Second time! problem med wit

Hej, skall försöka besvara så gott jag kan.

Jag beluftar vörten genom att först hälla vörten genom en saftsil och sedan röra runt med min slev i några minuter för att sedan hälla i jästen och sedan röra runt igen i några minuter.

Whirlpool? Nej! det har jag aldrig gjort, vet inte ens vad det är. Efter koket så slänger jag ner en spiralkylare i vörten och låter den kyla.

Här kan ett problem vara, eftersom jag mäter på olika platser i vörten (långt ner, mitten och längst upp) så visar denna olika temperaturer. Jag borde röra runt under kylningen så kylningen "blandas" runt, detta kan vara ett problem att vörten blir väldigt kall när den går ner i hinken.

Detta har jag inte tänkt på innan.

Men förklara gärna whirlpool efter koket-funktionen.

Jag kör BIAB metoden, så att få en klar öl är lite svårare, men den ser relativt blank ut, det tycker jag. Om du menar klar som i blank (klar) och inte klar som i (färdig vört).

Jag mäter alltid med hydrometer och refraktometer, dom brukar visa samma. Men i slutskedet går det väl inte att mäta med en refraktometer? Då använder jag endast hydrometern.

Jodnormal? Hur menar du här? Hur tar jag reda på det?
Jästemperatur för min Wit försökte jag hålla på 18 grader så att själva vörten i sig under jäsning skulle hamna på 20-21 grader.

Detta är något jag läst på forum och många tycker olika. Jag har en bok som kom ut nyligen, där stod det "jästemp: 24 grader" vilket jag tyckte lät väldigt högt.

OK, Beluftningen är perfekt.
Whirlpool används utav många bryggerier och hobbybryggare för att få en klar vört. Genom att cirkulera vörten i grytan snabbt, så att en virvel uppstår, så kommer varmdruvet att läggas sig som en kon i mitten utav grytan. Man börjar med whirlpoolen ungefär 15 min efter att koket är färdigt, då har konvektionerna (rörelser i het vätska) minskat så pass att det fungerar bra. Efter att virveln lagt sig, så bör vörten vara riktigt klar.
En spiralkylare kan användas efter whirlpoolen, men man får vara lite försiktig eftersom man lätt kan virvla om allt druv med den. Särskilt svårt blir det om man dessutom vill röra om för att snabba på kylningen eftersom en spiralkylare inte kyler uniformt i hela kärlet.
Jag tror inte att detta är orsaken till den höga FGn, men min tankegång är följande att, om mycket druv följer med in in jästanken, så kan dessa partiklar hjälpa till att skjuta upp  FGn. Men druvet stödjer egentligen jäsningen med fettsyrur och zink, men det är en annan historia...

Hydrometern är det tryggaste mätinstrumentet och producerar inga fel.

Jodnormal: Efter mäskningen kan man testa med jod om enzymerna har lyckats bryta ner all stärkelse till socker. Om stärkelse är kvar i vörten så kan jästen sluta jobba alldeles för tidigt. När man använder mycket råfrukt, som vid en Wit, så kan det vara en bra idee att göra ett jodprov Om inte annat, just för att utesluta vissa fel.
Är det stärkelse kvar i ölet, så lider hållbarheten, den är antagligen grumligare än den borde vara och den har en hör FG eftersom stärkelsen är kvar i ölet.

En jästemperatur på 18°C borde vara OK. Prova och ställ den lite varmare. I slutskedet av jäsningen är en högre temperatur inget problem. (så länge ölet inte står på jästen i flera veckor).

Alla partiklar i vörten hjälper till att lyfta hydrometern, tex proteiner, socker, osv... En del utav druvet ligger homogent i vörten och är en del utav extraktet i detta fall och jämfört med en vört utan druv så kommer hydrometern att visa ett högre FG.

Teoretiskt är jag med på resonemanget i de fall druven har högre densitet än vörten. Men hur mycket druv behövs det egentligen för att det ska göra praktisk skillnad? Låter som ett experiment för Brukaiser :-)