En sak jag kom att tänka på är att cascade och centennial är ganska lika, så du kanske ska öka på andelen chinook och köra 200 g chinook och 100 var av de övriga. Det finns många varianter, det är bara att testa sig fram. Men schemat ovan tycker jag är en bra utgångspunkt. Och man kan alltid slänga på mer humle vid kokslut samt torrhumling.

Det blir bra så, att koka 90 minuter kommer inte leda till någon förbättring när du inte har pilsnermalt, då kan 90 minuter vara en extra försäkring mot att undvika DMS.

Jag skulle använda northern brewer som bitterhumle, samt övriga sorter symmetriskt på ungefär följande sätt (till 20 liter):

100 g i 15-20 minuter
100 g vid kokslutet
200 g som torrhumling

Angående maltschemat skulle jag stryka Caramünchner III, en så mörk karamellmalt har inte i en ipa att göra. Nöj dig med pale ale- och ljusare karamellmalt, det är allt som behövs (själv kör jag med 100 % pale ale-malt).

Det är rätt stor skillnad på att späda när man från början har planerat för det i receptet, jämfört med när man får högre OG än tänkt. Om skälet till för högt OG är att man har kokat bort mer vatten än det var tänkt kan man förstås späda till planerat OG, men om man har fått extra högt utbyte blir det mer problematiskt. Då får man ju en icke avsedd utspädning av beska och humlearomer. I bästa fall är denna utspädning försumbar, men det är inte alls säkert.

Den huvudsakliga och mest intensiva fasen av jäsningen kan mycket väl vara över, ja. Vänta minst en vecka till innan flasktappning.

Man ska inte överdriva effekten av jästmängden heller. Man kan lätt komma undan med 50 % av rekommenderad jästmängd utan märkbar påverkan om jästen är pigg och vid god hälsa i övrigt. Möjligtvis får man en smula mer estrar, men förmodligen knappt märkbart.

Ok, Hibernation var klassad som American Strong Ale tidigare. Det visar ju bara på hur mycket godtycklighet det finns i öltyperiet, och att det är något man ska ta med en klackspark.

Chubb skrev:

Är inte americna strong ale ett samlingsnamn för allt över 7%?  Det är väl inte mellantinget mellan APA och IPA iaf utan brukar oftast användas för att beskriva öl som är mer maltdrivna. T.ex. barley wine, old ale, scotch ale och liknande?

Den vanligaste användningen är för amerikanska öl över ~7 % som inte riktigt passar in i någon annan kategori. Som exempelvis Great Divide Hibernation. Det är i alla fall så den benämningen används på RateBeer coh Beer Advocate.

Att den skulle vara en benämning för något mellan apa och ipa har jag aldrig hört förut. Det känns ju inte direkt som att det behövs något däremellan heller, de två stilarna har ju ändå växt in i varandra och har ett rejält överlapp.

Gonken skrev:

OK. Så det är helt enkelt bara att låta den stå i rumstemperatur hela tiden nu? Så för att den stått så pass varmt, vad innebär det för smaken på färdiga ölet sen?
Men för framtida bryggningar kanske ställa den svalare från början?

Som jag skrev, generellt mer fenoler, estrar och högre alkoholer, och även acetaldehyd som jag glömde. Googla om dessa aromämnen. Det behöver inte nödvändigtvis vara negativt i alla lägen, åtminstone fenoler och estrar vill man ha mer av i vissa öl, mindre i andra. Olika jäststammar beter sig också helt olika. Det där är någonting du själv måste lära dig och bestämma dig för hur just du vill ha det för olika typer av öl. Men normalt sett vill man ha låga nivåer av hela rasket för ipor och liknande i alla fall.

Men att sänka temperaturen under jäsningens gång är helt fel i alla lägen. Däremot kan man lagra ölet svalt/kallt när jäsningen är klar, men det är en annan sak.

Gonken skrev:

OK. Menar du att ölet har tagit en jästliknande smak eller vadå?
Läste någonstans att man första dygnet kunde låta den stå lite varmare för att få igång jäsningen bättre och sen ställe i "riktig" temperatur.

Jag skulle nog rekommendera dig att sluta läsa på det där stället, det var ett otroligt dåligt råd.

Ska man någonsin hålla ner temperaturen så är det inledningsvis, det är då en för hög temperatur kan göra att jästen producerar alltför mycket bidprodukter i form av estrar, fenoler och högre alkoholer och annat. När den mest aktiva fasen gått över kan det dock vara en fördel att höja temperaturen för att få ordentlig utjäsning.

megen skrev:

Men kom just på att anledningen till att just CD och TV bokstaveras är för de saknar vokaler och därav är oböjbara. Detta betyder att jag måste sluta säga ipa. Alla förkortningar måste även behandla lika så det innebär att jag inte kan säga laser heller.
Jävlar jag har målat in mig i ett hörn.
Livskris. smile

Se bara till att ta dig igenom det så kommer du ut starkare :-)

Skillnaden med CD och TV är att man inte uttalar dem som det står, det är därför man skriver med stora bokstäver för övrigt. Jämför LO och Saf exempelvis (den stora begynnelsebokstaven kommer av att det är ett egennamn).

Så fort man uttalar en förkortning som ett vanligt ord så brukar man även övergå till att böja det som ett vanligt ord. Jag ser ingen anledning till att särbehandla ipa därvidlag. Om man inte stavar det med stora bokstäver och uttalar det i-pe-a förstås.

megen skrev:

Jag tar åt mig angående plural-s och återgår fullständigt till att aldrig tala eller skriva dessa i plural igen, då ipor och apor inte alls känns bättre.

Utebliven pluraländelse är - till skillnad från plural-s - ett acceptabelt alternativ.

gedman skrev:

Vi har en lång tradition i svenska språket att anamma engelska förkortningar och göra dem till ord. Ta till exempel LASER som vi böjer i former som laserns, lasrar och lasrarna. Just IPA är i ett mellanläge nu, där förkortningen är det dominerande uttalet och enligt mig nog borde skrivas med gemener och böjas enligt traditionella skrivregler. En ipa, flera ipor, ipans, ipornas. APA däremot är inte lika vanligt förekommande och har dessutom problematiken att det är ett svenskt ord. Det är svårt att börja använda det som apan, apans, apornas.

Det bör vara IPA:n/ipan/IPAn beroende på vilken väg man väljer (ingen är fel enligt journalistiska skrivregler, vilka är avsevärt mer verklighetsanpassade än Svenska Akademiens rekommendationer). Att däremot säga IPAs och IPor är på tvärs mot alla skrivregler vi har.

Jag tycker det är ett långt större problem att vi helt anglifierar vårt ölspråk när vi har fullgoda svenska ord för det. Varför "Brown ale" när vi kan säga "brunöl" eller "brun ale", varför "Scottish strong ale" istället för "Skotsk stark ale" (särskilt med förvirringen att de normalstarka kallas Skotsk Ale)?

Bifalles starkt. Plural-s i svenska är helt förkastligt. Jag har skrivit en del om saken på min blogg.

http://fabrikorekstedt.blogspot.se/2013 … saler.html
http://fabrikorekstedt.blogspot.se/2013 … elska.html

Personligen ser jag heller inget större problem med "apa", det är ju inget unikt att ett ord kan ha helt skilda betydelser, även om det kanske blir lite lustigt i detta fall. Men det finns ju inte direkt några problem med missförstånd om man säger att man har bryggt en apa eller att ens favoritöl är apor.

Det finns olika formler/metoder för att skatta IBU och färg, och dessa kan ibland ge ganska olika resultat. Just för IBU är ju diskrepansen lite väl stor, så det ser lite märkligt ut. Kan att ha att göra med felaktiga inställningar, felaktig inmatning alternativt en bugg. Intuitivt känns brewtarget helt snett ute (för lågt) på såväl IBU som färg.

Jag får mer associationer till ett bärnstensfärgat öl.

Som basmalt kan man ha münchnermalt som ger allmänt brödiga toner. På det lite ljust rostade maltsorter som exempelvis bärnstens-, biskvi- eller melanoidinmalt. Och sedan på toppen en nypa hårt rostad malt som brun-, choklad- eller svartmalt, eller rostat korn. Men ingen karamellmalt. En skvätt pilsnermalt kan vara bra för säkerhets skull så att man får tillräckligt med enzymer.

Återhållsam humlearom från europeiska sorter. Jäsning med en maltframhävande jäststam, Nottingham blir säkert bra.

Då skulle jag vänta på att ditt förra öl blir klart, alternativt köpa ett tioliters jäskärl till.

Hursom, här är ett förslag till en "amerikansk bitter" på 5 l

500 g DME
200 g karamellmalt
Jag har antagit att karamellmalten har ett färgvärde på ungefär 50 SRM = 100 EBC. Är den väsentligt mörkare får du använda mindre.

20 g cascade @15 min
10 g cascade @0 min

Jäst US-05

Desperado skrev:

SafAle US-05 är jästen jag har. Båda humlesorterna är kottar (cascade och northern brewer.) Jag är inte så hemma på det här med stöpning och alla termer. Men okej, låt oss säga ett recept på 20 liter då, vad skulle du ha hittat på med dessa ingredienser?

Dina ingredienser räcker knappast till mer än 5 liter, möjligtvis 10 om du gör lättöl.

Om du planerar att göra många 5-literssatser tycker jag du ska försöka hitta ett lämpligt kärt på cirka 10 liter att jäsa i.

En bitter genom att stöpa lagom mängd karamellmalt, det beror lite på vilken jäst du har (alejäst är alldeles för ospecifikt) samt vilken humle du har. Du kan även stöpa lite chokladmalt och få en brunöl.

Att jäsa 4 l i en stor jäshink låter spontant lite väl lite, jag skulle föredra ett tioliterskärl av något slag.

Till att börja med så går det inte att till 100 % lita på bubblorna i jäsröret för att avgöra om jäsningen kommit igång, så en försiktigt okulär besiktning kan vara på sin plats. Normalt borde ett jästskum ha bildas vid det här laget.

Om inte, så har du fått en dålig och långsam start på jäsningen. Det kan bero på att jästen är gammal eller i allmänt dåligt skick av någon annan yttre omständighet. Jag har själv råkat ut för detta ett par gånger, och av det skälet gör jag numer alltid en enliters förkultur för att sparka igång jästen och försäkra mig om att jag har pigg jäst på bryggdagen.

Jag gör precis som trådstartaren förutom när jag gör öl med lite mindre mängd humle, då brukar det rinna igenom hyfsat av sig självt. Det brukar komma med en del druv hursom, så för att få bort druv måste man nog köra whirlpool.

422

(7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det bästa är ju att späda så att ni hamnar på det OG som receptet är anpassat efter. I ert fall blir det efter en överslagsräkning 3-4 liter att späda med, men det bästa är att räkna på det ordentligt, exempelvis med ert bryggprogram.

423

(7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Svanen skrev:

Tack!
Kan man kompensera mängden efter jäsning?

Absolut, när som helst egentligen. Men om ni tänker koka sockerlag i samband med flaskning är det ett bra tillfälle.

424

(7 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det där med sötare öl p.g.a. högre mäsktemperatur är en myt/överdrift. Högre mäsktemperatur påverkar främst fylligheten (via dextriner) och i någon lien mån möjligtvis sötma. För er del tror jag effekten även på fyllighet är högst minimal eftersom ni ändå låg rätt den första halvtimman då det mesta händer.

http://fabrikorekstedt.blogspot.se/2013 … -inom.html

Något allvarligare problem behöver ni inte oroa er för. Börjar man krypa upp mot 75 C kan man få problem med dåligt utbyte.

Det extra bortkoket kan ni enkelt kompensera för i ett senare läge.

megen skrev:

Varför ska man ha tre försockringsraster?
Kör proteinrast och en försockringsrast plus utmäskning.

Det är inte ovanligt - hos belgiska bryggare är det nästan regel - att köra en rast för alfa- och en för beta-amylase, detta för att få en maximalt förjäsningsbar vört. Men tre verkar overkill, jag skulle definitivt ta bort rasten vid 68 C om det inte finns något syfte med den som jag inte känner till.

Betaglukanrast verkar vara en god idé.