Mäska i humlegårdens elgryta

>man tappar en del när man lakar via perforerat rör i mitten, men det är nog >marginellt för hemmabryggare.
Jo, jag tror man kan få en 80% effektivitet och det är ok.

>Måste du använda en slang när du tappar ur denna gång? Du kanske kan tappa >ur en liten hink i taget och hälla över det till ett nytt kärl allteftersom den fylls, då >kan du ju beställa en 'riktig' slang.
Förstår inte hur du menar. Menar du att jag ska tappa ur grytan genom kranen ned i en liten hink som jag använder för att föra över vörten till en större behålle? Det verkar ju bökigt att behöva stå och hålla i en kastrull under kranen. Är det inte då bättre med pvcslangen? Den är väl inte perfekt men måste väl vara bättre än alternativet? Jag undrar hur mkt mjukgörare och plastsmak som förs över till ölet.

>Eller så gör du som jag gjorde, gå in på en vvs-butik och köp diverse tillbehör >och byt ut det vanliga tappkranen till rörgenomförning, kulventil och koppar-rör. >Det som verkar svårast att få tag på i den fallet verkar vara passande >silikonpackningar.
Kanske är en idé. Fast det verkar lite tråkigt att ersätta den lilla och smidiga kranen till en stor och ful kulventil. Det hade ju varit smutt att kunna ansluta en slang till orginalkranen.

Hej
Angående Humlegårdens elgryta.

1: Kan jag mäska en stark vört i den (grytan) Måste jag röra om hela mäsktiden, om i så fall är det inget för mej.

2. Vilken volyn är max för att få ett hyfsat kok?

3. Hur lång tid tar det för att få ett hyfsat kok i tid innan kokning, går det att fåp 27v liter i kokning?

>  1: Kan jag mäska en stark vört i den (grytan) Måste jag röra om hela
>   mäsktiden,om i så fall är det inget för mej.

Oavsett om vörten har en hög extraktkoncentration eller ej bör du röra om när du värmer vörten i grytan. Om du värmer vattnet först och häller i malten kan jag inte se att du ska behöva stå och röra. När jag ska försöka med stegmäskning kommer jag röra tills rasttemperaturerna nås och sedan vänta tills nästa temphöjning. Tycker det känns rätt enkelt.

>2. Vilken volyn är max för att få ett hyfsat kok

Har läst att ungefär 20-23 liter ska fungera bra. Jag kommer sedan försöka med kanske 25-27 för att se hur det blir. Jag återkommer i frågan.

>3. Hur lång tid tar det för att få ett hyfsat kok i tid innan kokning, går det att fåp >27v liter i kokning?

Värma vatten ska tydligen ta 1min/grad vid 2kW. Jag antar att du vill koka 27 liter vört för att efter koket (och avkokningen) få 25 liter, jag tror det fungerar om du isolerar grytan och har locket på glänt. Jag ska som sagt testa själv för att se och återkommer.

Hej

Det låter kanon spec det med att man slipper hålla på att röra om hela tiden, vid stegmäskning så måste jag ju även röra om när jag använder spisen så det är ju inga prob. Det jag mest undrade var ju en enkel infussions mäskning, känns bra att stå där och slippa röra om hela tiden. Håller "grytan" tempen under säj 90 minuter vid en socker rast på 68 c, blir det inte varmare vid botten än på toppen?

Hur lång är el sladden till grytan? Om jag vill använda den på valfri plats i köket?

Annars så låter det ju helt ok. Tycker du/ni som använder den att den är värd sitt pris? Jag använder 2 st 15 liters grytor i aluminium(ja, jag vågade skriva det ordet) för vörtkokning, fått en ny spis, bor i lägenhet, den är urdålig att få upp tempen på plattorna. För mej så kan det ju vara en bra sak, koka vörten i grytan och samtidigt ha dom andra grytorna på spisen till lakvatten, detta tål att tänka på.

Bo

Hej igen,
Jag återkommer till en del erfarenheter när det gäller stegmäskning. Nu handlar det ju inte om att värma upp vatten till en viss temperatur för att få blandningen av malt och vatten till en viss måltemperatur. Nu ska malt- och vattenblandningen värmas samtidigt och då visar det sig att värmeutjämningen i mäsken är betydligt långsammare än om det bara var vatten. Mäsken värmes underifrån och man har hela tiden stora temperaturskillnader i olika delar. Omrörning är absolut nödvändig under uppvärmningen, men var i mäsken ska man mäta och kunna säga: Nu kan jag slå av effekten och efter några minuters omrörning har jag den temperatur jag vill ha, allt kompenserat för den eftervärmning som kommer att ske?
Jag körde ett antal bryggningar men blev aldrig nöjd, det var för stora variationer.
I det läget följde jag ett annat spår. Iden var att om jag ska värma en mäsk med en viss mängd vatten och en viss mängd malt ett visst antal grader, hur mycket energi behövs det? Det är ganska lätt att räkna ut. Den energin får jag genom att slå på en viss effekt under en viss tid.
Jag använder mao inte termometern under själva uppvärmningen för att bestämma när jag ska bryta utan jag kör den beräknade tiden.
Jag rör om hela tiden bla för att malten i botten nära värmekällan inte ska bli för varm och fortsätter att röra om efter effektstoppet. Några minuter senare mäter jag temperaturen och det funkar om inte klockrent så betydligt bättre än det jag försökt tidigare.
Även här måste man kalibrera sin utrusning. Har man en kokplatta på 2kW får man inte in allt i mäsken, en del försvinner andra vägar. I mitt fall bygger jag kalkylen på att jag får in 1500W effektivt, funnit på empirisk väg.
Mäskar jag till 40C enligt tidigare inlägg och efter den rasten vill gå upp till 62C hamnar jag i ett intervall 61-63, det låga värdet kan justeras med lite extra energi, det höga är inte mycket att göra åt. Nästa steg till 72C hamnar mellan 71,5-72,5.
I grunden är det samma resonemang som vid inmäskningen. Man tillför en känd energimängd som ska ge den måltemperatur man vill ha.
Det kan synas vara ett indirekt sätta att komma till rätt resultat, men det beror på att direktmätning är så osäker till dess att allt satt sig och blivit utjämnat vilket tar en irriterande lång tid.
Enligt min fysikbok ska det funka. Det är å andra sidan säkert 40 år sedan jag senast öppnade den och det kan ju ha hänt en del sen dess....

Hej Bo,
Svar på 2 och 4:
Beräkningarna bakom är följande:
Om man vill höja maltens temperatur går det åt följande energi:
M*2*(Tmål-Tmalt)
M = maltvikten
2 = maltens specifika värme dvs den energi som behövs för att höja 1 kg malt 1 grad. Värdet är inte exakt som för vatten, en del hävdar att det är lite lägre (neråt 1,7) och dessutom beroende av maltsort, men jag brukar använda 2.
Tmål = måltemperaturen
Tmalt = maltens temperatur
För att göra den temperaturhöjningen höjer man vattentemperaturen lite extra och får då en extra energi lika med:
V*4,19*(Tuppv-Tmål)
V = vattenvolym
4,19 = vattnets specifika värme dvs energin för att höja 1 kg ( 1L) vatten 1 grad. Här är jag ganska säker.
Tuppv = den temperatur man ska värma vattnet till.
Sätter man dessa lika får man efter lite räknande:
Tuppv = Tmål + (2/4,19)*(Tmål-Tmalt)/(V/E)
där V/E är mäskens tjocklek i Liter/kg
Sätter man in Tmål= 68, Tmalt=24 och V/E = 3 får man
Tuppv = 68 + 0,48*44/3 = 68 + 7,0
Med V/E = 2,4 får du
Tuppv = 68 + 0,48*44/2,4 = 68 + 8,8
Att du måste värma mer här beror på att du har relativt sett mindre mängd vatten som kan värma (eller relativt sett mer malt som kräver mer energi).
Svar 3:
Nä du är inte ute och cyklar. Med passiv mäsktunna måste man tillföra varmt vatten för att höja temperaturen och börja med tjockare mäsk för att inte få för lös mäsk i slutändan. Cosi fan tutte - så göra de alla.
Vid aktiv mäsktunna har man ju möjlighet att tillföra energi och då är man friare att välja mäsktjocklek.

Det är otroligt vad ni komplecerat saker med en massa beräkningar mm.

Med en liten pump ( den behöver inte tåla mer än 75 grader ) och en termostat som Humlegården har, sedan lite ölslang mm. ( se tidigare trådar) behäver man inte göra en enda beräkning när man vet vilka raster och hur varmt man vill ha på varje rast - deta även om man har 20 raster - inga breräkningar behövs. Och man behöver inte röra om ett enda tag om man har pump.

Seddan kan man surfa på internät eller meka med bilen under mäskningen för det är inget man behöver stå och passa medan man mäskar - det sköter termostaten om. Men får en jämnare och exaktare temperqatur än all värdens beräkningar kan åstakomma.

Man skall inte ha perforerade rör i botten eller hålborrade hinkar. Man har en insats hink som går ner i grytan med en nätbotten, några använder ett stekstänkskyd som nät i botten. Då blir det jämnare och bättre flöde,

Allt ryms i elgrytan och när man sätter in allt i garderoben så är det bara grytan som fyller, resten med kylare insats pumpar slangar mm ligger ineti grytan.

Så skippa den där räkneexersisen och skaffa bra grejer så sköter det i stort sett sig själv utan man behöver beräkna fram massa värden som påverkas av yttre omständigheter och endå alldrig blir lika exakt.

Varför komplicera?

Från kranen är det en liten kort skang till pumpen.

Efter pumpen har jag satt en ca 4 cm lång, 1 steg grövre slang, där jag har limmat fast känselkroppen. Grövre för inte känselkroppen skall bromsa flödet ( även fast flödet är rätt lågt. Det gör att jag mäter / styr elementen på den värten som rinner från bottenelementet.  Det blir den temperaturen som vätskan över malten håller innar den börjar skunka genom malten.

T ex. 1,5 dm ner i malten kommer temperatur höjningen senare, men den tidsfördröjningen uppstår redan från början ( startar med kallt vatten) och samma fördröjning är hela tiden så malten får samma tid på varje rast oberoende var den finns i mäskinsatsen.

Sedan har jag en elektronisk äggklocka med mig. När den larmar har jag 2 minuter på mig och gå ut och knappa in en ny rasttemperatur.

Till första rasten använder jag en elektronisk stektermometer så den larmar när överflatan nått första rasttemteraturen, Bara så jag vet när jag skall starta äggklockan för första rasttiden. Sedan behövs i princip inte stektermometen längre men jag låter den sitta kvar som en extra kontroll att allt fungerar.

Jag har termostaten står på 0,1 grads hysteri men jag mäter ju vörttemperaturen väldigt exakt och jag ser att det svingar på + - 1 till 2 grader. Sedan i vätskan över malten kan man inte mäta något svägning för där jämnar det ut sig. Varför det svingar är ju att det tar några sekunder för elementet att bli så varmt att det värmer, sedan värmer det efter sedan det slagit från.

Jag vet bara mig själv som styr elementen så exakt. I Danmark är systemet rätt vanligt och där nöjer dom sig med grytans egen termostat men då får man räkna med att det svingar på minst 5 grader upp och ner. Det kommer inte temperaturen i mäsken att svinga särskilt mycket, för det är ju en så liten mängd som paserar elementen i förhållande till hela mängden. Så man kan klara sig utan den extra termostaten. Svårigheten ligger snarare att kuna ställa den inbygda på rätt temperqatur.

Vörten får inte spruta rätt ner från slangen på överflatan utan den skall strila ut genom små hål i slangen, annars kan den gräva en por genom malten så det inte skunker genom hela malten.

Många tror att pumpen skall klara kokand vört men den behöver bara klara temperaturen för mäskningen. Sedan är det inte behov av att pumpa vörten.

När man lakar hissar man sakta upp mäskinsatsen med malten och fyller på med lakvatten i insatsen. lagom tid att hissa hela vägen är 20 min. Hissa en bit och slå på vatten - vänta, hissa en liten bit till osv. När man lakat färdig hänger insatsen ovan grytan med malten (draven) och den mycket blanka vörten är kvar i elgrytan ( den blir blankare än andra metoder för man cirkulerar den hela tiden genom malten )  med elementet på full kräm för att komma i kokning.

Vad har jag termostaten till när jag inte brygger? Jo jag styr en frysbox där jag jäser och lagrar öl i.

Skulle jag kunna få förslag på lämpliga pumpar om jag skulle vilja försöka bygga ett RIMS system?