Sökalternativ (Sida 19 av 20)

Precis, den görs när primärjäsningen lugnat ner sig och nästan är klar, men inte för sent så att all jäst sedimenterat. En diacetylrast behövs verkligen med 2124 enligt min erfarenhet. Jag brukar skippa den för tjeckisk pilsner men då kan det bli för mycket diacetyl även för den stilen. Min tjeckiska pilsner som jag skickade in till SM blev kallad diacetylbomb av domarna.

Man kan göra ett test för att få en ledning till om det behövs en diacetylrast. Tappa upp någon dl öl i två burkar. Ställ den ena i kylen och värm den andra i vattenbad till 60-70 grader i 15 min. Kyl till kylskåpstemperatur och jämför med den ouppvärmda ölen. Uppvärmningen accelererar processerna och på så sätt kan man avgöra om
ölen kommer att få för mycket diacetyl efter lagring.

Jag skulle prova att försiktigt borra ett hål i plastpluggen för att släppa ut trycket och sedan stoppa i ölkranen. Då finns det i alla fall en chans att rädda en del av ölen. Låt fatet stå upp ett tag först så att eventuellt skum lägger sig.

Det borde ju också vara bättre att överskatta lite så att du har marginal åt rätt hål. Det är ju lätt att blanda i lite av den svagare vörten i den starkare om den skulle bli för stark.

Å ena sidan väger torkat skal mindre än färskt. Å andra sidan borde en del smak försvinna vid torkningen. Vilket som vinner är nog svårt att säga på förhand.

Visst, det går utmärkt men resultatet blir kanske inte riktigt detsamma som om man mäskat med den rostade malten, på gott och på ont.

Jag kallmäskade en blandning av rostade maltsorter och tillsatte i sekundären till en del av min senaste bayerska veteöl och fick på det sättet en slags dunkelweizen. Men både färgen och smaken blev mycket kraftigare än jag tänkt mig, i och för sig inte obehaglig eftersom kallmäskning ger mjuk och rund smak men ändå för mycket kola och choklad för en dunkelweizen. Jag hade läst i Hembryggaren att utbytet vid kallmäskning är 2-3 gånger lägre än vid vanlig mäskning så jag dubblerade maltmängden, det verkar ha varit alldeles för mycket. Jag ska prova att inte öka mängden alls nästa gång så får vi se om det räcker.

Om du vill göra små justeringar av färgen så kanske det går utan att det märks så mycket i smaken. Men är det så viktigt?

Upptäckte för några dar sen en nackdel med att ha kranar på jäskärlet, de var väldigt spännande att vrida på tyckte min 1,5-åring. Jag lyckades stoppa honom innan det hände nåt som tur var, och nu gäller det att hålla dörren till bryggeriet stängd. :-)

Jag brukar inte göra proteinrast med Weyermanns pilsnermalt, men däremot med vetemalten (56 grader i 10 min). Nu tittade jag på maltspecen och blir lite förvirrad. Pilsnermalten har Kolbach 36,5-46, medan vetemalten har Kolbach 37,5-47. Vetemalten kan alltså vara mer vällöst än pilsnermalten! Proteinhalten är förstås lite högre i vetemalten, 10,5-13,5 mot 9,5-12, men det är ju ingen stor skillnad.

Jag tycker dessutom att jag fått sämre skum på veteölen de senaste åren, men det kan också bero på något annat. Det finns ju de som hävdar att det är bra för skummet med en rast vid 55-57 grader eftersom proteaset då bryter ner långa proteiner till medellånga utan att peptidasen bryter ner dem ytterligare.

Har någon provat att skippa proteinrasten helt när de gör veteöl?

Raasken:

Ska du på SM så kanske vi kan göra upp om en motor? Jag ska dit för första gången i år, har bestämt mig för att prioritera det viktiga i livet istället för jobbet. :-)

Låter intressant med din mäskomrörare, jag har inte bestämt mig för hur jag ska göra själva paddeln och axeln än så jag är tacksam för tips. Du kanske kan rapportera i en ny tråd när du testat?

schonning:

Målet är att alla korn ska knäckas så att innehållet kan konverteras under mäsken, med så lite mjöl som möjligt så att det blir en bra lakbädd som inte sätter igen. I verkligheten blir det alltid en kompromiss med lite mjöl och några okrossade korn. Jag brukar köra två gånger genom min kvarn med två rullar, först på ca. 2,4 mm och sedan på 2,1 mm. Vetemalt är så hårt så det måste jag krossa två gånger, kornmalt går att mala direkt på 2,1 mm men det går långsamt och blir lite mer mjöl än att köra två gånger.

Eller så räknar man själv med miniräknare eller kalkylprogram. Jag vet inte varifrån formlerna i Promash kommer men jag skulle gissa på Mark Garetz. Han har skrivit en bok som jag inte läst men han skrev en artikel i Brewing Techniques som finns på nätet: [url=http://www.brewingtechniques.com/library/backissues/issue2.1/garetz.html]Hop Storage:
How to Get - and Keep - Your Hops' Optimum Value[/url].

Obs. att jag tror nåt är fel med formeln för att konvertera från "HSI" till "%Lost", det ger helt tokiga värden för mig. Som tur är behöver man oftast inte använda den eftersom det är vanligare att man anger %Lost-värdet för humlen direkt.

Nu är ju detta som flera påpekat inte någon exakt vetenskap utan det finns många saker som påverkar hur mycket beska humlen ger. Så det är väl upp till var och en hur mycket man orkar räkna och hur mycket man går på känsla.

Garetz har ju också en egen formel för att beräkna humleutbyte ("utilization"). Själv räknar jag med förluster enligt Garetz artikel ovan, men använder Tinseths formel för att beräkna utbytet eftersom jag tycker att Garetz variant inte stämmer särskilt bra med mina erfarenheter.

Jag brukade frysa jäst för några år sedan med varierande resultat, minns inte exakt hur mycket glycerol men det var enligt den metoden som bygger på snabb infrysning. Jag använde små barnmatsburkar och kylde i ett bad med t-sprit (saltlösning är nog bättre) som jag hade i frysen. Med så stora burkar gick det bra att med en väl steriliserad tesked ta ut fryst jäst för användning och sedan återförsluta burken och ställa tillbaka den i frysen.

Jag minns tyvärr inte exakt vilka jästsorter som funkade bra att frysa och vilka jag hade problem med, men alla alejästerna (BC 1024, 1968, 3068) höll sig i alla fall bra, den äldsta jag testat var ca. 1,5 år. Någon av lagerjästerna (BC 2124 eller 2308) hade problem, minns tyvärr inte vilken.

Intressant det där med att kyla till 4 grader först och sedan frysa som vanligt, det verkar värt att testa.

Jag slutade att frysa jäst eftersom tiden blev en större begränsning än kostnaden för mig. Men en av fördelarna med att ha jäst i frysen är ju att det går ganska snabbt att få igång den, snabbare än posten och större jästmängd än med agarmedia (som dessutom måste strykas om med jämna mellanrum).