Alkoholism och rökning och förakt

urgusinka skrev:

det rör sig om alkoholister, människor utan känsla för vad som är nog.
....
skillnaden mellan rökning och drickande är den att det inte finns passivt drickande.

Nu kan jag inte hålla mig längre :x

Alkoholism är en sjukdom och inte "dålig karaktär" som påstås.
Att leva med en (onykter) alkoholist är troligen värre en att leva med en rökare.

Jag finner ovan angivna påståenden mycket märkliga och högst omogna.
Istället för att förakta och fördömma folk för deras brister så kanske man ska titta på sig själv lite grann först. Det är väldigt lätt att klaga på andas brister.

Är det fler på detta forum som är så fantastiskt perfekta som "urgusinka"?

Fy vilken trist stil sad

Sv: Alkoholism och rökning och förakt

Det är svåra frågor att ta i då de flesta har någon erfarenhet av vad alkoholism kan ställa till med. Att skämta om det och trycka undan det som dålig karaktär är ett sett att hantera det.

Sen beror synen på alkohol och vad alkoholism är väldigt mycket på social kontext i min erfarenhet. Vad jag har sett verkar också vad som är alkoholism variera beroende på hur hög konsumption som ses som vanligt. Många tjecker och tyskar är kanske vad vi i sverige kallar för fungerande alkolister.

Men som sagt. Svårt ämne.

Sv: Alkoholism och rökning och förakt

Människan och hjärnan är fantastiskt intressant och det är rätt motiverat att fråga sig vad som är orsak och verkan i det sammanhanget! Hur fri är vår fria vilja på en skala? Både ämnen och beteenden/upplevelser kan tydligen orsaka intressanta effekter.

Jag håller med Kenneth om att de som råkat ut för beroenden av olika slag hamnat i ett sorts sjukdomstillstånd och det är antagligen inte det lättaste att ta sig ur. Det krävs nog avsevärt mer "karaktär" att klara sig ur en sådan sak, än att det krävs brist på detsamma för att halka in i det! Sen kan det vara en annan sak att vissa kanske rent genetisk löper större risk att drabbas av vissa tillstånd eller sjukdomar eller att det finns riskbeteenden.

Fast jag får väl säga att jag tolkade ändå inte urgisinkas inlägg på det nedlåtande sättet när jag läste det? Jag tolkade det som en kommentar till mitt inlägg om att "dricka tills man ramlar av stolen" och med det syftade jag absolut in på de som har alkoholproblem på det sättet, utan jag villa bara säga att det kanske är kul att ta en eller två öl, men börjar det blir 7-8 är det väl knappst kul längre.

Appropå människor och karaktär, igår när jag satt i kö på E4:an och fjuttade med gasen och bromsen undrade jag om det är så en jästcell känner sig. Den enkla frågan är när man ska gasa, bromsa eller frihjula? smile  På något sätt kände jag igen mig. Det känns som om vi stora människor försöker lösa samma elementära problem som våra små encelliga vänner.

I vilken mening går utvecklingen egentligen framåt? Nya frågor och nya svar.

/Fredrik

Sv: Alkoholism och rökning och förakt

Ändå är det ju ganska sörgligt att vuxna människor (och med detta menar jag inte bara alkolisterna, utan vanligt "välbildade" vuxna) inte kännar sin egen gräns för hur mycket man kan dricka utan att ramla av stolen.

Att vuxna människor supar varje lördag imponera mig mycket. Det är tonårsbeteende i mitt land. Tonåringar vill gå till gränserna med allt, och det är oss som ska lärar de handtera alkohol. Man måste visa de att det finns andra sätt att handtera alkohol på, än bara lördags-superi. Jag drickar öl varje enda dag nästan - men bara 1-2 stycken. Å andra sidan är det sällan jag är full, eftersom jag kännar mina egna gränsar......Tor minns det säkart ¨när vi ölade hemma hos honom, och jag kände att nu hade jag fått så det räckte.

Min styvson har i allafall tagit till sig mitt exempel motsatt många av hans vännar (han är vuxen) och om han vill ha en öl väljar han inte Sofiero, utan han vill ha en Jever, Nils Oscar God Lager eller Kalasöl, Pilsner Urquell, Brooklyn Lager, Bröckhouse IPA (om vi är i DK) osv. Grejen är att han sällant drickar, men drickar han, nöjar han sig med en öl, och inte en enda gång har jag sett honom så full att han inte kunde förstå ting och sakar. Hela detta här året har han inte varfot full EN ENDA GÅNG - det intresera honom inte alls. Jag kännar mig stolt att jag har kunnat påverka ett ungt människa att ha ett förnuftigt alkoholförbruk, och att jag har påverkat honom att njuta en öl, istället för att supa som hans kompisar.

Att man supar varje helg som vuxen tycker jag beror på att man varken är frälst som oss, som vet hur man kan njuta en öl, och att föräldrerna inte har "undervisat" sina barn i att handtera alkohol eftersom ämnet är tabu. Tabubelägga alkohol för halv-vuxna barn är bara att göra det intressant att supa tycker jag, och det beteende kommer hänga kvar mycket längre tid, än om man hade liberale föräldra som kan förebygga den beteende, genom att låta de dricka 1/2 till 1 hel öl, med sin pappa, och man pratar om alkohol med dem.

Oh Flower of Scotland, when will we see your like again, that fought and died for, your wee bit hill and glen, and stood against him (England), Proud Edwards army, and sent him homewards tae think again.

ALBA GU BRATH

Sv: Alkoholism och rökning och förakt

Frågan man kanske ska ställa sig själv är varför man dricker? Redan efter en halv öl känner man ju normalt av alkoholen, man blir lite "avslappnad" etc. Men avslappnade blir man även till viss del av andra saker också, som god mat, ibland socker och fett etc. Men även andra saker, träning utsöndrar endorfiner så det finns folk som är beroende av träning, annars mår de dåligt. Själv tycker jag om att lösa problem. När man löser ett problem blir man ofta lite "hög" på tanken. För att tala för mig själv så behöver jag få utlopp för lite kreativitet och utveckling. Får jag inte använda huvudet mår jag inte bra.

Så full på sprit att man tappar kontrollen och har jag aldrig varit i hela mitt liv, och hade inte tänkt bli det heller smile

"Sockerberoende" är ju populärt nuförtiden. Kanske hade jag själv en släng av det förut, innan jag insåg att jag drack på tok för mycket läsk. Numera dricker jag normalt kolsyrat och lätt saltat vatten till maten och jag känner att blodsockersvängningarna har minskat. Öl dricker jag ibland, någon eller några gånger i veckan kanske, inte mer. Jag dricker uteslutande öl till mat.

Jag tror att alla har vissa behov, och alla är olika, och alla hittar vi olika sätt att lösa det på, i vissa olyckliga fall kanske alkoholens ruseffekter blir ett substitut för andra mer hälsosamma kickar. Dessutom så torde artificiella rus orsaka någon sorts negativ spiral.

Om det roligaste och mest intressanta och mest spännande som händer i ens liv är sprite på lördag, jag då har man väl ett klart riskbeteende? Det gäller väl att hittat andra sätt till stimulans.

Mitt öldrickande börja i ett intresse och nyfikenhet för själva processen och hade absolut ingenting med själva drickande att göra. Om jag ska vara helt ärligt ang ölbryggningen så är mina största kickar inte själva förtäringen, utan det är det roligaste och intressantaste är allt runtomkring. Jästen ligger väl mig varmast om hjärtat då den har givit mig många nya intressanta insikter som jag inte hade innan jag började brygga.

/Fredrik

Sv: Alkoholism och rökning och förakt

Varför drickar jag - den fråga kan jag lätt ställa mig och lika lätt hitta svar: Det beror på vilket tillfälle vi pratar om, och vilka öl jag drickar. För mesta dels drickar jag hembryggat, eftersom det är tillgängligt hela tidne utan jag behövar fara 5-6 km till systembolaget. Jag drickar det därför att jag gillar det öl jag, Tor, Joel, bryggar. Jag njutas av, när jag kommer hem från skolan att slappna av med en god öl. Om jag drickar Vete-öl, lambic eller liknande lättkroppade ölsorter är det därför att jag är törstig, men jag skulle inte dricka det för törstens skull, om jag inte gillade det heller. Jag drickar aldrig bara för fullans skull heller. Varje öl har sitt tillfälle - så är det:-)

/Jan

Oh Flower of Scotland, when will we see your like again, that fought and died for, your wee bit hill and glen, and stood against him (England), Proud Edwards army, and sent him homewards tae think again.

ALBA GU BRATH

7 Senast ändrad av urgusinka (2005-12-05 14:43:14)

Sv: Alkoholism och rökning och förakt

ojoj. vet inte riktigt vad jag ska säga.

jag hade inte för avsikt uttala mig om alkoholisters karaktär. vad jag menade var att de som dricker tills de trillar av stolen inte har någon spärr och förmodligen är mer eller mindre alkoholiserade. att inte veta när det är dags sluta hälla i sig är kopplat till sjukdomen alkoholism. man vet inte när det är nog. ett annat tecken på alkoholproblem är dåligt ölsinne.

jag vill absolt inte påstå jag är perfekt. vem är det? allt jag ville säga var att det är något sjukligt att dricka så kopiöst att man inte kan ta hand om sig. det är inte jag som påstår jag hyser förakt för alkoholister!

inlägget "skillnaden mellan rökning och drickande är den att det inte finns passivt drickande" rörde debatten om rökförbud på krogen och jämförelsen med alkoholkonsumtion, inte människors karaktär.


t

Död åt Reinheitsgebot!

Sv: Alkoholism och rökning och förakt

Det är svårt att ge uttryck för subtiliter i text konversationer. Då allting måster tolkas enbart på vad som står och inte hur det sägs blir en del saker större än vad det var menat.

Intresant diskution är det hur som helst.

Sen kan jag erkänna att jag drack en hel del (för mig) igår och blev tämligen berusad. Jag kunde dock väldigt bra ta hand om mig själv även om min berusning helt klart märktes.

Det finns tillfällen för en viss nivå av fylla också (för de som tycker om det) även om det är viktigt för alla som uppskattar en fylla att vara på sin vakt över sitt förhållande till alkohol.

Sv: Alkoholism och rökning och förakt

Jag tror en stor del av verkligheten faktiskt uppstår i betraktarens ögon, det tror jag ofta förbises inom materialismen.

Likväl som man får ta ansvar för sina handlingar så måste man också ta ansvar för sina verklighetsuppfattning.

Vad som är mest relevant är ju en filosofisk frågeställning som inte är alldeles olik den om hönan och ägget.

Jag tror att vi människor till stor del formar vår värld mer än man kanske tänker på ibland. Att vi bara observerar den faktiska verkligheten från olika mekaniska vinklar tror jag är en illusion och grov förenkling. Vi skulle väl kanske bli knäppa om vi inte gjorde någon form av förenklingar. Världen skulle bli ett enda kaos, och vi skulle försvinna. Det tror jag smile

Jag tror att ofta så vi människor felaktiga slutsatser av omvärlden och agerar sedan därefter (=missförstånd). Vem har egentligen tolkingsföreträde till verkligheten? smile

/Fredrik