengäld kan jag ge er allihopa de korrekta tyska begreppen och den tyska synen på ölbryggning... Tex:
Felsmaker i veteöl: http://d-nb.info/978186087/34
Edit. Stavfel.
45 2014-03-24 15:08:43
Sv: Helles Vollbier (Münchener Helles), 55°Öchsle (8 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
Jag tycker inte att salter eller vattenbehandling ska vara en del utav ett recept. Man kan hänvisa till en önskad vattenprofil, men min väg till den profilen kommer att vara annorlunda än din väg.
Hur som hellst. Det CaCl2 vi använder är oftast ett dihydrat som väger 147 g / mol. Om jag på det snabba räknat rätt, så kommer två gramm utav detta dihydrat per liter H2O att ge ett vatten som innehåller:
Från absolut rent vatten(destillerat):
540 mg Ca2+ / liter H2O
960 mg Cl- / liter H2O
Jag antar att det är ett skrivfel i receptet. 1/10 utav mängden (0.2 g / liter H2O) ger 96 mg Cl- / liter. Det låter troligare, men beroende på salterna i ditt vatten kan även 0.2 g / liter H2O också vara lite väl mycket.
beräkning:
rent CaCl2 / dihydrat: 111 / 147 g / mol = 75% CaCl2 i dihydratet.
Ca: 40 g / mol: Andel Ca: 40/111= 36% vikt
Cl2: 71 g / mol: Andel Cl2: 71/111= 64% vikt
Ca: 2 g x 75% dihydrat x 0.36= 540 mg / Liter H2O
Cl2: 2 g x 75% dihydrat x 0.64: 960 mg / Liter H2O
46 2014-03-24 07:01:12
Sv: Högt SG (9 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Som sagt, det kan vara ett annat problem, tex stärkelse kvar i vörten. Om det inte är för mycket besvär så kanske du kan posta ditt recept och mäskföringen.
Det kommer inte att hjälpa att du rör om i tunnan.
47 2014-03-23 22:24:25
Sv: Faktorer som påverkar klarhet? (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
48 2014-03-23 20:36:11
Sv: Hjälp! Ouppblandad primning (6 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
jonhalling skrev:
Sockerlösningen har alltså inte blandats ut ordentligt, utan en del har stannat på botten med den sista 75 cl ungefär?
Varning! Fara!
Jag måste tyvärr ställa en annan fråga en din fråga till oss:
Har du tillverkat flaskbomber?
Om vissa flaskor har fått mer socker än andra, så kan trycket de producerar bli så högt att flaskor sprängs.
Inte bara att ölet klibbar i taket och på väggarna, det kan även bli 100 eller 1.000 små glassplitter som kommer att sätta sig någonstans.
Snälla, var försiktig, och är det så att vissa flaskor har fått mer socker, så överväg att kapsylera om allihopa...
49 2014-03-23 17:16:19
Sv: kolsyrejäsninig (11 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
FG utav färdiga ölet borde vara riktigt nära ditt FG utav det utjästa ölet. Om jästen har metaboliserat sockret till CO2 och alkohol så finns inget socker kvar. Dvs FG före socker och FG efter jäsning borde vara bra lika. (För alla pedanter: ja, alkohol och vatten har en annan densitet och det tillfördes lite vatten också).
Är FG högre nu i det fördiga ölet så har du antagligen fortfarande socker kvar som inte än har metaboliserats utav jästen. Dvs, jästen måste få jobba lite till, eller den behöver lite hjälp utav ny färsk jäst.
50 2014-03-23 09:14:41
Sv: kolsyrejäsninig (11 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Låter egentligen bra allting.
Kolsyran som bildas löser sig bättre i kyla. Prova och ställ en flaska så nära fryspunkten som möjligt i några dagar.
Hur stark blev IPA:n? Och vilken jäst använde du? Kanske jästen redan var påverkad och i dåligt skick utav torrhumling (du sade IPA), mycket alkohol och sedan salvia (ingen aning vad den örten ställer till med).
Jämförde du FG på din provflaska och ditt färdigjästa öl (för att se om sockret är kvar i ölet)? (tänk på att kolsyran driver upp hydrometern - effektivt att filtrera bort CO2 genom ett kaffefilter först).