Det du vill åstadkomma med kallkraschen är att få proteiner, jäst och i viss mån polyfenoler att falla ur lösning och hinna sedimentera(sjunka till bottnen) Se det som att vätskan (i detta fall ölet) är stabil (klar) ner till en viss temperatur, under denna temperatur blir saker i vätskan instabila och börjar falla ur lösning. Dvs. De har varit lösta i vätskan men rubbas nu och faller ur själva pusslet.
(Lite samma sak som att vinkylar ska vara vibrationsfria, vibrationer kan orsaka att komponenter i vinet faller ur lösning och gör vinet grumligt...)
Något som också påverkar är vilken temperatur man utsätter ölet för när man kallkraschar, om du håller ölet vid ex. +5C under en tid kommer det att vara klart vid +5C Men om du sedan kyler ner ölet till +3C kommer det åter att bli köldgrumlat. Det är därför man gärna använder sig av en låg temperatur, nära fryspunkten. På så vis vet du att du får ut så mycket protein som är möjligt innan ölet fryser = stabilare öl som håller längre. (Pga mindre ruttnande jäst och proteiner instängt i flaskan tillsammans med ditt goda öl)
Hur lång tid det tar beror på hur mycket protein etc. Som finns i ölet.
Detta beror i sin tur på hur bra du skött din mäskning ang pH, tid och temperaturer. Hur bra kvaliet det är på den malt du använt dig av och hur högt proteininnehåll det är i den. Det sista är svårt för hembryggare att ha ordentlig kontroll över. Men genom att ha ordentlig koll på resten ex. mäskningen, koket och whirlpooling osv. gör du det bästa av situationen. Bryggprocessen är en väldigt lång kedja av flera faktorer, man behöver inte kunna bemästra dem alla, men genom att i vart fall ha en generell förståelse för dem kan man lättare undvika att göra saker som kan orsaka problem.
En annan aspekt med kallkraschning i kombination av ex. klarning med isinglass eller gelatin också är väldigt temperaturberoende.
När ngt faller ur lösning vill man gärna att det ska flockulera dvs man vill att bitarna ska klumpa ihop sig och bli så pass tunga att de sjunker till bottnen. Normalt sett är ex. proteiner olika stora och faller ur lösning vid olika temperaturer. Om du ex. kyler ner en öl till 10C och drar i gelatin så kommer gelatinet att binda de proteiner osv. Som faller ur lösning vid 10C, dessa kommer sedan att sjunka till bottnen.
Problemet med att inte kyla ölet ordentligt och sedan tillsätta klarningsmedel Är att de större bitarna du just tagit bort med gelatin är borta.
Mindre partiklar kan inte längre fastna på de stora och falla ur lika lätt. Detta kan istället resultera i att man få ett permanent Grums i ölet som inte går att få bort hur man än bär sig åt... (Detta är en teknik många microbryggerier använder sig av för att få sin Wit eller Weizen permanent
grumlig. (Det är svårt att skaka upp grums i en 1000 liters serveringstank
)
Det blev ett långt svar, men jag hoppas att det kastar lite ljus på det här med lagring och temperaturer.
Som sagt, bryggning är en lång kedja av faktorer, det är därför det är så viktigt att man är konsekvent i sin process. Ändrar du en faktor kan hela kedjan ändras och då tappar du kontrollen över din process. Det låter pretto, men det är mest tänkt som en tankeställare.
Ska du flaskjäsa gör du bäst i att tillsätta lite ny jäst vid priming efter kallkraschningen. Det är inga stora mängder som behövs.
På så vis minskar du även mängden sediment i dina flaskor och slipper det där 1cm tjocka lagret 
www.bryggradio.com
www.facebook.com/bryggradio