Det är mindre känsligt vid batchlakning än flysparging.
Normalt sett brukar jag antingen dumpa i alla salter på en gång i mäsken.
Är det "extrema" saltningar brukar jag tillsätta dem efter halva tiden, eller en portion i mäsken och resten i grytan vid uppkok. vet inte om det eg. gör ngt gott, men det känns bra att göra så i de fallen då man annars riskerar att hamna på för lågt pH i mäsken från början.
(Jag gillar pH 5,5 i mäsken)
Astrigens och syrlighet är lite som kuddar och morötter i mäskning bortsett från alternativ C, att man har krossat malten för mycket och skadat
maltens skal så att dessa "läcker ut" eller rättare sagt avger tanniner och i synnerhet vid ett för högt mäsk pH. (ett lågt mäsk-pH torde ge syrlighet allena)
Mörka maltsorter och rostat korn har en benägenhet att avge en viss syrlighet tycker jag. Har aldrig kollat pH i en stout eller porter jag bryggt, men man borde kanske göra det för skojs skull när man ändå har en trave lackmuspapper liggande.
Humle under koket sänker pH ytterligare ngn decimal.
Jästen är sedan den sista pH-tjyven i dramat med att sänka pH't i ölet ytterligare, där av namnet fermentering som syftar på en process som sänker pH, ex. fermenterad kål=surkål....
Jag är inte så skicklig att jag kan säga hur du ska göra för att det ska bli precis exakt rätt. Men fundera ut hur pass mycket mäsk och lakvatten du kommer använda till din batch öl och beräkna salterna efter detta. En del av dem kommer att bli kvar i mäsken efter lakning. Pga. detta tillsätter vissa bryggerier ytterligare salter under koket. Känn efter vilken metod som känns enklast för din del och använd den konsekvent så kommer du ganska snart att veta exakt vad du behöver göra med just ditt vatten när du brygger en stout eller en IPA osv...
www.bryggradio.com
www.facebook.com/bryggradio