Jag tror det kan vara lite svårt att separera rasterna enkelt. Man brukar i böcker dela upp rasterna i olika temperaturintervall efter optimala temperaturer, men i verkligheten så fungerar många enzymer änen utanför dessa intervall, bara kanske långasammare. Det finns ingen magisk temperauter när de olika enzymerna tar över, utan många raster flyter egentligen ihop lite grand.
Jag har en gång gjort som test en hel timmes rast kring 37-40 grader, och sedan har jag för mig att jag gick upp till försockring. Det var förvisso pilsnermalt, men det ölet var det sämsta skum jag någonsin haft. Ölen blev för övrigt god, och kristallklar, ovanligt högt utbyte men skummet var obefinligt. Men det kan ju ha varit en tillfällighet. Det var extremt, men det var bara ett experiment.
I en veteöl kan möjligen en lågtemp rast kring 40-45 frigöra mer av förstadiet till de goda fenoliska smakerna, men för övrigt är det väl tveksamt om det inte gör mer skada än nytta med lågtemprasterna med den moderna vetemalten vi har?
Sen finns iofs ytterligre komplikationer som nog är svår att styra över. Som alla säkert sett så har tester gjorts där man sett att ett visst förhållande mellan vete och pilsnermalt tycks ge bäst skum. Det tros beror på att det finns olika typer av protiner och det gäller att ha en balans av skumbildande och skumstabiliserande proteiner, och minimera proteiner som bara "tar upp plats" i skummet. Det blir en konkurrens om plats i skummet.
Mina bästa skum ha jag nog fått till när jag gått direkt på försockringen av basmalten, och kanske tillsatt en liten vete eller kornvälling separat från omältade ingredienser under denna fas.
/Fredrik