Lakningsproblem! (Sida 1 av 2)

Ja, resultatet blev att det bara blev 5 liter istället för 10. Det vart som en gryta med välling, det är som 50 % av ölet är mjöl och eftersom det bara vart 50% av räknat resultat så blir ju humlen minst sagt i överkant, och detta som skulle bli en mild veteöl.

Jag hade ju dessutom ingen våg så det är möjligt att jag redan haft i för mkt humle. Men jag provar ändå att jäsa denna och kanske, kanske blir den god. Gör ju inte lika mkt att det är lite som välling i en veteöl som det skulle gjort i en annan. Kanske blir den jättefyllig och smarrig? Jag provar i vilket fall.

Hade först tänkt att dela den på 2 och köra ner hallon i halva, men det kan man ju inte göra på 5 liter, så jag låter den vara som den är och så gör jag en American Pale hallon ale istället senare.

Det här var den absolut värsta bryggningen jag varit med om, men man lär sig ju alltid något!

Hej Bullen.

Jo veteöl är sturiga, det är inte direkt någon vårflod direkt gällandes lakningen.  Du samlade upp 5 liter? Hur stor var mäsken? Gjorde du en liten sats? Jag kollade upp min senaste veteöl, det skulle bli en klon på Hooegarden, resultatet blev väl inte direkt det, men ölet blev väldigt gott samt läskande. Enligt mina anteckningar så tog lakningen sammanlagt 75 min inklusive 2 recirk. Rec var på 25 liter ca 1,5 kg vetekross 2 kg vetemalt. det rann långsamt men trots allt så fick jag ut ca 30 liter på 75 min.

Bo

Ska man gå på definitionerna (shbf:s hemsida) så har både weissbier och dunkelweizen minst 50% mältat vete medan det på belgisk wit bara står 'stora delar mältat eller omältat vete'. Amerikansk veteöl har å andra sidan bara 30-50% vete. I fall med mindre vete får man  väla säga att det är den eller den sorten med liten del vetemalt för bättre smak eller skum

Okej. Jag kanske kan hamna lite under 50 % vetemalt nästa gång, runt 45 %, då kanske det går bättre!

Jag undrar hur mäskschemat såg ut?
Vid användande av vete/vetemalt så måste man ha en rejäl proteinrast.
Utan den så är det just proteinerna som kleggar ihop mäskbädden så att den blir ogenomtränglig.

En rejäl proteinrast på 30 minuter vid c:a 50-55ºC brukar lösa det hela.

Det värsta jag råkat ut för var en gång när jag skickade i en deciliter vetemjöl utan att göra proteinrast.
Det var i princip omöjligt att få ut någonting ur lakningen.

Jag saknar proteinrasten....
och det gjorde nog du också under lakningen

Vilken kross och mäsktjocklek vid de olika stegen har du? Hur ser det? Har du stärkelseklumpar, eller är det jämnt klister av allting?

beta-glucanase enzymen brukar vara aktiv kring 35-45 grader. Den ska bryta ned en del av den kladdiga stärkelsen beta-glucan. Sen vet jag iofs inte om tiden räcker. De gång jag haft problem med vete så har jag haft för tjock mäsk och/eller dålig kross.

Hur som helst så har jag lekt lite med mjöl och ju tjockare mäsk man har desto mer kritiskt blir det. Skulle det bli vattenbrist ökar risken också för klumpar etc. En tunnare mäsk tycker jag underlättar. När det blir riktigt kladdigt, som när jag mäskat mjöl så tycker jag det hjälper att tunna ut det och röra om ordentligt för att undvika klumpar och klisterbildning.

/Fredrik

Jag tror inte jag förstod vad du hade för mäsk/lakkärl... du skrev "laksil av hävertmodell"... vad är det egentligen?

/Fredrik

VAd är det för dimention på nätet? lust att ta nån bild kanske? och du råkar inte ha artikelnr eller liknande från biltema eller vart den nu inhandlas.

Lo: Det är ett sånt där nät som man lagar punka med, plastic padding aluminiumnät, kommer inte ihåg numret på denna men tror att det bara finns en sort!

Kenneth, det vore trevligt. Jo det är väl så att det spelar stor roll, lite svårt att förstå bara att 5 grader kan ha sådan betydelse.

Det finns ett jättebra diagram i How to brew:

http://www.howtobrew.com/images/f79.gif

Där ser man även att mäskens pH-värde spelar in. Det kanske är det som har spökat här?

/Per

Jo det var ett fint diagram, så jag slipper rita.
Jag hade tänkt skriva en del men det kanske är lika bra att kika på "How to brew".
Jag skrev en lång (iallafall för mig) artikel om mäskning i Hembryggaren nummer 1-2000 "Den magiska mäskningen"

Jag klipper ut avsnittet om proteinrasten eftersom det är mest den som diskuteras i denna tråd.
För den som vill läsa hela artikeln så rekommenderar jag varmt att man blir medlem i SHBF och köper in det numret.

Copyright (c) 2000 Kenneth Johansson
Proteinrast
Nästa rast som kommer i temperaturordning är proteinrasten. Det har debatterats tidigare huruvida proteinrasten är nödvändig eller inte med den moderna malt som finns idag. I den här artikeln går vi inte in på om det behövs eller inte utan vi nöjer oss med att beskriva proteinrasten och vad som händer i mäsken under denna fas.

Proteinrasten har som uppgift att bryta ner stora proteiner till mindre proteiner och aminosyror. Detta är viktigt av ett antal olika orsaker. För det första så behövs det fria aminosyror i vörten som näring till jästen, eftersom jäst inte kan bryta ner proteiner till aminosyror. För det andra så bidrar medelstora proteiner till ölets kropp och karaktär, dessutom så bidrar de till ett fast och bra skum i ölet. För det tredje så orsakar stora proteiner en grumlighet i ölet som inte är önskvärd i de flesta öltyper.

När det gäller proteinrasten så ligger den på en temperatur mellan 48-52 ºC och varar emellan 15-60 minuter. Biokemiskt så är det två typer av enzymer som är aktiva under proteinrasten. Den ena heter endopeptidas (kallas också för proteas eller proteinas) och den andra carboxypeptidas. Det är bara endopeptidas som kan bryta ner stora proteiner till mindre delar, så kallade polypeptider. Carboxypeptidas kan inte bryta ner de stora proteinerna utan de jobbar med polypeptiderna som bryts ner till fria aminosyror.

Man kan säga att hydrolysen av proteinerna sker i två steg. Först bryter endopeptidas enzymet ner de stora proteinerna till peptider, därefter tar carboxypeptidas enzymet och bryter ner peptiderna till aminosyror.

Denna process startar redan i mältningen, och det är därför beroende på hur långt processen gått i mältningen som avgör om man vid mäskningen måste göra en proteinrast.

Som de flesta enzymer så förstörs (denatureras) enzymer vid hög värme. Endopeptidas enzymet börjar denatureras vid temperaturer över 50 ºC, medan carboxypeptidas enzymet tål temperaturer på upptill c:a 70 ºC. Carboxypeptidas enzymet fortsätter därför att skapa fria aminosyror även vid temperaturer ovanför proteinrasten. Men det är viktigt att komma ihåg att Carboxypeptidas enzymet endast kan arbeta med peptider och inte kan bryta ner stora proteiner. Det måste Endopeptidas enzymet göra under antingen mältningen eller vid proteinrasten.

Det finns undersökningar gjorda som tyder på att proteinrasten även påverkar sammansättningen av de olika sockerarterna vid försockringsrasterna. Det verkar som om vört gjort med en proteinrast innehåller något mer glukos än vört som producerats utan proteinrast.