Vattenbehandling för humlig öl (Sida 1 av 2)

En profil många kör på eller börjar med är Mike McDoles, han bygger sitt från osmos/dest

Water profile:
Ca 110.0 ppm,
Mg 18.0 ppm,
Na 17.0 ppm,
SO4 350.0 ppm,
Cl 50.0 ppm.

Förhållandet mellan sulfat och klorid är precis som du säger eller som John Palmer sade - "spelar ingen roll om du sätter två småbarn på en gungbräda(metafor för balansen mellan sufat och klorid) eller ett par gigantiska gorillor..."

I mångt och mycket finns det mesta i malten som du säger, zink kan dock vara en god ide att tillsätta då detta är en bristvara i vörten.
Jästnäring vid propagering och återanvändning av jäst.
Kalcium är också en sådan grej man ibland får tillsätta för att uppnå rekomenderade >50ppm (mg/L) Kalcium påverkar till viss grad jästens prestationsförmåga, men även flockulering. >50 ppm = bättre flockulering.
Kalcium tillsätts vanligen i mäsken. Ligger man och borderline'ar på 50 ppm efter sina salttillskott kan det vara en god ide att tillsätta ca 1/3 (utgångsläge) av totalen under koket då en hel del kan fastna i mäsken och aldrig ta sig fram till den del i bryggprocessen då jästen behöver den.   

För optimal jäsning:
Alltid rätt mängd pigg aktiv jäst som du behandlar rätt ex. inga temp-chocker eller liknande. 5-6 grader MAX mellan jästslurry och vört.
Ordentlig/tillräcklig syresättning och stabil temperatur. Pitcha vid låg temp, inte vid 23-25C utan låt vörten komma ner i 16-19 C för en ale innan pitch.

Jupp, det är alltid bäst att veta vad man vill åt innan man börjar behandla sitt vatten.
I Malmö har vi ett rätt bedrövligt vatten som jag lärt mig behandla och göra recept efter. På andra platser krävs väldigt få eller inga justeringar för
dom flesta öltyperna.

Det enda tips jag kan ge dig utöver detta är att inte alltid stirra sig blind på klassiska vattenprofiler. Burtonvatten är ett klassiskt exempel.
I vissa fall överensstämmer de inte med vattnet bryggerier använder på respektive ort. Andra gånger är det så att du kan brygga bättre exempel med mer snarlika varianter av vattenprofilerna. the brewing network har en miniserie om just vatten med info väl värd att ta till sig.

Börja från början - http://thebrewingnetwork.com/shows/Brew … arch/water

Grymt Thomas, jag ska definitivt lyssna igenom serien!

Dompan, bra fråga. Det finns ju så kallat "anhydrous" salt som innehåller mindre eller inget vatten, och skriver du inte in vilken kvalité du använder i programmet kan du nog räkna med att de inte tar hänsyn till antal kristallvatten. Du kan ju dock, förutsatt att det står angivet på förpackningen, enkelt räkna om hur mycket du behöver tillsätta. Om du inte vet hur man gör hjälper jag dig gärna!

Kul. Kan komma skapligt nära den profilen genom att bara tillsätta lite kalciumsulfat. Så får testa det till nästa bryggning. Brukar inte köra så enormt stor skillnad mellan sulfat och klorid i mina humliga öl. men skall absolut prova nästa gång.

Dompan, jag poo-poo'ar inte ditt argument alls, jag är rätt anal själv och låter känslan utgå från att jag har kontroll.

Min fundering är mer åt hållet- går det över huvudtaget att skapa en formel som är annat än i närheten av verkligheten.
Hur pass stora och vilka variabler snackar vi om om vi lägger till ex. tid och förvaringsmetod?
Alla som haft en dåligt försluten påse ex. CaCl vet vilken svamp den är osv...

Lägg sedan till varierande mäsk och lakningsmetoder/scheman, krossstorlek, ursprungsvatten. Sedan mängden upplöst salt i mäsken beroende på hur och när den blandas i beroende på vilka salter du tillsätter och deras förmåga att lösas i olika koncentrationer och pH. Sedan får vi själva göra en uppskattning av hur pass stor del som följer med över till koket och hur stor del man bör tillsätta under kok för att återuppnå önskad mineralprofil i färdigt öl.

Utan möjlighet att analysera vörten och färdiga ölet skjuter vi ändå till stor del i blindo. Men tydligare och bättre riktvärden är helt klart en början på att kunna precisera och konsekvent återge en smakprofil.

Vet inte om det där pH är i varm eller kall vört, vet du?

Haha du är inte den enda med dålig syn. Om du får möjlighet så skall du testa mina glasögonm de ger en snabb huvudvärk och dyngfylla.

Jag kör med EZ water calculator och råden i den här tråden. Kollar med digital pH-mätare och det stämmer på ganska bra.
Råden går i praktiken ut på: skaffa dig vatten med låga mineralhalter, sedan beroende på öl du tänker göra tillsätt kalciumklorid och kalciumsulfat och ev syramalt samt mät pH. Undvik även mycket natrium, dvs bikarbonat och salt.

Hmm. Detta är ungefär samma slutsats som jag kommit till (utan att göra anspråk på några djupare kemikunskaper) efter att ha plöjt ett antal forum och artiklar på området. I tråden du länkar till så talar dock skribenten om CaCl2 2H2O ("calcium chloride dihydrate") och CaSO4 (Kalciumsulfat, "gypsum") medan du nämner kalciumklorid.

Jag tittar på mina påsar och finner att jag har använt CaCO3(kalciumkarbonat, "krita").

Nån som kan klargöra skillnaden på CaCl2 2H2O ("calcium chloride dihydrate") och kalciumkarbonat (CaCo3), gärna så att en lekman (jag) förstår?

Jag har inte riktigt koll på om man använder karbonatjoner på något sätt för att ändra smakprofiler, men den direkta skillnaden är ju att man har en karbonatgrupp som motjon istället för två kloridjoner. Som jag tänker mig kan man ju använda kalciumkarbonat om man vill tillsätta kalcium utan att öka kloridhalten! Hur karbonatjoner påverkar smaken vet jag dock inte...

Inte det minsta borta. Visst är det härligt när man verkligen brinner för något.
Jag hoppas vi kan ta en öl ihop ngn gång.

Ja, det vore himla kul!