Varanasi 1975

Han i gröna tröjan såg ju ut som en riktig "hunk", Bobo!  Trine såg rätt norsk ut.  Hur i hela friden hittade du filmen? 

Går du igenom en nostalgisk fas just nu, Bo?  Mycket återblickar å sånt.

Det är helt okey, bara man inte fastnar i dom.  Jag har också en nostalgisk ådra men jag försöker alltid att hålla den i schack.  För mycket backspegelstittande är inte bra för mig, det är inte givande i längden. Bättre att leva i nuet och titta framåt.  Vi hörs. Bo.

Pål

Hej Pål

Nej nostalgisk är jag inte, men däremot så går jag igenom mitt liv just nu. Tänker igenom vad jag har gjort samt hade kunnat gjort bättre.

Säjer vad Afzelius skrev vid sin skiva "Tankar vid 50", herregud mitt kärleks liv är ett enormt strul, men min dotter har jag skött.

Jag ångrar ingenting, jo mammas oro gnager, men annars så var först Europa öppet för mig, jag tog emot det med en en enorm känsla, Svergie är inte allt.

Sedan Asien, jag och Trine färdades i ett Asien som nu inte finns. Det fanns absolut inga konflikter med mej och Trine som s.k. kallade kristna samt 90 % av landet som vi åkte var ju muslimskt. Det kändes bara exotiskt. Resten var ju hinduiskt inga som helst problem det heller.

Angående filmen Pål. Jag kom i håg att den Indiska turistbyrån råkade va i Varanasi när vi var där. Som sagt var dom skulle introdusera  Indien för en liten större publik än dom vanliga mystikerna, samt den välbeställda upplysta medel klassen i Europa samt USA.

I stället för att filma trailern på någon normalt ställe i Indien vilket det finns hur mycket som helst så valde dom Varanasi. Det är ju hinduernas mest heliga ställe på jorden.

Alla heliga män samt kvinnor flockas ju där. När vi var där så fanns det "holyman" som drack terpentin och skulle "gå på vattnet, som Jesus!". Ambulanserna kom i skytteltrafik för att hämta upp uppfrätna nästan drunknade "holyman". Många utsläppta från mental sjukhusen, en hel del på rymmen, långt hår ända ner till hälarna inlindade i koskit, ja det var en syn.

Sedan Trine som blev allt sämre psykiskt av dom italienska tjejernas LSD + själva miljön. Detta var 1975, som sagt var det var ett slutet religiöst land som sökte sig innåt mot sin urgamla religion.

Pål:   Jo det tog nästan 7 månader innan jag fick ut filmen. En mardröms byråkrati som vi i väst knappast kan överhuvud taget sätta oss in i. Först själva "Goverment of Tourism" med uppemot 70 000 anställda. Tänk innan du hitta rätt där. Efter månader av mail till slut "Bihar goverment tourism" sedan månader av mail fram och tillbak.

Till slut så efter 100 US dollar så lades  3 filmer ut på Youtube. Jag hade redan efter 14 dagar kunnat fått ut filmen, men jag tänkte, nej, ingen bribe, muta. Allt skall gå lagligt till. Men då blev allt en enda gröt. Jag hade aldrig fått ut filmen, så är det.

Det kändes häftigt att se sig själv, ja hunk det vete fan om jag kände mig som, men nog hade jag rent fysiskt kunna försvara Trine eller mig själv om något sådant hade hänt vilket det aldrig gjorde.

Bo

Hej Pål

Du beskriver det rätt bra hur det funkade. Din generation, ni förlorade hela er resa till Indien, som alla generationer tidigare hade gjort ,genom alla år till baka, ända till Marco Polo.

Genom seklerna så har det alltid funnits lite udda människor, som har velat resa till Indien, udda i den bemärkelse, att se hur Hinduismen fungerade på 30 talet. Det fanns personer på 1910 talet, som hade läst om hasch, och ville testa, samt reste till Indien, samt fastnade i Afghanistan, som ansågs hade den bästa haschen i världen. Det stämmer även 90 år senare.

Jag tycker på ett sätt att din generation har förlorat något som alla som har lite äventyr i blodet tidigare har kunnat göra, resan till Indien

Det beror på många sätt att den döende kommunismen under Breshnev fick för sig att under julen 1979 invadera Afghanistan. Resten är ju historia.

Sedan kom ju 90-talets kids, som återigen började svämma över Asien. Denna gång var det ju via flyg. Men dom är ju i gång igen samt att allt är annorlunda som det måste va, vi som är just nu i livets malström drar ju på ,och det är bara att åka på.

Och på  andra sidan ni 80-talare, ni upptäckte ju Sydostasien, som vi Indien flummare inte hade en aning om fanns, jo vi visste ju var Thailand samt Indonesien var, men på 70 talet va det inte intressant.

Det kanske är så att varje generation hittar sitt område?

Bo