Mäsk/rastschema för en ljuslager i ett RIMS verk, om det funkar?

Jag är lite ny på detta med ölbryggning och har hunnit med att brygga 3 stycken satser, alla har jag mäskat på bara en temp, runt 65°C. Jag har mäskat i en kylväska, som jag har kopparrör i som manifold, som jag senare lakar ur.

Nu vill jag gå upp några steg i bryggandet och mäska vid flera temperaturer. För att kunna reglera tempen vid de olika intervallen tänker jag mig att jag kopplar en cirkulationspump från uttappningen, in via en vattenkokare, och sen ner i kylväskan igen. Med insperation från någon som gjorde ngt liknande men med två jäshinkar. Nu har jag dock tappat bort länken. Jag kommer dock sköta allt manuellt.

Så, med förhoppningen att detta kommer att fungera så vill jag ju prova att göra en öl med många raster för att se hur det funkar. Tanken på receptet är 100% pilznermalt, saaz som smak och arom, och kanske som bitter eller om jag tar någon annan där.

Så kan ni som kan detta bra, ge ett fint recept på en ljus lager? Kommer det att bli bra med bara pilznermalt, eller blir det trist?

Sv: Mäsk/rastschema för en ljuslager i ett RIMS verk, om det funkar?

ingen som vill häva ur sig lite trevlig info?

Sv: Mäsk/rastschema för en ljuslager i ett RIMS verk, om det funkar?

Om det är många raster du vill göra så kommer en öl på bara plisner eller pilsner med lite karamellmalt sannolikt bli trist, du kommer rasta bort karaktären på ölet. Varför inte en Mexikansk lageröl, typ wieneröl, med sisådär 10% majs (polenta) inblandat? Har inget recept på rak arm, men 80% wienermalt, 10% polenta och kanske 5% vardera av melanoidinmalt och caramunch? Mittelfruh vid 60 minuter till 20-25 IBU?

Think globally. Drink locally.

Sv: Mäsk/rastschema för en ljuslager i ett RIMS verk, om det funkar?

peps skrev:

rasta bort karaktären på ölet

?

Sv: Mäsk/rastschema för en ljuslager i ett RIMS verk, om det funkar?

Jag gör alltid en syrarast för mina lagers vid 30-45C eftersom mitt pH-värde är högt (8.5), syrarasten är till för att sänka mäskens pH-värde så att de senare rasterna blir effektivare och att jästen ska få optimal arbetsmiljö. En process som tjeckiska bryggare använde förr ev fortfarande och i Tjeckien har man mjukt vatten som även jag har.
Försök undvika en längre proteinrast (48-52C) då risken annars finns att ölet får ett dåligt skum, och ölets kropp blir ganska tunn. Som peps påpekade smile
Försockringsrasten kör jag oftast runt 67C i minst 1.5 timmar och sedan en utmäskning vid 77C i 15min.
Koka i minst 1.5 timmar är ett bra tips vid lagerbryggning.

Och självklart kan du använda dig utav 100% pilsnermalt då har du en bra utgångspunkt och kan jämföra med ifall du byter ut en del av malten till en annan.
Nu brygger jag till 100% BIAB så det finns säkert andra saker som du bör tänka på med din bryggningsmetod.

Lycka till.

peace

Sv: Mäsk/rastschema för en ljuslager i ett RIMS verk, om det funkar?

okej, så om jag kör en rast mellan 30-45 grader i säg 15 min kanske? Sen en på 67 i 90 min sen 77 i 15 min.

Men det lär ju ta ett tag att öka tempen, hur lånt tid vet jag inte. Men hur räknar jag in det i processen? Eller börjar jag räkna rasterna när jag har rätt temp, och höjningen av temp struntar jag i att räkna?

Sv: Mäsk/rastschema för en ljuslager i ett RIMS verk, om det funkar?

binx skrev:

Jag gör alltid en syrarast för mina lagers vid 30-45C eftersom mitt pH-värde är högt (8.5), syrarasten är till för att sänka mäskens pH-värde så att de senare rasterna blir effektivare och att jästen ska få optimal arbetsmiljö. En process som tjeckiska bryggare använde förr ev fortfarande och i Tjeckien har man mjukt vatten som även jag har.
Försök undvika en längre proteinrast (48-52C) då risken annars finns att ölet får ett dåligt skum, och ölets kropp blir ganska tunn. Som peps påpekade smile
Försockringsrasten kör jag oftast runt 67C i minst 1.5 timmar och sedan en utmäskning vid 77C i 15min.
Koka i minst 1.5 timmar är ett bra tips vid lagerbryggning.

Och självklart kan du använda dig utav 100% pilsnermalt då har du en bra utgångspunkt och kan jämföra med ifall du byter ut en del av malten till en annan.
Nu brygger jag till 100% BIAB så det finns säkert andra saker som du bör tänka på med din bryggningsmetod.

Lycka till.

peace

Ja ett långt kok är viktigare när det är ett väldigt ljust öl. Syrarasten upplever jag som lite flummig, ingen verkar veta riktigt hur stor effekt den har och hur lång den bör vara. Annars är mjölksyra eller ph stabilisator 5.2 (eller vad den heter) ett säkrare kort om man har ett högt ph värde. Men är man nyfiken på syrarast så kan man ju alltid prova sig fram. Ens egna resultat efter försök och observationer är alltid den viktigaste informationen för oss hembryggare. Mycket viktigare än vad andra säger eller saker man läser. Proteinrast är som sagt bara och bara nödvändigt om man har mycket råfrukt eller mältar själv. Veteöl (tysk och belgisk) brukar man väl generellt sett proteinrasta.

Men nu ska jag sluta skriva massa, och rekomndera dig att lyssna på bryggradioavsnittet mäskning. Det är ett av de allra bästa avsnitten och mycket informativt. Peter Högström och grabbarna grus samtalar och disskuterar lite kring mäskningsfenomenet. Mycket värt att lyssna på.

Sv: Mäsk/rastschema för en ljuslager i ett RIMS verk, om det funkar?

Tack för din "plug" megen, här är direktlänk till episoden - http://bryggradio.com/?p=412


Octavianus -

Intrycket jag får är att du vill göra raster för att du kan, inte nödvändigtvis för att det behövs?
Om du inte har problem med ex. proteingrumling i dina helmalts-öl finns det ingen anledning att göra proteinrast.

De olika rasterna är oftast till för att lösa problem som vi numera sällan behöver tänka på tack vare mälterier som vet vad de sysslar med. Visst kan vissa batcher malt innehålla ex. högre mängd protein, men för en hembryggare som köper mindre mängder malt och kan få malt från olika batcher vid varje beställning. Men är det inget problem med ölet så...

Precis som Mgen säger så gör man ibland raster ändå, speciellt när man använder malt eller omältade ingredienser som ex. har en hög halt betaglukaner vilket annars kan förvandla hela din mäsk till havregrynsgröt = ingen vört. 

Vidare har vattnets pH inget större samband med syraraster etc. De flestas kranvatten har ungf samma pH runt 8.x
Det som är avgörande är vattnets alkalinitet. Grovt förenklat kan man säga att alkaliniteten är vattnets förmåga att buffra/stå emot syra (vilket innebär en sänkning av pH i mäsken, syran kommer från malten) Alkaliniteten är delvis beroende på mängden karbonater i ditt vatten. Ibland även angivet som "Bikarbonat"

Syraraster behöver lååång tid på sig att utveckla syra. Därför använder man idag inte/sällan syraraster .
Det tar för lång tid så det blir mer effektivt att och förutsägbart att använda sig av ex. syramalt eller ren syra i mäsken.

www.bryggradio.com
www.facebook.com/bryggradio