Gå upp i storlek mha vvberedare, 50 och 200 liter. (Sida 1 av 2)

Halloj!

Jo jag fick precis lite mer info. Den mindre beredaren är på 55 liter och av märket Nibe, modell eminent R. Den tycks inte vara mantald, Den större därefmot sägs nu vara mantlad. Jag har ingen lust att mäska i ett kärl där mäsken ligger an direkt mot värmeelementet, jag gissat att det bränner på ganska rejält vid upphettning och att man får en del karamell och värre, bränd karamell i sin mäsk? Den större som vi tänkt använda som kokkärl kan man ju då istället använda själva tanken från och sätta in separata element på. Att koka vörten med element i kokärlet gör nog ingen större skada efter vad jag läst mig till och efter hur en del andra konstruerat sina kokare.

Problemet med detta (en vattenberedare för mäsk och lakvatten) blir ju svårigheten att stegmäska på ett bra sätt? Det innebär ju att man får stegmäska med infusioner och riskerar att få en rätt stor mäsk innan lakning men det kanske funkar ändå i ett 50-literskärl?

Mvh
Love

Ja det tänker jag också. Eller en stor kontaktyta från elektrisk element men medlägre värme/ytenhet. Rims och herms i all ära men för mig är det avancerad skola. Lutar kanske ändå mot infusioner.

Hmm... Men kostnadsmässigt blir det väl lite mer. Vad jag förstår kostar ju pumparna av kvalitet lite? Men helt klar är det intressant. Vår första tanke var ju att köpa ny storgryta men det blir ju också ett par tusenlappar. Jag har ju med beundran och viss skräck sett ditt system karma men det är ändock svårt att förstå ditt schema när man inte riktigt har tänkt tanken att bygga ett själv. Jag förstår detta: ett mäskkärl och lakkärl kombinerat (MLT) som det går ett rör in i från spiral i värmekärlet (HLT) och ett rör, eg det samma, till HLT? Mäsktempen styrs med flödet av mäsken genom HLTn? När det är mäskat lakas vörten till kokkärlet och när det är kokat pumpar du vörten i samma spiral som tidigare genom HLTn som nu är fylld med kallvatten och ner i jäshinken? Då skulle man ju kunna använda 55 liters vvb som HLT och bygga om 200-litearen till kokkärl? Kanske kan mannhelt enkelt ställa om termostatenmpå den större så att den når upp i koktemp om det inte blir problem med att den nu är mantlad. Då får man väl kapa upp den och sätta inlett par separata element.

Vi funderar och funder... Och läser.
Jag har kollat lite på amerikanska forum ang RIMS och HERMS och där är det en del som säger att det är svårt att köra olika raster med HERMS. Jag måste i så fall missat något för jag tänkte att det var en fin anledning. Jag tänkte att det kanske inte primärt var av utbytesskäl man recirkulerade utan för bra temperaturkontroll?

Jag trodde att man i sin HLT i princip hade kokhet vatten och att man recirkulerade bara så länge man behövde för att komma upp till rasttemp? Har jag då fattat fel? Sen klagar en del på att man då inte kan använda HLTs vatten som lakvatten eftersom det ju är för varmt men som jag ser det är det ju bara att fylla i kallvatten till dess man kommer ner till laktemp?

Vi ligger lite pyrt till tidsmässigt så nu har vi primärt inriktat oss på öl som bara kräver enstegsinfusioner (annars hinner vi inte brygga de lager vi vill till i sommar) så vi kommer att bygga om 200-literstanken till kokare, skaffa en större mäsk och laktunna och värma vatten till mäskninge och lakning i lilla varmvattenberedaren.

DrKarma:

Finns det någon precis anledning (förutom att lakvattentempen blir för hög) att inte ha kokande vatten i HLT och helt enkelt styra tempen i MLT mha flödet i pumpen (alt stänga av den när man nått sin rasttemp)? Jag kan tänka mig att man kanske förstör en del enzymer när vörten går genom värmeväxlarspiralen men huruvida det har en praktisk betydelse?

Jag tänker att det vore mer praktiskt att ha det så varmt som möjligt i HLTn om man effektivit vill höja nästa rasttemp. Det måste vara mycket trögare att värma vattnet i HLTn först till nästa temp (om man nu inte stoppar i en massa effekt alt har en väldigt liten HLT men då påverkas ju vattentempen i HLT kanske för lätt av värmeväxlaren).

Gör du ofta flerstegsmäskningar? Hur lång tid tar det att stega upp tempen för dig?

Sen undrar jag lite om du provat olika lakmetoder, satslakning, flödeslakning, skita i lakningen?

Tack för svaret!

Då gäller alltså att man bör ha en fin balans på HLTns volym och värmeeffekten i den så att den inte blir för trög.

Eftersom jag aldrig har funderat över att ha Kokande vatten i HLT:n så har jag inte så mycket att komma med där. Mer än att det faktiskt låter en del när mina vattenkokarelement är igång så om jag skulle haft kokande vatten så hade det ju låtit hela tiden.
Känns bökigare att reglera med flödesvolymen än att reglera med till och frånslag av värmeelement. Annars så ska man ju hålla på och fibbla med elektriska skruvventiler om man vill ha automatik.

Sen någonting i mig säger att om man reglerar med bara till/från av flödet så ökar nog risken att kompaktera bädden så pass att man enklare får stopp. Har dock inte några vetenskapliga bevis för detta.

Du skulle ju iofs döda av den mängd enzymer som finns i din värmeväxlarslinga om du totalstryper flödet, men om det har någon praktisk betydelse vet jag inte, rent logiskt så borde det innebära att det tar längre tid att konvertera stärkelse till socker.

När jag höjer temperaturen till nästa steg/rast då jag stegmäskar så känner jag inte något behov av att detta ska gå snabbare. Jag kör med 3 vattenkokarelement i HLT:n så det blir ca 5000W som går igång när jag ska höja temperaturen. Det går ganska snabbt.

Jag gör flerstegsmäskningar ibland, beror på vilken typ av öl jag vill ha...dvs om det ska vara fylligare eller ej. Samt om jag använder pilsnermalt så brukar jag lägga in ett kort proteinrast innan jag går upp till försockringsraster.
Sen brukar jag dessutom innan lakningen ta upp HLT:n till 77 grader för att då går det snabbare att koka upp i vörtkokaren.

Jag kör satslakning till dess jag uppnår önskad volym i kokaren. Har hänt någon gång att jag kört satslakning för partigyle. Dvs när jag använder första vörten för en öl och lakvörten till en annan. Men det är mer sällan än ofta det händer.

Björn P:
1. Exempel från lördagens bryggning. Då körde jag 2.6 liter per kilo malt och det brukar vara däromkring som jag ligger. Detta motsvarar visuellt ca 1-2 cm vatten ovanom bädden i min utrustning.
2. Ser inte någon fördel med en tunnare mäsk, det är klart om ens pump får problem med viskositeten så bör man kanske köra lite blötare. Har inte provat själv att köra tunt.

Det finns nog nästan lika många teorier om vad som är bra eller mindre bra i olika system som det finns bryggare. Av någon anledning så tycker många bryggare att deras egna system eller sätt att producera vört är det enda rätta. Men det är lite det som jag ser som tjusningen i olika ölforum, för det känns som att folk ser sin hobby lite som ett hantverk.

Men enligt mina empiriska studier så har jag aldrig fått varken tanninextraktion eller oxidation pga recirkulering eller skumbildning i systemet. Inte ens när jag körde en mäskning med kontinuerlig recirkulation som fick stå över natten.
Jag säger inte att det inte kan hända, men mig har det inte hänt ännu.

Sen låter jag det vara osagt om det finns professionella system eller ej som använder sig av RIMS/HERMS - men jag antar att det finns det. Fast det kan ju vara lite beroende på viket sätt det är som är billigast att hålla temperaturen i sin mäsk. Exempelvis så vet jag att det finns bryggerier där man använder sig av gas för att reglera sin temperatur i mäskningskittlar. För mig så skiljer sig en sådan metodik inte mot ett RIMS. För mäsken bryr sig ju inte om var värmen kommer ifrån och den omrörning som sker borde ha lika mycket "mekanisk" påverkan på mäsken som det blir med recirkulationen i ett RIMS/HERMS.

Jo, det är klart att man kan strunta i att laka. Samtidigt är det ju lite av ett nöje att försöka pressa utbytet uppåt. Nu har jag ju läst att många har rätt bra utbyte med sin braumaster så säkerligen gör recirkulationen en del.

Vi kommer nog att gå på ett Herms. Styrningen är ju inte nödvändig till en början så den blir nog ett senare projekt. Gäller nu bara att finurligt se över sitt flödesschema och försöka klara sig med en pump.

Vad använder du för pump Petern? En del har pratat om jula-pumpen men det står inget om värmetålighet partikeltålighet etc.

Fast RIMS eller HERMS ser jag mer är till för att hålla en konstant temperatur i mäsken - och både RIMS och HERMS kan med stor fördel användas tillsammans med en omrörare.