Sämre utbyte i nya kylväskan?

All utrustning är olika så fort man byter en sak kan det påverka tio andra.

Ett par grejer att undersöka -

* Har ni ordentlig koll på volymerna ni stoppar i och tar ut?
* Ny lakanorningen i kylväskan. Täcker den tillräckligt stor yta av bottnen. mao ni filtrerar jämnt över 
    hela maltbädden?

Om ni använder en sk manifold av ex koppar ska hålen/slitsarna vara tätare längre bak och glesare mellan dem längre fram. Annars tar vätskan kortaste och snabbaste vägen ut.

Det kan så klart även bero på ytan och maltmängden. tunn stor maltbädd vs. tjockare maltbädd.
Tunn maltbädd där lakvatten slinker igenom snabbt o obehindrat.
Eller att det bildas ett mellanrum mellan lakkärlsväggen.

Krossning är den samma gissar jag då ni inte nämner den eller maltkross i uppgraderingen.
Om ni har boken How to brew finns där massor med bilder o detaljerad beskrivning  om hur det bör se ut.

Bazookan kan vara en av banditerna.

Att få ut vätskan/vörten är inte problemet. Det handlar om hur mycket "socker" man kan rensa ur från malten. Ett stort lakkärl med en ett flöde som drar ut mot en liten punkt innebär att ni inte tvingar vörten genom all malt på väg ut o då lämnar kvar en hel del socker i malten.

Kanske får bli till att bygga en manifold så småningom då. Jag antar att böjarna liksom rören går att finna på byggvaruhusens VVS-avdelningar, men hur är det med sammanfogningen? Krävs det varmlödning eller är det bara att pressa ihop?

Sökte på forumet och läste att man inte nödvändigtvis måste löda utan att man skulle kunna vira lite gängtejp runt rören och pressa i dem. Frågan är bara hur giftig gängtejpen är. Hmm...

Det låter ju bra. 260 grader ska vi nog lyckas undvika att komma upp i.

Tjena Nano m.fl. Jag använder en identisk beskrivning av mäskkärlet du nämner ovan med chilliväska samt plastic-paddingnät. Det komiska är att jag också kommer upp i runt 60% effektivitet samt mer och svagare vört efter lakning. Har begrundat olika orsaker till detta men inte riktigt kommit fram till något vettigt. Tänkte först att det kunde vara att mäsken slank mellan väggen/botten rätt in i "nätstrumpan" istället för att filtreras igenom maltbädden. Nu när Thomas diskuterar flödeshastighet samt manifold gentemot strumpa så blir jag väldigt sugen på att bygga en manifold. Håll oss uppdaterade om hur du fortlöper samt om hur bryggningarna går för dig så skall jag försöka göra detsamma.

Karlw: Jag kommer absolut uppdatera när manifolden är fixad och vi har sett vad vi får för effektivitet med den. Nu dröjer det nog ett tag innan nästa bryggning eftersom jag har extremt fullt upp med annat fram till jul. Är dock lite sugen på att köra en bryggning till med nuvarande utrustning och ha i malten först och sedan vattnet. Det kan ju kanske göra en viss skillnad.

Det är ju hoppingivande att höra att fler har samma problem med chilliväskan och bazookascreen i alla fall.

Jim: Snyggt bygge! Ser ut som en gardenakoppling där röret går ut ur kylväskan. Har du fått förstora upp hålet eller har du löst det utan att modda själva väskan?

Det finns ett intressant appendix i John Palmers "How to brew" ang konstruktion av lak-manifold och hur dess utformning påverkar
hur vätsketrycket (som driver flödet) fördelar sig över rören och på olika djup av bädden.

I onlineversionen (bokutgåva 1, appendix D2) som är rätt kortfattade i ämnet har väl man mest nytta av graferna men..
Där framgår att en bra utgångspunkt är att avståndet mellan sidorna och yttre rör bör vara ca hälften av avståndet till närliggande rör.
Dvs har man bara två rör kanske dom inte ska vara nära sidorna relativt sett.
Graferna är baserade på ett kärl med bredden 9" (chilli-lådan är närmare 31cm/12") men det framgår att med 12mm (1/2") rör så är avståndet
mellan rören optimalt ca 4". 3" eller lägre gav inte stora förbättringar och 6" eller mer började ge avsevärda variationer i vätsketryck.
Thomas bild på en enkel manifold ser ut att ha rätt bra proportioner, dvs vägg/rör ca halva rör/rör.

I pappersutgåvan (nr 3 s300-303) finns betydligt mer utvikt om tester och teorier men där framgår iaf bla att om man har de yttre rören
nära sidorna ("edge") så har man en tryckvariation på drygt +/-20% vid två rör, ca 10% redan vid 3 rör (5% vid 4st).
Det betyder att den del av manifolden som har ett någolunda homogent vätsketryck bara är ca 55% vid två rör som är placerade nära sidorna.

Om man istället har en mer jämn fördelning av rören ("even" eller "balanced") klarar man sig med färre antal rör, med en större andel med
homogent vätsketryck.
Tex med 3 rör och "even spacing" (avstånd sida - yttre rör samma som mellan varje rör) så var den homogena delens tryck 76%.
Med 3 rör och "balanced spacing" (avstånd sida - yttre rör hälften jfm mellan varje rör) så blev samma siffra 89%.

Jag tolkar det som att områdena med relativt lågt tryck har sämre förutsättningar för bra lakning och stor variation mellan högt o lågt tryck
borde tex öka risken för kanaler. Eller?

En enkel bazooka borde ge ungefär samma effekt som ett rakt rör? Dvs stora variationer i tryck.

Jag har själv en nyinköpt 50 liters Chillilåda liggandes men ingen byggd manifold än, så amatör i sammahanget.

Dvs ta inte mina påstående på för stort allvar då jag har rätt begränsad erfarenhet av helmaltsmäskning/lakning men ingenjören i mig tolkar
iaf John Palmers resultat som att placering och "spacing" av rör i en manifold inte är fullständigt oviktiga om man vill att största möjliga
del av maltbädden ska ha samma lakflöde.

Your mileage may vary.

Hejsan ett intressant ämne där jag har en fråga. Manifolden, bazookafiltret som alla nämner är ju något som sitter i botten och handlar om att ta ut och filtrera vörten. En annan aspekt är lakvattnets väg in i tunnan. En bra spridning av t.ex en manifold bör väl vara minst lika viktigt för det här speciellt om man kör flödeslakning?
Jag köpte en färdigmonterad kylbag på 57l på ebay med falskbotten och en "dusch" i locket. Bra, vatten in och vört ut men efter några gånger så har jag märkt att det blir precis som tidigare sagts av andra. Lite för mycket och lite tunt. Efter lite mäcklande har jag fått till volymen men vet att duschen inte gör det den borde. Min lösning kommer att bli en manifold som ska sitta där duschmunstycket sitter idag och ge en spridning uppifrån över hela maltbädden. Detta tänkte jag kommer ge en bättre lakning med mindre risk för makroporer (fackspråk) i maltbädden och annat negativt.

Johan

Jag har en 25liters kylväska och en 50liters chilliväskska. Brukar normalt få en "brygghuseffektivitet" på 75% med 25liters väskan och 70% med 50 liters. Inga konstigheter, räknar på det när jag gör recepten. Är man snål och tycker att några procent sämre utbyte/effektivitet är dåligt kan man lika gärna lägga ner på en gång, gör en kalkyl på hur lite pengar du förlorar på de få ynka procenten så inser man snabbt hur fånigt det är att bråka om. Har man mellan 70 och 80 % grovt räknat  så är det optimalt och finns ingen anledning att ändra på något. Men är man nere på 60 % så bör man nog se över sitt system.

Hej

Jag får alltid lägre utbyte med vikingmalten jämfört med Weyerm.

Bo

Ja, jag har sett det dryftas men nu är det ju faktiskt _jag_ som har drabbats!

Hur är det, har någon mäskat traditionellt (alltså inte BIAB) med både enkelkrossad och dubbelkrossad Magnusmalt och märkt nån effektivitetsskillnad? För nog borde det främst handla om krossningen, om det nu är maltens fel.

/kalle.