Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter DrKarma
Tillverkade ytterligare en sedimentationskon fast utav en äppelmustflaska. Använde samma metod som innan för att få bort bottnen av flaskan.
http://www.youtube.com/watch?v=h8zkOIwM-FE
Lite mycket grums i konen i videon ovan, för ju längre ner i konen man kommer annars - desto större blir området med sedimenterad jäst, vilket gör det enklare att suga upp med pipett.
Om jag skulle göra enligt dina siffror i mitt HERMS så hade jag gjort så här.
1. Mät upp de 24 literna som du ska ha för mäskningen, slå sen i detta kalla vatten i MLT:n
2. Fyll upp den mängd vatten i HLT:n som jag brukar (kör ca 1 dm ovanför värmeväxlarspiralen i mitt system...vet inte vad det blir i liter...kanske runt 70 liter eller så)
3. Dra igång reguleringen och sätt igång att cirkulera MLT-vattnet genom värmeväxlarspiralen
I min regulering så har jag tempprobe i både MLT och HLT. Så säg att jag vill mäska in på 66 grader, då ställer jag ett delta på kanske 1-2 grader (dvs 67-68 grader) i HLT:n.
När sen MLT:n når upp i 66 grader så mäskar jag in...vilket gör att temperaturen dippar i MLT:n men tack vare den ganska tilltagna mängden vatten i HLT så kommer temperaturen ganska snabbt upp till de 66 igen. När den gör det så sätter jag regulatorn till 66 grader i MLT med ett delta på 0 (dvs 66 grader i HLT också).
Sen får detta stå och recirkulera (ja med omrörning en gång i kvarten eller så) till några minuter innan det är dags att mäska ur. Då höjer jag till den temp som jag vill ha (i ditt exempel 75 grader).
När temp är uppnådd så kopplar jag om och tappar ur vörten i MLT:n till en 5 liters mätbägare så jag kan hålla koll på volymerna.
I detta läget så har jag min pump avstängd (om jag hade velat flödeslaka så hade jag nu pumpat lakvatten från HLT:n till MLT:n i samma tempo som jag dränerar).
Men som sagt, jag satslakar nästan alltid - så när det inte kommer mer vört från MLT:n så kopplar jag om och fyller på med lakvatten i MLT:n.
Jag rör sen om i bädden och sen får det stå och recirkulera några minuter till dess det är dags att fortsätta tappa ur.
Repeterar sen processen med tapp och lakning till dess jag kommer upp i den kokvolym som jag ska ha.
En liten parantes
Ibland när jag nått korrekt volym så fyller jag på MLT:n med lakvatten en sista gång och stänger av pumpen. Detta för att laka ur lite mer socker i en väldigt tunn vört. Denna tar jag tillvara på och reducerar i en gryta till ca 1.030. Denna vört steriliserar jag och använder för jäst propagering.
För den som är intresserad så är det tydligen 100% Munich malt i receptet - så det är ganska straight forward.
Humlemässigt så skall det vara Styrian Golding och sen en mix av cascade och styrian golding i hop back innan plattvärmeväxlarenn.
Skall nog testa mig på detta, även om det innebär att jag får bygga en hop back....men sådant är ju skoj.
Hej.
Fick en flaska Admiral's ale av en kollega - bottle conditioned, så min förhoppning är att det är primärjästen som fick tjänstgöra även vid flaskningen.
Har inte lyckats googla mig fram jästmässigt om denna Ale som jag tyckte var ganska trevlig i smaken
Någon som vet något om jästen?
Jag har inte BM, utan en stor vörtkokare. Jag brukar plocka upp påsen när jag slår av strömmen till kokaren och låta humlepåsen rinna av sig.
Ska bli roligt att följa ert bygge, så var inte blyg med kameran. 
Där utloppet är, sitter det en muff svetsad på behållaren, så ni skulle kunna gänga på en rörkoppling invändigt?
För då hade ni kunnat sätta en D-nippel och en böj eller T-rör och sen dra rör ut mot kanten där ni vill att utloppet ska vara, så slipper ni kanske lite svetsning.
Drar själv på trapetzadaptern på tuben med skiftnyckel och rörtång som mothåll.
Mellan trapetzadapter och regulator så har jag gängtejp...MYCKET gängtejp...typ så mycket gängtejp att kunna urskilja att det faktiskt finns gängor därunder tejpen är helt omöjligt. Efter det är det bara att hålla mothåll med rörtång (eller skruvstöd om man har det) och spänna på rejält.
Fö anser jag att trapetzskruv på gasflaskor är djävulens påfynd. Jag menar 650 spänn eller vad adaptern kostar för att kunna använda en normal regulator.
Vad skiljer en s.k. PID-regulator tillsammans med en SSR och en givare som nämns ovan från ex. Humlegårdens elektroniska termostat där man kopplar in ex. sin vattenvärmare, sätter ner givaren i vattnet och sedan ställer in dels temperaturen när den ska slå på dels när den ska stänga av strömmen?
En PID + 1 SSR i princip ingen skillnad, mer än sådant som att du på PID i regel kan kalibrera din hysteres bättre.
en PID + >1 SSR då kan du släppa på ström mot flera element. T.ex om du har en 3-fas anläggning.
Sen fördelen SSR vs Kontaktor - SSR har inte några mekaniska delar så då kan du reglera mha PWM om PID:en har stöd för det. Dvs säg att du har ett 2000 W värmeelement. Med 25% duty cycle så kan du då släppa på endast 500W. Så ju närmre reguleringstemp du kommer desto lägre duty cycle.
Tar upp PWM i följande artikel. http://www.backfire.se/index.php/compon … ett-eherms
Jag använder inte det medföljande filtret - just nu kör jag utan filter. Hade tänkt använda filtret men mitt exemplar går det inte att skruva av det genomskinliga locket på - vet inte om det är så för alla deras filter (kan vara att de satt silikon i gängerna när de spänt på kåpan). Det grums som åker genom pumpen det fastnar i min "sprinkler" ovanför bädden. Här har jag för närvarande en liten renspinne som jag sticker upp i sprinklerns hål om det skulle bli lite för mycket grums i sprinklern. Inte en perfekt lösning men o andra sidan så har jag inte lagt ner mer än 20 minuter på den heller. Ska göra ett stand alone filter som jag ska ha innan pumpen (oavsett om jag kör med cirkulationspumpen eller julapumpen)
Rekommenderar styrning av flödet med hjälp av ett reglerbart nätaggregat. Själv så har kör jag ett 12DV nätagg och det blir onödigt högt flöde i min anläggning.
I övrigt om man vill strypa ett flöde till en pump, gör det alltid på UT-sidan av pumpen och aldrig på IN-sidan av pumpen. Visst, julapumpen ska klara det, men det sliter på pumpmotorn.
Dock så stryper jag inte julapumpen alls på utsidan heller, gjorde det vid sista bryggningen under kanske 20 sekunder, när jag tittade ner så såg jag att silikonslangen var som en ballong, så hade jag inte släppt på flödet igen så hade det blivit vörtdusch. Den typen av problematik har jag aldrig haft med en cirkulationspump, men sen är den ju annorlunda pumpmekanism.
Ja jag transporterar kokande vört med julapumpen också. Dels de sista 5-10 minuterna av vörtkokningen då jag recirkulerar tillbaka till vörtkokaren, mest för att göra transportslangar och pumphus bakteriefria, eftersom jag sen kopplar slangen in i plattvärmeväxlaren. Min plattvärmeväxlare klarar galant av att kyla när jag har fullt flöde på pumpen.
Alltså det ska vara packningsersättare (som är silikon med bindemedel i) man använder det för att ersätta gummi och nätpackningar (ofta expressfix av läckande motorer och annat). Så jag skulle valt och leta hos en bildelsförsäljare el. dyl.
Man kan lyckas med enbart silikon (då föreslagsvis sådan glassilikon som används i akvariumtätningar - eftersom denna är garanterat giftfri).
Gängtape eller silikon på förlängningsrörets insida (där den inre kontramuttern ska sitta) så att inget kan sippra ut mellan gängorna.
Stegborr, förlängningsrör 
, brickor, silikonbaserad packningsersättare godkänd för livsmedel och två kontramuttrar (flänsmuttrar) kommer man långt med.
Då får man dessutom gängning för både kulventil och manifold.
Själv kör jag http://www.jula.se/tryckvattenpump-12-v … min-130586 samt min grundfos pump.
Båda pumparna är bra. Fördelen när jag kör med julapumpen är att den primar sig själv.
Tror att man i princip skulle kunna recirkulera en ekorre utan att någon av dessa pumpar skulle ge med sig.
Alternativet till RIMS eller HERMS är väl mekanisk omrörning av mäsken. Då gäller det att hitta en omrörarmotor som orkar dra runt mäsken. Kan ju vara ett problem även vid infusionsmäskning, malten ska ju blandas med vattnet och det kan bli lite jobbigt med stora volymer. En enklare lösning kan vara en rejäl skruvdragare med blandare.
Fast RIMS eller HERMS ser jag mer är till för att hålla en konstant temperatur i mäsken - och både RIMS och HERMS kan med stor fördel användas tillsammans med en omrörare.
+1 på US-05
Gjorde nyligen ett barleywine som jag jäste med denna. Gick från 1,090 till 1,008 (10.75%). Sen drygt ett gram jäst vid primingen.
Smakar redan mycket gott, ska bli intressant att se hur det är om 6 månader.
Björn P:
1. Exempel från lördagens bryggning. Då körde jag 2.6 liter per kilo malt och det brukar vara däromkring som jag ligger. Detta motsvarar visuellt ca 1-2 cm vatten ovanom bädden i min utrustning.
2. Ser inte någon fördel med en tunnare mäsk, det är klart om ens pump får problem med viskositeten så bör man kanske köra lite blötare. Har inte provat själv att köra tunt.
Det finns nog nästan lika många teorier om vad som är bra eller mindre bra i olika system som det finns bryggare. Av någon anledning så tycker många bryggare att deras egna system eller sätt att producera vört är det enda rätta. Men det är lite det som jag ser som tjusningen i olika ölforum, för det känns som att folk ser sin hobby lite som ett hantverk.
Men enligt mina empiriska studier så har jag aldrig fått varken tanninextraktion eller oxidation pga recirkulering eller skumbildning i systemet. Inte ens när jag körde en mäskning med kontinuerlig recirkulation som fick stå över natten.
Jag säger inte att det inte kan hända, men mig har det inte hänt ännu.
Sen låter jag det vara osagt om det finns professionella system eller ej som använder sig av RIMS/HERMS - men jag antar att det finns det. Fast det kan ju vara lite beroende på viket sätt det är som är billigast att hålla temperaturen i sin mäsk. Exempelvis så vet jag att det finns bryggerier där man använder sig av gas för att reglera sin temperatur i mäskningskittlar. För mig så skiljer sig en sådan metodik inte mot ett RIMS. För mäsken bryr sig ju inte om var värmen kommer ifrån och den omrörning som sker borde ha lika mycket "mekanisk" påverkan på mäsken som det blir med recirkulationen i ett RIMS/HERMS.
Eftersom jag aldrig har funderat över att ha Kokande vatten i HLT:n så har jag inte så mycket att komma med där. Mer än att det faktiskt låter en del när mina vattenkokarelement är igång så om jag skulle haft kokande vatten så hade det ju låtit hela tiden.
Känns bökigare att reglera med flödesvolymen än att reglera med till och frånslag av värmeelement. Annars så ska man ju hålla på och fibbla med elektriska skruvventiler om man vill ha automatik.
Sen någonting i mig säger att om man reglerar med bara till/från av flödet så ökar nog risken att kompaktera bädden så pass att man enklare får stopp. Har dock inte några vetenskapliga bevis för detta.
Du skulle ju iofs döda av den mängd enzymer som finns i din värmeväxlarslinga om du totalstryper flödet, men om det har någon praktisk betydelse vet jag inte, rent logiskt så borde det innebära att det tar längre tid att konvertera stärkelse till socker.
När jag höjer temperaturen till nästa steg/rast då jag stegmäskar så känner jag inte något behov av att detta ska gå snabbare. Jag kör med 3 vattenkokarelement i HLT:n så det blir ca 5000W som går igång när jag ska höja temperaturen. Det går ganska snabbt.
Jag gör flerstegsmäskningar ibland, beror på vilken typ av öl jag vill ha...dvs om det ska vara fylligare eller ej. Samt om jag använder pilsnermalt så brukar jag lägga in ett kort proteinrast innan jag går upp till försockringsraster.
Sen brukar jag dessutom innan lakningen ta upp HLT:n till 77 grader för att då går det snabbare att koka upp i vörtkokaren.
Jag kör satslakning till dess jag uppnår önskad volym i kokaren. Har hänt någon gång att jag kört satslakning för partigyle. Dvs när jag använder första vörten för en öl och lakvörten till en annan. Men det är mer sällan än ofta det händer.
Jag har inga som helst problem med att köra olika raster med mitt HERMS. Jag regulerar temperaturen i HLT utifrån var jag vill ligga i MLT och kör kontinuerlig cirkulation.
Således så använder jag vattnet i HLT för lakning också.
Jag får en väldigt exakt reglering (0,5C när)
Här är lite klipp ifrån en brygglogg:
15:24 Inmäskning klar, MLT 63,5 grader 90 minuter på 65 grader
15:35 Omrörning av mäsken, MLT 65.5 grader
15:45 Omrörning av mäsken, MLT 65.5 grader
15:55 Omrörning av mäsken, MLT 65.5 grader
16:05 Omrörning av mäsken, MLT 65.0 grader
16:14 Omrörning av mäsken, MLT 65.5 grader
16:23 Omrörning av mäsken, MLT 65.5 grader
16:34 Omrörning av mäsken, MLT 65.5 grader
16:45 Omrörning av mäsken, MLT 65.0 grader
Det problem som jag ibland har är när jag glömmer att röra runt i HLT:n för lite beroende på var jag har satt proben så kan det bli att vattnet totalt i tunnan är varmare än önskat och då kan jag få en liten rusning i MLT tempen. Så jag ska när tiden tillåter göra en enkel omrörningsvisp till HLT:n. Försökte designa bort detta när jag gjorde HLT:n, med att låta konvektionen i tunnan fixa det själv, men det funkar inte helt 100.
Gjorde 28 liter
91% Pilsnermalt
6% Munch. I
3% vetemalt
Perle och Hallertauer Mittelfruh (60 min)
Hallertauer Mittelfruh <10 min
IBU ca 25.
Primär ca 5 dagar 18 C
Sekundär ca 3 veckor i kylskåp.
Brukar för pitchingrates utgå från mrmalty.com
Kölsch på gång ?
mums!!mvh H
Japp, Kölsch på g.
Jästen blev synnerligen pigg och arbetsglad, så till den grad att min "blow-off tube" inte klarade att evakuera all CO2 så locket på hinken beslutade sig för att ställa sig på glänt.
Möttes av en stor pöl jäst/vört på golvet i bryggeriet.
Att kyla vörten genom att dra den baklänges genom värmeväxlaren i min HLT fungerar för små bryggningar...upp till runt 25 liter, sen blir vattnet i HLT:n för varmt. Därför skaffade jag mig en plattvärmeväxlare istället som jag är mycket nöjd med.
Ja och om du ersätter spiralen med en elektrisk genomströmningsvärmare istället så skippar man ju att dra vörten genom HLT-slingan och kan använda den enbart till att värma lakvatten i (och eventuellt så som du verkar ha tänkt att också koka vörten)
Att bygga en genomströmningsvärmare är inte så svårt och det behöver inte bli extremt kostsamt heller.
Bör byggas i koppar eller rostfritt.
Sen i mitt system, det byggde jag för så som jag planerade mina bryggningar och då jag dessutom fick en hel del av rörkopplingarna så kunde jag lösa lite rördragning utan att behöva flytta slangar.
Fast just nu funderar jag på att bygga om lite så då kommer det att bli annorlunda, själva bygg- och skapandebiten är en stor del av nöjet för mig.
Jag är ju lite en förespråkare av att använda en cirkulationspump och sådana kan du hitta begagnade billigt på blocket. Så unna dig då och köpa en kvalitetspump och dessutom helst en pump med rostfritt pumphus.
Annars så fungerar julapumparna också bra, dessutom med mindre problem med priming av pumpen än vad man får med en cirkulationspump.
Ja det tänker jag också. Eller en stor kontaktyta från elektrisk element men medlägre värme/ytenhet. Rims och herms i all ära men för mig är det avancerad skola. Lutar kanske ändå mot infusioner.
+1 på att bygga ett RIMS.
Med HERMS så är det lite fler parametrar som ska stämma överrens, så det är lättare att bygga ett RIMS. (Sen föredrar jag personligen HERMS, men jag är jävig där)
Och så avancerat behöver det inte vara.
1 Universaltermostat
1 värmeelement i en genomströmningsvärmare.
1 pump (som går kontinuerligt)
1 falskbotten eller nätstrumpa - men det behöver ni ju i vilket fall som.
Sen lite rörkopplingar och rör - men det är ju ändå sådant som ni behöver.
Tycker även att ni inte ska underskatta värdet med att ha allt på en nivå som gör det lätt att komma åt.
Ett 2-tier system som ni verkar vara inne på, det torde ju bli två meter högt eller mer.
Helt rätt, jag kör induktionshäll.
Sen så har jag haft samma erfarenhet som martinb med att det blir för stor "bubbla" i koket så det tränger ut ur E-kolv när det börjar koka - då med bunsenbrännare (iofs inte vört). Visst det kan man lösa med större E-kolvar, men jag har mina 1000 ml E-kolvar så det får duga med dem.
Ska brygga till helgen så därför blev det att sätta en förkultur idag.
Passade på att ta med kameran och dokumentera och skriva ner lite runt detta i en artikel på min sida.
http://www.backfire.se/index.php/compon … foerkultur
Men här kommer bilderna.
Jag kör spraymalt med 10% av vattnets vikt (här ska jag göra 1500 ml därför 150 gram)
Blandar ut spraymalten i det kalla vattnet och sätter på plattan.
Här ser man vad en droppe Miniform gör efter ett par sekunder precis innan koket drar igång. Vilket jag behövde eftersom jag fick ta en mindre kastrull.
Tipset på miniformen fick jag i en tråd på detta eminenta forum och eftersom det finns en liten i huset så har vi miniform hemma.
Fortfarande inget skum även under själva kokningen. Jag brukar köra mellan 15-20 minuters kokning för att säkerställa en desinficerad vört.
Desinficering av jästpaket (sprayning av StarSan - E-kolven i jodofor). Detta gjorde jag under tiden som vörten värmdes upp.
Kylning av vört, får passa på medan snön ligger kvar.
Jäst i E-kolven, jag syresatte enbart med lite skakning av E-kolven eftersom det blir god syresättning när jag sätter E-kolven på magnetomröraren.
Här är E-kolven utburen till brygghuset och satt på omrörning (räknar med 2 dagar).
Tillverkning av steril vört
För att göra steril vört så måste man få upp denna i ungefär 120 grader. Detta gör jag med en tryckkokare där jag ställer burkar med het vört på en ånginsats, sen får det koka på högsta tryck i ca 20-30 minuter.
När sen plattan slagits av och trycket i grytan har försvunnit, så sätter jag snabbt på locken för att förhindra att mögelsporer ska trilla ner i vörten.
Här är den färdiga sterila vörten. Redo för nästa gång jag ska göra en förkultur.
Men jag undrar varför ni gör en fölkultur på lagerjäst i rumstemperratur? Jag är alltid noga med att smacka och låta svälla i normaljästempca 10grader. Och göra en förkultur och låta jäsa i samma temp. Vill ju att det ska produceras jäst som klarar att göra jobbet. Ingen halvslapp som halvdör när temperauter hamnar lågt.
Hej. Med risk för att låta überseriös så ställde jag en fråga via en vän till Saccharomycesforskare på Kings University i England om optimala förhållande för jästs tillväxtfas/logfas. Svaret jag fick var att när de odlade upp jästkulturer så körde de inkubator i närheten av 30C för optimal tillväxt. Så som jag fattade det så gör jästen inte något annat än förökar sig i denna fas och att den högre temperaturen jämfört med temperaturen under fermenteringsfasen, inte hade någon negativ påverkan på slutresultatet.
Kanske Maarten kan sprida lite mer ljus på detta.
1,5 mm2 = 10 A
2,5 mm2 = 16 A
4 mm2 = 20 A
6 mm2 = 25 A
10 mm2 = 32 A
Nu är iofs kabelareorna tilltagna teoretiskt i överkant för elsäkerhetens skull, men om du släpper igång din 3,5 kW platta på en 10 A säkring så kommer denna att gå då du tar ut I= P/U = 3500/230 = 15 A. Säg sen att du har en trög 10A säkring så kan du momentant ta ut lite mer än 10 A (kommer inte ihåg hur mycket mer) - vilket skulle kunna resultera i en rätt så varm ledare fram till dess att säkringen går.
Din tvättmaskinssäkring borde du helt korrekt kunna säkra upp till 16 A om den har 2.5 mm2 kabelarea. Sen får du inte göra det själv enligt reglerna. Men kan kan man. Du får iofs ta reda på om du isåfall har 16 A eller 20 A in till ditt proppskåp. Om det är 16 A så ligger du annars på gränsen till att din huvudsäkring skall gå vilket kan vara problematiskt om din huvudsäkring inte sitter i din lägenhet.
Humlebladet → Inlägg efter DrKarma