Jästodling (Sida 1 av 2)

Ifall man vill odla och återanvända jäst och göra det ordentligt är Yeast av Jamil Z. och Chris W. en väldigt bra resurs.
Den ger dig ordentliga svar på svåra frågor så att du slipper gissa dig fram.

Fast ännu bättre är att göra en extra stor förkultur och spara undan en bit slurry från den i en burk med kokt vatten i. Då slipper man tvätteriet.

Det var den jag letade efter till min sista kommentar. Ett varningens finger för att skaka en burk med nästan kokande vatten eftersom luften värms och det blir ett kraftigt övertryck. Jag rekommenderar starsan istället för kokande på grund av olycksrisken.

Det kan man definitivt göra om man sparat den ett tag och vill försäkra sig om piggheten. Annars är det ju smidigare att spara lite större mängd och pitcha den som den är. En tvättad jäst från en jäshink innehåller mer jäst än 5-10 jäsrör om du hänger med i resonemanget.

Något som jag inte läst på nätet är hur man enligt boken bör väcka sparad jäst. Så här står det i Yeast (2010, 167f):

Revitalizing
If testing reveals that your yest is low in vitality after storage, you can revitalize it with fresh wort. Generally, we do not recommend revitalizing yeast depleted by poor storage conditions or long-term storage. A commercial brewery should always obtain a fresh culture of high vitality instead. Certainly, a homebrewer has a little more leeway if he or she is willing to accept less than ideal results. To revitalize a yeast culture:

1. You can start this process the morning of brew day. First, determine how much yeast you need to pitch and put it in a suitable container, such as a stainless vessel.

2. Let the yeast temperature rise to ... (21 to 24° C). If you need to apply heat, avoid applying high or uneven temperatures.

3. Aseptically add sterile (or as close to sterile as possible), high-gravity (1.080, 20 °P) wort at a rate of 0.50 milliliters for every 10 milliliters of yeast slurry volume. For example, you would add 10 milliliters of wort to 200 milliliters of yeast slurry.

4. Hold at ... (21 to 24° C) for 4 to 12 hours without aeration or stirring.

5. The live, active yeast should turn the wort milky. Dead cells and other non yeast matter should drop to the bottom of the container. Decant the active, milky portion into your wort, leaving behind any cells that sink to the bottom.

detta med att syresätta vörten noga då man tillsätter jästen, jag har funderat över det. om man har sparad jäst sen tidigare eller en rejäl förkultur, då borde ju inte jästen behöva föröka sig mera och då borde inte syresättningen vara så viktig. jag har börjat göra förkulturer extra stora så att jag sparar en del av förkulturen och tillsätter resten till vörten jag ska jäsa. på så sätt har jag tänkt slippa köpa jäst framöver. jag är medveten om att jästen så småningom kommer förändras lite men detta med att slaviskrt följa ölstilar och sånt är inte så viktigt för mig, jag vill brygga god öl bara.vad tror ni, är syresättningen mindre viktigt om man kompenserar genom att "överpitcha" lite?

Det var nåt jag missat helt och hållet. Var kan man läsa om det?

@Morgan I. Det finns för och nackdelar med den metoden också. Vill du tex ha en öl med mycket ren karaktär från jästen så är mer pigg jäst med lägre syresättningsnivå bättre än en mindre mängd och större syresättningsnivå. Nu pratar jag inga extremfall utan typ dubbla eller halva mängden jäst. Jag har bryggt rensmakande Ales med båda sätten och brukar nog köra en ganska lugn syresättning och kanske 1,5ggr rekommenderad jästmängd. Detta gäller vanlig batchstorlek på ca 20l, har man större volymer kan det vara svårt att syresätta med skakmetod eller hälla mellan hinkar tex. Då är säkert en syresten eller någon form av dimmunstycke på vörten en bra grej att ha.

Vill man däremot ha ett adekvat bidrag från jästen så är ofta en större tillväxt med lägre jästmängd och eventuellt högre temperaturer något man kan experimentera med. Jag bryggde tex en ESB för ett tag sedan med för mycket jäst vilket resulterade i en alltför ren jästkaraktär, inte mycket Engelsk fruktighet i den inte...

Detta är väldigt intressant! Jag har trott att det bara var om man tillsatte mindre jäst än rekommenderat så påverkar detta smakprofilen. Att man får ännu renare jäsning och man tillsätter mer än rekommenderad mängd får mig att tänka i nya banor. Detta kanske är en del av förklaringen till varför jästmängden är så mycket större då man jäser lager (utöver att man måste ha mer jäst när man jäser kallare).
Detta med syresten och att skaka hink verkar rätt meckigt så jag försöker hitta genvägar utan att kompromissa med resultatet. Det är ännu viktigare för mig då jag kör no-chill, annars hade jag kunnat låta vörten tappas från lite höjd ner i jäskärlet och därmed syresättas. När vörten är varm är inte det lämpligt. Elvisp tror jag skulle vara ganska effektivt, eller varför inte en monster-magnetomrörare? :-)  Nu kör jag hinkskakning vid tillsättning av jäst men känner att det är rätt ineffektivt vid ett fullt jäskärl. Mina senaste öl har dock blivit väldigt bra...

Jäst är en levande organism och kan uppföra sig rätt olika mellan stammar, så en sak som fungerar på en sorts jäst behöver inte med automatik fungera på en annan stam. Lär känna din jäst och använd den metod som lämpar sig bäst för att få en bra öl med just den jästen. När du sedan byter jäst får du kanske hantera den annorlunda för ett bra resultat.

Med en stor ballongvisp (storköksstor) vispar jag i syre tills jag har skum upp till kanten. Oerhört effektivt och snabbt. Inget mer skaka-hink för min del...

Lindh: du vispar väl inte för hand? :-O
Kul att höra att det finns de som vispar!