Vilken aromhumle bör man odla?

Just porter, stout och mörk lager är väl inte öltyperna jag mest associerar med smak- och aromhumle, brukar skippa dessa givor helt i porter. Men i mörk lager har det ju sin plats, ehuru i bakgrunden. Jag har en Hallertauer Mittelfrüh som trivs rätt bra upp mot en södervägg, och jag vet att Northern Brewer (Nordbrau) växer bra också, även om jag inte lyckats få till den i min trädgård.

Hear, hear.  Men vill man nu ha sena humlegivor i dessa typer kan man kanske försöka med klassiska engelska, dvs Goldings och Fuggles. Vet inte hur de växer i Sverige, men kanske bättre chans på dem än amerikanska västkustare...?

Jag har ett antal fuggle, som verkar ge skörd hur illa jag än sköter dom.

Martin

Ja, alltså, utan att låta alltför mästrande (hoppas jag):
Bittergiva är det namn man använder för den humle man kokar i ca 60 minuter, alltså den "giva" (= ungefär "mängd") man slänger i först, som ger mest bitterhet i vörten beroende på att alfasyran vid kok isomeriseras, och att de mer flyktiga smak och aromämnena kokar bort från denna giva.

En humle med hög alfasyra är därvidlag mest "ekonomisk" att använda till denna giva och kan ibland (felaktigt) kallas "bitterhumle", fastän många humlesorter med hög alfasyra funkar jättebra som både smak- och aromgivor, dvs kokas 20-0 minuter ( eller används till torrhumling).

Zon 1 är toppen för humleodling, men jordmån och annan "terroir" (för att använda en vinsnobbsterm) är nog minst lika viktiga för slutresultatet. Humle är generellt ganska härdig och har historiskt odlats över större delen av jordbruks-Sverige...